| Född | 24 juni 1873 (Hamina) |
| Avliden | 11 juli 1917 (ĂhtĂ€ri) vid 44 Ă„rs Ă„lder |
| Nationalitet | Finland |
| Epoker | Symbolism |
| Yrke | konstmÄlare, skulptör, arkitekt, grafiker, exlibrist, etsare |
| Familj | Far: Tom Simberg |
| LĂ€rare till | Helene Schjerfbeck, Elin Danielson-Gambogi |
| Elev | Sulho Sipila, Rudolf Koivu |
| KÀnda verk | Den sÄrade Àngeln (1903), Im Garten des Todes (1896), Frost (1895), Spring Evening During the Break-Up of the Ice (1897), Den stackars djÀvulen vid elden; DjÀvulen vid grytan (1897) |
| Museer | Finnish National Gallery (Kansallisgalleria), Ateneum Art Museum |
"Den symbolistiska konstens viktigaste kÀnnetecken Àr att aldrig faststÀlla en idé konceptuellt eller uttrycka den direkt". Dessa ord av den franske poeten Jean Moréas frÄn "Symbolistmanifestet" frÄn 1886 beskriver det förhÄllande som Hugo Gerhard Simberg hade till sina verk - sÀrskilt till sin mest kÀnda mÄlning, "Den sÄrade Àngeln". Den visar en Àngel med skadade vingar som sitter pÄ en trÀbÄr och bÀrs av tvÄ pojkar lÀngs en stig i det finska landskapet. Landskapsbilden Àr inspirerad av Tölöviken i Helsingfors. Simberg insjuknade i hjÀrnhinneinflammation 1902 och tillbringade flera mÄnader pÄ ett sjukhus för diakonissor dÀr. Under denna tid promenerade han ofta lÀngs dess strÀnder. Han kÀmpade av alla krafter för att ÄterhÀmta sig och kunna slutföra sin mÄlning. NÀr den först stÀlldes ut 1903 fick han mÄnga frÄgor om den: Vad hÀnde med Àngeln? Varför Àr han skadad? Vart tar pojkarna honom? Skadade de Àngeln? Vad betyder mÄlningen? Simberg svarade inte pÄ dessa frÄgor.
Enligt Simberg handlar det inte om att titta pÄ mÄlningar, utan om att reflektera och söka efter mening. Det Àr onödigt att veta vad konstnÀren kan ha tÀnkt nÀr han mÄlade eller vad som kan ha hÀnt framför den avbildade scenen. MÄleriet Àr ett sÀtt att utlösa kÀnslor. Det spelar ingen roll om mÄlningen uppfattas som bra, dÄlig, vacker eller ful. Endast kÀnslan Àr viktig - oavsett om den Àr sorglig, glad eller av annan karaktÀr. DÀrför kan en mÄlning inte tolkas korrekt eller felaktigt. Varje person betraktar en mÄlning pÄ ett personligt sÀtt. à r 2006 valde finlÀndarna "Den sÄrade Àngeln" till den mest populÀra mÄlningen i sitt land. Ateneum-museet i Finlands nationalgalleri tog initiativ till den riksomfattande omröstningen. Deltagarna kunde motivera sitt val. Majoriteten ansÄg att "Wounded Angel" Àr en vacker mÄlning som alltid inspirerar till eftertanke. Mer Àn 100 Är efter att den mÄlades har nya tolkningar gjorts. Kanske Àr den en symbol för Finlands sjÀlvstÀndighetskamp, för Tölövikens sÄrbarhet eller för naturen i allmÀnhet? Simberg sjÀlv har i enlighet med sin övertygelse inte ens gett mÄlningen en titel. I den första utstÀllningskatalogen gav han titeln "Wounded Angels" endast en antydan eller beskrivning.
Stilistiskt sett var Simberg redan under sin livstid knuten till symbolismen. MÄnga av hans motiv visar scener med allegoriska figurer som döden, frosten eller djÀvulen. FinlÀndarna hade ursprungligen svÄrt att acceptera Simbergs uttryckssÀtt. à r 1904 fick han tillsammans med konstnÀrskollegan Magnus Enkell i uppdrag att dekorera interiören i Johanneskyrkan i Tammerfors. För detta ÀndamÄl överförde Simberg "The Wounded Angel" och sin akvarell "The Garden of Death" till stort format. För vÀggfresken "Bearers of the Vines" ritade han Jesu tolv lÀrjungar som nakna pojkar som bÀr girlander av bladverk. Under takkupan placerade han en orm omgiven av Ànglavingar med en vÀxtkÀrna i den öppna munnen. Kyrkobesökarna reagerade med chock vid invigningen 1907. I dag anses Tammerfors domkyrka vara ett totalkonstverk och en av höjdpunkterna i Finlands konstnÀrliga skapelse.
Sida 1 / 3
| Född | 24 juni 1873 (Hamina) |
| Avliden | 11 juli 1917 (ĂhtĂ€ri) vid 44 Ă„rs Ă„lder |
| Nationalitet | Finland |
| Epoker | Symbolism |
| Yrke | konstmÄlare, skulptör, arkitekt, grafiker, exlibrist, etsare |
| Familj | Far: Tom Simberg |
| LĂ€rare till | Helene Schjerfbeck, Elin Danielson-Gambogi |
| Elev | Sulho Sipila, Rudolf Koivu |
| KÀnda verk | Den sÄrade Àngeln (1903), Im Garten des Todes (1896), Frost (1895), Spring Evening During the Break-Up of the Ice (1897), Den stackars djÀvulen vid elden; DjÀvulen vid grytan (1897) |
| Museer | Finnish National Gallery (Kansallisgalleria), Ateneum Art Museum |
"Den symbolistiska konstens viktigaste kÀnnetecken Àr att aldrig faststÀlla en idé konceptuellt eller uttrycka den direkt". Dessa ord av den franske poeten Jean Moréas frÄn "Symbolistmanifestet" frÄn 1886 beskriver det förhÄllande som Hugo Gerhard Simberg hade till sina verk - sÀrskilt till sin mest kÀnda mÄlning, "Den sÄrade Àngeln". Den visar en Àngel med skadade vingar som sitter pÄ en trÀbÄr och bÀrs av tvÄ pojkar lÀngs en stig i det finska landskapet. Landskapsbilden Àr inspirerad av Tölöviken i Helsingfors. Simberg insjuknade i hjÀrnhinneinflammation 1902 och tillbringade flera mÄnader pÄ ett sjukhus för diakonissor dÀr. Under denna tid promenerade han ofta lÀngs dess strÀnder. Han kÀmpade av alla krafter för att ÄterhÀmta sig och kunna slutföra sin mÄlning. NÀr den först stÀlldes ut 1903 fick han mÄnga frÄgor om den: Vad hÀnde med Àngeln? Varför Àr han skadad? Vart tar pojkarna honom? Skadade de Àngeln? Vad betyder mÄlningen? Simberg svarade inte pÄ dessa frÄgor.
Enligt Simberg handlar det inte om att titta pÄ mÄlningar, utan om att reflektera och söka efter mening. Det Àr onödigt att veta vad konstnÀren kan ha tÀnkt nÀr han mÄlade eller vad som kan ha hÀnt framför den avbildade scenen. MÄleriet Àr ett sÀtt att utlösa kÀnslor. Det spelar ingen roll om mÄlningen uppfattas som bra, dÄlig, vacker eller ful. Endast kÀnslan Àr viktig - oavsett om den Àr sorglig, glad eller av annan karaktÀr. DÀrför kan en mÄlning inte tolkas korrekt eller felaktigt. Varje person betraktar en mÄlning pÄ ett personligt sÀtt. à r 2006 valde finlÀndarna "Den sÄrade Àngeln" till den mest populÀra mÄlningen i sitt land. Ateneum-museet i Finlands nationalgalleri tog initiativ till den riksomfattande omröstningen. Deltagarna kunde motivera sitt val. Majoriteten ansÄg att "Wounded Angel" Àr en vacker mÄlning som alltid inspirerar till eftertanke. Mer Àn 100 Är efter att den mÄlades har nya tolkningar gjorts. Kanske Àr den en symbol för Finlands sjÀlvstÀndighetskamp, för Tölövikens sÄrbarhet eller för naturen i allmÀnhet? Simberg sjÀlv har i enlighet med sin övertygelse inte ens gett mÄlningen en titel. I den första utstÀllningskatalogen gav han titeln "Wounded Angels" endast en antydan eller beskrivning.
Stilistiskt sett var Simberg redan under sin livstid knuten till symbolismen. MÄnga av hans motiv visar scener med allegoriska figurer som döden, frosten eller djÀvulen. FinlÀndarna hade ursprungligen svÄrt att acceptera Simbergs uttryckssÀtt. à r 1904 fick han tillsammans med konstnÀrskollegan Magnus Enkell i uppdrag att dekorera interiören i Johanneskyrkan i Tammerfors. För detta ÀndamÄl överförde Simberg "The Wounded Angel" och sin akvarell "The Garden of Death" till stort format. För vÀggfresken "Bearers of the Vines" ritade han Jesu tolv lÀrjungar som nakna pojkar som bÀr girlander av bladverk. Under takkupan placerade han en orm omgiven av Ànglavingar med en vÀxtkÀrna i den öppna munnen. Kyrkobesökarna reagerade med chock vid invigningen 1907. I dag anses Tammerfors domkyrka vara ett totalkonstverk och en av höjdpunkterna i Finlands konstnÀrliga skapelse.