David Wilkie

David Wilkie föddes den 6 oktober 1785 i Cults, en liten by i Skottland. Hans far var lantbruksägare och hans mor kom från en familj av vävare. David hade två äldre bröder och en yngre syster. Livet på den skotska landsbygden var hårt och familjen var tvungen att arbeta mycket för att klara sig. Men David älskade friluftslivet och sin frihet där han kunde släppa loss.

David Wilkie studerade vid Royal Academy of Arts i London och specialiserade sig på genremåleri. Han behärskade tekniken akvatint, som gjorde det möjligt för honom att avbilda hisnande molnformationer, stormar och havsvågor. År 1804 reste han till Paris för att vidareutbilda sig. Samma år ställde han ut sitt första verk inom ramen för Royal Academy of Arts. Kung Georg IV utnämnde honom till hovmålare 1823. En konstnär kännetecknas av att han eller hon har en särskild talang för att se saker som andra inte kan se och för att avbilda dem på ett sätt som andra inte kan. David Wilkie hade denna talang. Han kunde uppfatta världen omkring sig på ett sätt som andra inte kan, och han använde sin talang för att visa oss världen på sitt eget sätt.

Wilkie anses vara en av de viktigaste företrädarna för det romantiska skotska måleriet. Han blev mest känd för sina skildringar av det skotska vardagslivet samt historiska och religiösa motiv. Bland hans mest kända verk finns "The Penny Wedding", "The Distinguished Guest" och "The Village Politicians". "Chelseapensionärerna som läser nyheterna", målad 1822, är också internationellt känd. Den visar en grupp gamla soldater som läser nyheterna. Bilden mottogs mycket väl och visade den mänskliga sidan av Chelseapensionärerna. David Wilkie var en viktig kamrat på sin tid. Han levde i en turbulent tid då människor upplevde många omvälvningar och var tvungna att leva med dem så gott de kunde. Hans konst speglade denna tid och han observerade noga vad som hände runt omkring honom. Genom sin konst kunde han förmedla betydelsen av händelser och hjälpa människor att förstå dem bättre. År 1805 flyttade han till London för att fortsätta sin utbildning. Där träffade han många andra konstnärer som han blev vän med, bland annat Sir Joshua Reynolds och Thomas Lawrence. År 1807 gifte han sig med Amelia Bartlett och flyttade med henne till Paris, där han blev vän med romantiska genremålare som Eugène Delacroix.