| Född | 14 augusti 1814 (Mandal) |
| Avliden | 25 augusti 1876 (Christiania) vid 62 Ärs Älder |
| Nationalitet | Norge |
| Epoker | Romantik, Nationalromantik |
| Yrke | konstmÄlare, genremÄlare, historiemÄlare, tecknare, grafiker, illustratör |
| Familj | Far: Christen Tidemand Make eller maka: Claudine Marie Birgitte Tidemand Syskon: Emil Tidemand |
| LĂ€rare till | Johan Ludwig Lund, Theodor Hildebrandt |
| Elev | Morten MĂŒller, Peter Eskilsson, Theodor SpĂ„ngberg |
| Medlemskap | Kungliga Akademien för de fria konsterna |
| KÀnda verk | Brautfahrt auf dem Hardangerfjord (1848), Haugianerna (1845), Grandmother's Bridal Crown (1869), PortrÀtt av en ung man (1841), BjörnjÀgarens Äterkomst (1862) |
| Museer | Nasjonalmuseet, Finnish National Gallery (Kansallisgalleria) |
Adolph Tidemand anses vara en av 1800-talets frÀmsta norska mÄlare. Som ingen annan före honom lyckades han fÄnga de nordiska böndernas hÄrda liv och traditionella seder i sina mÄlningar. PÄ sÄ sÀtt inspirerade han inte bara poeterna i sitt hemland, dÀribland Andreas Munch och BjÞrnstÀrn BjÞrnson, utan Àr Àn i dag den norska romantikens huvudperson. Andra hÀlften av 1840-talet betraktas ofta som Adolph Tidemands konstnÀrliga storhetstid. Han skapade sina mest kÀnda verk, som "Bröllop i Hardanger" och "De ensamma gubbarna", pÄ höjden av sin framgÄng. Tidemands inledde sin karriÀr med mÄlningar med en starkt idealiserad bild av bönder. I hans senare verk fick detta ge vika för en dramatisk och realistisk skildring av den enkla landsbygdsbefolkningens levnadsförhÄllanden och deras hÄrda vardag. Detta syns tydligt i mÄlningar som "BrÄk vid ett bondebröllop" och "Fanatikerna" frÄn hans sena verk.
Tidemand var en klassisk akademimĂ„lare. Han fick en utmĂ€rkt utbildning som elev till mĂ„laren Johan Ludvig Lund vid den prestigefyllda konsthögskolan i Köpenhamn. DĂ€refter studerade han historiemĂ„leri vid Theodor Hildebrandt och Wilhelm Schadow i DĂŒsseldorf. DĂ€r formades Tidemands dröm om att bli en framgĂ„ngsrik historiemĂ„lare. Redan med sin första historiska komposition ("Gustav Vasa samtalar med borgmĂ€staren i Mora kyrka") kunde den unge mĂ„laren dra till sig uppmĂ€rksamheten pĂ„ den tidens konstscen. MĂ„lningen, som visar en del av Sveriges historia, förvĂ€rvades senare av Kunstverein Rheinland und Westfalen.
Ett stipendium gjorde det möjligt för Tidemand att resa till Rom, dÀr han bekantade sig med det italienska mÄleriet, vilket pÄverkade hans mÄlarstil. Han ÄtervÀnde inte till Norge utan bosatte sig i Tyskland. Han stannade dÀr resten av sitt liv. Den ambitiöse mÄlaren anvÀnde besök i sitt hemland som studieresor. PÄ den norska landsbygden mötte han en bondemiljö som fortfarande hade kvar mycket av sin autenticitet. HÀr fann han Àntligen sitt livsverk: att föreviga det sanna Norge i rena och förfinade bilder. Tidemands första skisser, studier och mÄlningar pÄ detta tema kÀnnetecknas av ett idylliskt, lÀtt elegant uttryck och fina mÄleriska vÀrden. Senare ersatte han sjÀlvmedvetet idyllen med en ökad dramatisk spÀnning och en nykter bild av bondelivet.
Sida 1 / 3
| Född | 14 augusti 1814 (Mandal) |
| Avliden | 25 augusti 1876 (Christiania) vid 62 Ärs Älder |
| Nationalitet | Norge |
| Epoker | Romantik, Nationalromantik |
| Yrke | konstmÄlare, genremÄlare, historiemÄlare, tecknare, grafiker, illustratör |
| Familj | Far: Christen Tidemand Make eller maka: Claudine Marie Birgitte Tidemand Syskon: Emil Tidemand |
| LĂ€rare till | Johan Ludwig Lund, Theodor Hildebrandt |
| Elev | Morten MĂŒller, Peter Eskilsson, Theodor SpĂ„ngberg |
| Medlemskap | Kungliga Akademien för de fria konsterna |
| KÀnda verk | Brautfahrt auf dem Hardangerfjord (1848), Haugianerna (1845), Grandmother's Bridal Crown (1869), PortrÀtt av en ung man (1841), BjörnjÀgarens Äterkomst (1862) |
| Museer | Nasjonalmuseet, Finnish National Gallery (Kansallisgalleria) |
Adolph Tidemand anses vara en av 1800-talets frÀmsta norska mÄlare. Som ingen annan före honom lyckades han fÄnga de nordiska böndernas hÄrda liv och traditionella seder i sina mÄlningar. PÄ sÄ sÀtt inspirerade han inte bara poeterna i sitt hemland, dÀribland Andreas Munch och BjÞrnstÀrn BjÞrnson, utan Àr Àn i dag den norska romantikens huvudperson. Andra hÀlften av 1840-talet betraktas ofta som Adolph Tidemands konstnÀrliga storhetstid. Han skapade sina mest kÀnda verk, som "Bröllop i Hardanger" och "De ensamma gubbarna", pÄ höjden av sin framgÄng. Tidemands inledde sin karriÀr med mÄlningar med en starkt idealiserad bild av bönder. I hans senare verk fick detta ge vika för en dramatisk och realistisk skildring av den enkla landsbygdsbefolkningens levnadsförhÄllanden och deras hÄrda vardag. Detta syns tydligt i mÄlningar som "BrÄk vid ett bondebröllop" och "Fanatikerna" frÄn hans sena verk.
Tidemand var en klassisk akademimĂ„lare. Han fick en utmĂ€rkt utbildning som elev till mĂ„laren Johan Ludvig Lund vid den prestigefyllda konsthögskolan i Köpenhamn. DĂ€refter studerade han historiemĂ„leri vid Theodor Hildebrandt och Wilhelm Schadow i DĂŒsseldorf. DĂ€r formades Tidemands dröm om att bli en framgĂ„ngsrik historiemĂ„lare. Redan med sin första historiska komposition ("Gustav Vasa samtalar med borgmĂ€staren i Mora kyrka") kunde den unge mĂ„laren dra till sig uppmĂ€rksamheten pĂ„ den tidens konstscen. MĂ„lningen, som visar en del av Sveriges historia, förvĂ€rvades senare av Kunstverein Rheinland und Westfalen.
Ett stipendium gjorde det möjligt för Tidemand att resa till Rom, dÀr han bekantade sig med det italienska mÄleriet, vilket pÄverkade hans mÄlarstil. Han ÄtervÀnde inte till Norge utan bosatte sig i Tyskland. Han stannade dÀr resten av sitt liv. Den ambitiöse mÄlaren anvÀnde besök i sitt hemland som studieresor. PÄ den norska landsbygden mötte han en bondemiljö som fortfarande hade kvar mycket av sin autenticitet. HÀr fann han Àntligen sitt livsverk: att föreviga det sanna Norge i rena och förfinade bilder. Tidemands första skisser, studier och mÄlningar pÄ detta tema kÀnnetecknas av ett idylliskt, lÀtt elegant uttryck och fina mÄleriska vÀrden. Senare ersatte han sjÀlvmedvetet idyllen med en ökad dramatisk spÀnning och en nykter bild av bondelivet.