| Född | 1620 (Dordrecht) |
| Avliden | 1691 (Dordrecht) |
| Nationalitet | NederlÀnderna |
| Epoker | LandskapsmÄlning, NiederlÀndisches Goldenes Zeitalter der Malerei |
| Genre | landskap, stilleben, portrÀtt |
| Yrke | konstmÄlare, grafiker, landskapsmÄlare, tecknare |
| Familj | Far: Jacob Gerritsz. Cuyp |
| LĂ€rare till | Jacob Gerritsz. Cuyp |
| Elev | Abraham van Calraet |
| KĂ€nda verk | Flodlandskap med ryttare (1655), Hafen von Dordrecht (1650), Piping Shepherds (1643), Equestrian Portrait of Cornelis (1639-1680) and Michiel Pompe van Meerdervoort (1638-1653) with Their Tutor and Coachman ("Starting for the Hunt") (1652), KĂŒhe im Fluss (1650) |
| Museer | Metropolitan Museum of Art, National Gallery of Art, Staedel Museum, Dulwich Picture Gallery, Mauritshuis |
GuldÄldern beskriver en konstperiod som inramades av NederlÀndernas blomstrande ekonomi pÄ 1600-talet. Det var ett Ärhundrade med goda ekonomiska villkor och det rika samhÀllet visade sig vara en beskyddare av konst och kultur. MÄlare arbetade i verkstÀderna och skapade storartad konst. En sÀrskild pÀrla i denna fas var en period som började omkring 1640 och varade i drygt 20 Är. KonstnÀren Aelbert Cuyp hade sin kreativa period just under denna period och anses vara en av de konstnÀrer som lyckades sÀtta en gyllene glöd över de nederlÀndska landskapen.
Aelbert Cuyp hade sitt livscentrum i Dordrecht. HÀr fanns motiven pÄ tröskeln och Cuyp utvecklades i den stabila miljön i en konstnÀrsfamilj till en av NederlÀndernas mest kÀnda landskapsmÄlare. SÀrskilt flodlandskapen har konstnÀren tÀckt med ett gyllene skimmer, som fÄr vattnet att glöda i morgon- och eftermiddagsljuset. Förutom det speciella ljuset och den stÀmning som skapades kÀnnetecknades verken av skickliga kompositioner. Cuyp var en av de fÄ konstnÀrer som lyckades Àndra ljusets inverkan pÄ mÄlningen. Medan det lÀnge var vanligt att placera ljusets infall i rÀt vinkel mot betraktningsriktningen, placerade Cuyp ljuset i bakgrunden. LjuskÀllan ser ut som om mÄlaren hade tittat in i solen. Resultatet blev en större djupverkan och en högre ljusstyrka.
Aelbert Cuyp kan delas in i tre faser i sin utveckling, som var och en pÄverkades av andra konstnÀrer. De första stegen i mÄleriet följdes av hans far. Jacob Cuyp undervisade sin son och utbildade honom till traditionell landskapsmÄlare. En mÄlning av konstnÀren van Goyen fick Aelbert att avstÄ frÄn det traditionella sÀttet att mÄla. Gula sanddyner i den brutna penseltekniken inspirerade mÄlaren att lÀra sig att applicera fÀrgen med korta penseldrag. En teknik som senare blev karakteristisk för impressionismen. Jan Both tog Àntligen med sig den modifierade ljuskompositionen frÄn en resa till Italien. Det konstnÀrliga arbetet avslutades slutligen av en kvinna. Kort efter giftermÄlet med Cornelia Bosman vÀnde sig mÄlaren bort frÄn staffli och palett och avslutade sin konstnÀrliga verksamhet.
Sida 1 / 3
| Född | 1620 (Dordrecht) |
| Avliden | 1691 (Dordrecht) |
| Nationalitet | NederlÀnderna |
| Epoker | LandskapsmÄlning, NiederlÀndisches Goldenes Zeitalter der Malerei |
| Genre | landskap, stilleben, portrÀtt |
| Yrke | konstmÄlare, grafiker, landskapsmÄlare, tecknare |
| Familj | Far: Jacob Gerritsz. Cuyp |
| LĂ€rare till | Jacob Gerritsz. Cuyp |
| Elev | Abraham van Calraet |
| KĂ€nda verk | Flodlandskap med ryttare (1655), Hafen von Dordrecht (1650), Piping Shepherds (1643), Equestrian Portrait of Cornelis (1639-1680) and Michiel Pompe van Meerdervoort (1638-1653) with Their Tutor and Coachman ("Starting for the Hunt") (1652), KĂŒhe im Fluss (1650) |
| Museer | Metropolitan Museum of Art, National Gallery of Art, Staedel Museum, Dulwich Picture Gallery, Mauritshuis |
GuldÄldern beskriver en konstperiod som inramades av NederlÀndernas blomstrande ekonomi pÄ 1600-talet. Det var ett Ärhundrade med goda ekonomiska villkor och det rika samhÀllet visade sig vara en beskyddare av konst och kultur. MÄlare arbetade i verkstÀderna och skapade storartad konst. En sÀrskild pÀrla i denna fas var en period som började omkring 1640 och varade i drygt 20 Är. KonstnÀren Aelbert Cuyp hade sin kreativa period just under denna period och anses vara en av de konstnÀrer som lyckades sÀtta en gyllene glöd över de nederlÀndska landskapen.
Aelbert Cuyp hade sitt livscentrum i Dordrecht. HÀr fanns motiven pÄ tröskeln och Cuyp utvecklades i den stabila miljön i en konstnÀrsfamilj till en av NederlÀndernas mest kÀnda landskapsmÄlare. SÀrskilt flodlandskapen har konstnÀren tÀckt med ett gyllene skimmer, som fÄr vattnet att glöda i morgon- och eftermiddagsljuset. Förutom det speciella ljuset och den stÀmning som skapades kÀnnetecknades verken av skickliga kompositioner. Cuyp var en av de fÄ konstnÀrer som lyckades Àndra ljusets inverkan pÄ mÄlningen. Medan det lÀnge var vanligt att placera ljusets infall i rÀt vinkel mot betraktningsriktningen, placerade Cuyp ljuset i bakgrunden. LjuskÀllan ser ut som om mÄlaren hade tittat in i solen. Resultatet blev en större djupverkan och en högre ljusstyrka.
Aelbert Cuyp kan delas in i tre faser i sin utveckling, som var och en pÄverkades av andra konstnÀrer. De första stegen i mÄleriet följdes av hans far. Jacob Cuyp undervisade sin son och utbildade honom till traditionell landskapsmÄlare. En mÄlning av konstnÀren van Goyen fick Aelbert att avstÄ frÄn det traditionella sÀttet att mÄla. Gula sanddyner i den brutna penseltekniken inspirerade mÄlaren att lÀra sig att applicera fÀrgen med korta penseldrag. En teknik som senare blev karakteristisk för impressionismen. Jan Both tog Àntligen med sig den modifierade ljuskompositionen frÄn en resa till Italien. Det konstnÀrliga arbetet avslutades slutligen av en kvinna. Kort efter giftermÄlet med Cornelia Bosman vÀnde sig mÄlaren bort frÄn staffli och palett och avslutade sin konstnÀrliga verksamhet.