| Född | 6 april 1826 (Paris) |
| Avliden | 18 april 1898 (Rennes) vid 72 Ärs Älder |
| Nationalitet | Frankrike |
| Epoker | Symbolism |
| Genre | historiemÄleri, religiös konst, mytologiskt mÄleri |
| Yrke | skulptör, konstmÄlare |
| Familj | Far: Louis Moreau Mor: Adele Pauline des Moutiers |
| LĂ€rare till | François-Ădouard Picot |
| Elev | Johannes Holbek, Georgette Agutte, Jules Besson, Auguste Brouet, Simon Albert Bussy, Jean Danguy, Henri Deluermoz, Raoul Du Gardier, Jules Flandrin, Maurice de Lambert, Henri Manguin, Pierre Amédée Marcel-Béronneau, Henri Matisse, Albert Marquet, Edgar Maxence, René Piot, Raymond Woog, Henri Evenepoel, Pierre Bonnaud, Nelson Dias, Silas Broux, Léon Lehmann, Paul Renaudot, Fernand Sabatté, Leon-Laurent Galand, Gustave Assire, Georges BÀrwolf, Adolphe BeaufrÚre, Albert Braut, Henri Brugnot, François Cachoud, Arsen Schapanjan, Alphonse Germain-Thill, Charles Hoffbauer, Emile Joseph-Rignault, Charles Milcendeau, Henri Morisset, Lionel Péraux, Ary Renan, Georges Rouault, André Rouveyre, Henri Vincent-Anglade |
| PÄverkad av | Théodore Chassériau, EugÚne Delacroix |
| Medlemskap | Académie des beaux-arts |
| KÀnda verk | Oidipus och sfinxen (1864), Jason (1865), Salome dansar inför Herodes, ca 1876 (1876), Tracianische Frau mit dem Kopf des Orpheus und seiner Leier (1865), Sankt Göran och draken (1880) |
| Museer | Art Institute of Chicago, Harvard Art Museums, Metropolitan Museum of Art, National Museum of Western Art Tokyo, Ohara Museum of Art |
Symbolismens storhetstid i konsten Ă€r perioden mellan 1880 och 1910. Det Ă€r en betydande strömning inom skulptur och mĂ„leri som handlar om tillgĂ„ng till omedvetna processer. Detta var redan vanligt före Freuds tid. I "Symbolic Manifesto" sammanfattades rörelsen pĂ„ följande sĂ€tt: "Den symbolistiska konstens viktigaste egenskap Ă€r att aldrig faststĂ€lla en idĂ© konceptuellt eller uttrycka den direkt." Periodens mĂ„lare, gravör, tecknare och skulptör Gustave Moreau (f. 1826 i Paris - â 1898 i Paris), som hade ett avgörande inflytande pĂ„ symbolismen, koncentrerade sig i sina verk pĂ„ mystiska förestĂ€llningar och drömscener. Gustave Moreau, som hade studerat vid Ăcole nationale supĂ©rieure des Beaux-Arts, gjorde mĂ„nga resor till Italien för att trĂ€ffa konstnĂ€rer och se verk i original. Hans nĂ€rmaste vĂ€nner var mĂ„laren ThĂ©odore ChassĂ©riau och skulptören och mĂ„laren Edgar Degas.
Hans konstnÀrliga betydelse kommer i dag till uttryck i ett museum i Paris 9:e arrondissement, Musée national Gustave Moreau, dÀr hans livsverk dokumenteras och hans verk görs tillgÀngliga för allmÀnheten.
Gustave Moreau hade en brĂ€cklig hĂ€lsa och vann inte heller priser för sina verk direkt. ĂndĂ„ var hans motiv och stil dominerande. Det var framför allt inom mĂ„leriet som han gjorde sig ett namn. I mĂ„lningar som "Ădipus och sfinxen" Ă€r figurerna och deras omgivning tydligt synliga, men det finns element som Ă€r overkliga. Han upptrĂ€der med det overkliga som om det vore verkligt. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt lyfter han fram andra medvetandenivĂ„er som en del av vĂ„r verklighet. Psyket, drömmarnas betydelse och det övernaturliga kommer till uttryck i hans verk. MĂ„lningarna "SalomĂ©", "Europa och tjuren" eller "Hesiod och musan" visar kvinnliga och manliga figurer som har vingar eller befinner sig i en overklig miljö. Gustave Moreau kanske inte visste det nĂ€r han levde, men att engagera sig i andra medvetandenivĂ„er var drivkraften för den psykoanalys som senare utvecklades. Ă terigen var konsten en av föregĂ„ngarna till den viktiga utvecklingen. Den stimulerar till eftertanke och banar vĂ€g för oss att gĂ„.
Sida 1 / 4
| Född | 6 april 1826 (Paris) |
| Avliden | 18 april 1898 (Rennes) vid 72 Ärs Älder |
| Nationalitet | Frankrike |
| Epoker | Symbolism |
| Genre | historiemÄleri, religiös konst, mytologiskt mÄleri |
| Yrke | skulptör, konstmÄlare |
| Familj | Far: Louis Moreau Mor: Adele Pauline des Moutiers |
| LĂ€rare till | François-Ădouard Picot |
| Elev | Johannes Holbek, Georgette Agutte, Jules Besson, Auguste Brouet, Simon Albert Bussy, Jean Danguy, Henri Deluermoz, Raoul Du Gardier, Jules Flandrin, Maurice de Lambert, Henri Manguin, Pierre Amédée Marcel-Béronneau, Henri Matisse, Albert Marquet, Edgar Maxence, René Piot, Raymond Woog, Henri Evenepoel, Pierre Bonnaud, Nelson Dias, Silas Broux, Léon Lehmann, Paul Renaudot, Fernand Sabatté, Leon-Laurent Galand, Gustave Assire, Georges BÀrwolf, Adolphe BeaufrÚre, Albert Braut, Henri Brugnot, François Cachoud, Arsen Schapanjan, Alphonse Germain-Thill, Charles Hoffbauer, Emile Joseph-Rignault, Charles Milcendeau, Henri Morisset, Lionel Péraux, Ary Renan, Georges Rouault, André Rouveyre, Henri Vincent-Anglade |
| PÄverkad av | Théodore Chassériau, EugÚne Delacroix |
| Medlemskap | Académie des beaux-arts |
| KÀnda verk | Oidipus och sfinxen (1864), Jason (1865), Salome dansar inför Herodes, ca 1876 (1876), Tracianische Frau mit dem Kopf des Orpheus und seiner Leier (1865), Sankt Göran och draken (1880) |
| Museer | Art Institute of Chicago, Harvard Art Museums, Metropolitan Museum of Art, National Museum of Western Art Tokyo, Ohara Museum of Art |
Symbolismens storhetstid i konsten Ă€r perioden mellan 1880 och 1910. Det Ă€r en betydande strömning inom skulptur och mĂ„leri som handlar om tillgĂ„ng till omedvetna processer. Detta var redan vanligt före Freuds tid. I "Symbolic Manifesto" sammanfattades rörelsen pĂ„ följande sĂ€tt: "Den symbolistiska konstens viktigaste egenskap Ă€r att aldrig faststĂ€lla en idĂ© konceptuellt eller uttrycka den direkt." Periodens mĂ„lare, gravör, tecknare och skulptör Gustave Moreau (f. 1826 i Paris - â 1898 i Paris), som hade ett avgörande inflytande pĂ„ symbolismen, koncentrerade sig i sina verk pĂ„ mystiska förestĂ€llningar och drömscener. Gustave Moreau, som hade studerat vid Ăcole nationale supĂ©rieure des Beaux-Arts, gjorde mĂ„nga resor till Italien för att trĂ€ffa konstnĂ€rer och se verk i original. Hans nĂ€rmaste vĂ€nner var mĂ„laren ThĂ©odore ChassĂ©riau och skulptören och mĂ„laren Edgar Degas.
Hans konstnÀrliga betydelse kommer i dag till uttryck i ett museum i Paris 9:e arrondissement, Musée national Gustave Moreau, dÀr hans livsverk dokumenteras och hans verk görs tillgÀngliga för allmÀnheten.
Gustave Moreau hade en brĂ€cklig hĂ€lsa och vann inte heller priser för sina verk direkt. ĂndĂ„ var hans motiv och stil dominerande. Det var framför allt inom mĂ„leriet som han gjorde sig ett namn. I mĂ„lningar som "Ădipus och sfinxen" Ă€r figurerna och deras omgivning tydligt synliga, men det finns element som Ă€r overkliga. Han upptrĂ€der med det overkliga som om det vore verkligt. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt lyfter han fram andra medvetandenivĂ„er som en del av vĂ„r verklighet. Psyket, drömmarnas betydelse och det övernaturliga kommer till uttryck i hans verk. MĂ„lningarna "SalomĂ©", "Europa och tjuren" eller "Hesiod och musan" visar kvinnliga och manliga figurer som har vingar eller befinner sig i en overklig miljö. Gustave Moreau kanske inte visste det nĂ€r han levde, men att engagera sig i andra medvetandenivĂ„er var drivkraften för den psykoanalys som senare utvecklades. Ă terigen var konsten en av föregĂ„ngarna till den viktiga utvecklingen. Den stimulerar till eftertanke och banar vĂ€g för oss att gĂ„.