| Född | 10 juli 1862 (Helsinki) |
| Avliden | 23 januari 1946 (Saltsjöbaden) vid 83 Ärs Älder |
| Nationalitet | Finland |
| Epoker | Realism, Naturalism |
| Genre | portrÀtt, stilleben, sjÀlvportrÀtt, historiemÄleri |
| Yrke | konstmÄlare, exlibrist |
| Familj | Syskon: Magnus Schjerfbeck |
| LÀrare till | Gustave Courtois, Léon Bonnat, Adolf von Becker |
| Elev | Hugo Simberg, Juho Rissanen, Verner Thomé, Hilda Flodin |
| KĂ€nda verk | Den konvalescenta (1888), Self-Portrait with Black Background (1915), Wounded Warrior in the Snow (1880), The Old Manor (1901), The Fencer (1924) |
| Museer | Finnish National Gallery (Kansallisgalleria), Staedel Museum |
NÀr den finska mÄlaren Helene Schjerfbeck föddes 1862 i Helsingfors var kvinnor inom konsten fortfarande en sÀllsynthet. Som dotter till en enkel jÀrnvÀgsanstÀlld, utan kontakt med den konstintresserade finska överklassen, var hennes vÀg till mÄleriet inte alls förutbestÀmd. Och ÀndÄ: redan som barn visade Schjerfbeck stor talang för mÄleri, vilket tidigt uppmÀrksammades och belönades med priser. Trots att hon vid fyra Ärs Älder fick en höftfraktur, vilket gjorde det svÄrt för henne att gÄ under hela livet och ibland Àven omöjligt för henne att gÄ i skolan, hittade den unga konstnÀren sin vÀg in i de viktiga ateljéerna i Helsingfors. Redan som 17-Äring skapade Helene Schjerfbeck ett verk som efter en utstÀllning köptes av Finska konstföreningen. Det var nÀstan otÀnkbart för 17-Äriga flickor pÄ den tiden, men den unga kvinnan lyckades och öppnade nya dörrar i konstvÀrlden.
Efter en vistelse i Paris, som gav henne inblick i en helt annan vÀrld, hittade Schjerfbeck inte riktigt tillbaka till den finlÀndska konstscenen. Den finska konsten, som vid denna tid var starkt influerad av nationalromantiken, motsvarade endast i viss mÄn Helene Schjerfbecks stil, som kÀnnetecknades av naturalism och ett reducerat mÄleri utan pompa och stÄt.
Kvinnor hade en viktig plats i den finska konstnÀrens privatliv och i hennes arbete. Hennes motiv Àr oftast kvinnor i olika Äldrar. Schjerfbeck mÄlade ocksÄ omkring 80 sjÀlvportrÀtt under sitt liv. Hon tog inte hÀnsyn till tidens skönhetsideal och visade sig sjÀlv och andra kvinnor ibland sÄrbara och ibland starka i mÄnga livssituationer. MÀn förekommer nÀstan aldrig pÄ hennes bilder. Men om de gör det, sÄ Àr de ocksÄ avbildade pÄ ett sÀtt som var otypiskt för en kvinnlig konstnÀr vid den tiden. Bland hennes verk finns till exempel mÄlningar som förestÀller sÄrade soldater. Ett motivval som kvinnor endast mycket sÀllan gjorde pÄ 1800-talet.
Medan Helene Schjerfbecks ungdomsÄr prÀglades av resor och ett liv i storstaden trots hennes fysiska begrÀnsningar, drog hon sig senare alltmer tillbaka. Som ensamstÄende kvinna var hon ansvarig för sin mor. Senare bodde hon fram till slutet av sitt liv med sin mor i ett avlÀgset hus cirka 30 kilometer frÄn Helsingfors. De blandade kÀnslor som Schjerfbeck kÀnde inför sitt avskilda liv Äterspeglas ocksÄ i hennes verk. FrÄn den naturalism hon föredrog som ung kvinna Àndrades hennes stil till en minimalistisk fÀrgpalett nÀr hon blev Àldre. De sena verken kÀnnetecknas av ett fÄtal tydliga linjer som fÄngar en mycket speciell atmosfÀr utan mycket detaljer och alltid ocksÄ subtilt skildrar Helene Schjerfbecks inre vÀrld.
Schjerfbecks verk, som var en pionjÀr inom kvinnokonst i Norden, upplever en ny renÀssans. Sedan 2007 har hennes konst stÀllts ut internationellt gÄng pÄ gÄng, och 2020 slÀpptes en film om denna extraordinÀra konstnÀrs liv och uppkomst.
Sida 1 / 2
| Född | 10 juli 1862 (Helsinki) |
| Avliden | 23 januari 1946 (Saltsjöbaden) vid 83 Ärs Älder |
| Nationalitet | Finland |
| Epoker | Realism, Naturalism |
| Genre | portrÀtt, stilleben, sjÀlvportrÀtt, historiemÄleri |
| Yrke | konstmÄlare, exlibrist |
| Familj | Syskon: Magnus Schjerfbeck |
| LÀrare till | Gustave Courtois, Léon Bonnat, Adolf von Becker |
| Elev | Hugo Simberg, Juho Rissanen, Verner Thomé, Hilda Flodin |
| KĂ€nda verk | Den konvalescenta (1888), Self-Portrait with Black Background (1915), Wounded Warrior in the Snow (1880), The Old Manor (1901), The Fencer (1924) |
| Museer | Finnish National Gallery (Kansallisgalleria), Staedel Museum |
NÀr den finska mÄlaren Helene Schjerfbeck föddes 1862 i Helsingfors var kvinnor inom konsten fortfarande en sÀllsynthet. Som dotter till en enkel jÀrnvÀgsanstÀlld, utan kontakt med den konstintresserade finska överklassen, var hennes vÀg till mÄleriet inte alls förutbestÀmd. Och ÀndÄ: redan som barn visade Schjerfbeck stor talang för mÄleri, vilket tidigt uppmÀrksammades och belönades med priser. Trots att hon vid fyra Ärs Älder fick en höftfraktur, vilket gjorde det svÄrt för henne att gÄ under hela livet och ibland Àven omöjligt för henne att gÄ i skolan, hittade den unga konstnÀren sin vÀg in i de viktiga ateljéerna i Helsingfors. Redan som 17-Äring skapade Helene Schjerfbeck ett verk som efter en utstÀllning köptes av Finska konstföreningen. Det var nÀstan otÀnkbart för 17-Äriga flickor pÄ den tiden, men den unga kvinnan lyckades och öppnade nya dörrar i konstvÀrlden.
Efter en vistelse i Paris, som gav henne inblick i en helt annan vÀrld, hittade Schjerfbeck inte riktigt tillbaka till den finlÀndska konstscenen. Den finska konsten, som vid denna tid var starkt influerad av nationalromantiken, motsvarade endast i viss mÄn Helene Schjerfbecks stil, som kÀnnetecknades av naturalism och ett reducerat mÄleri utan pompa och stÄt.
Kvinnor hade en viktig plats i den finska konstnÀrens privatliv och i hennes arbete. Hennes motiv Àr oftast kvinnor i olika Äldrar. Schjerfbeck mÄlade ocksÄ omkring 80 sjÀlvportrÀtt under sitt liv. Hon tog inte hÀnsyn till tidens skönhetsideal och visade sig sjÀlv och andra kvinnor ibland sÄrbara och ibland starka i mÄnga livssituationer. MÀn förekommer nÀstan aldrig pÄ hennes bilder. Men om de gör det, sÄ Àr de ocksÄ avbildade pÄ ett sÀtt som var otypiskt för en kvinnlig konstnÀr vid den tiden. Bland hennes verk finns till exempel mÄlningar som förestÀller sÄrade soldater. Ett motivval som kvinnor endast mycket sÀllan gjorde pÄ 1800-talet.
Medan Helene Schjerfbecks ungdomsÄr prÀglades av resor och ett liv i storstaden trots hennes fysiska begrÀnsningar, drog hon sig senare alltmer tillbaka. Som ensamstÄende kvinna var hon ansvarig för sin mor. Senare bodde hon fram till slutet av sitt liv med sin mor i ett avlÀgset hus cirka 30 kilometer frÄn Helsingfors. De blandade kÀnslor som Schjerfbeck kÀnde inför sitt avskilda liv Äterspeglas ocksÄ i hennes verk. FrÄn den naturalism hon föredrog som ung kvinna Àndrades hennes stil till en minimalistisk fÀrgpalett nÀr hon blev Àldre. De sena verken kÀnnetecknas av ett fÄtal tydliga linjer som fÄngar en mycket speciell atmosfÀr utan mycket detaljer och alltid ocksÄ subtilt skildrar Helene Schjerfbecks inre vÀrld.
Schjerfbecks verk, som var en pionjÀr inom kvinnokonst i Norden, upplever en ny renÀssans. Sedan 2007 har hennes konst stÀllts ut internationellt gÄng pÄ gÄng, och 2020 slÀpptes en film om denna extraordinÀra konstnÀrs liv och uppkomst.