Willoughby Wallace Hooper

Tack vare fotografins uppfinning i början av 1800-talet föddes ett nytt yrke: militärfotografen. En av de första och mest kända militärfotograferna var utan tvekan Willoughby Wallace Hooper. Hooper är född i England och är känd för sina fotografier av etniska grupper, militära och inhemska scener från 1860.Vid sexton års ålder arbetade Hooper som kontorist på East India House (East India Company:s huvudkontor i London). Efter några år gick han in i den brittiska armén, där han för första gången kom i kontakt med kameran och fotografering. Hooper fascinerades av fotografi och tog sig an uppgiften med stor entusiasm och som självlärd fotograf lärde han sig allt som krävdes för att bli officiell militärfotograf. När han blev myndig blev han så småningom fotograf för den brittiska armén, med uppgift att ta etnografiska fotografier i de centrala provinserna i Brittiska Indien och några år senare i Brittiska Burma.

När det gäller Willoughby Wallace Hoopers fotografiska produktion minns vi alla fotografier som rörde brittiska militära operationer i Indien och Burma, men framför allt de hundratals fotografier som porträtterade lokalbefolkningen. En av Hoopers mest kända samlingar var utan tvekan samlingen Tiger Shooting, som han sålde till jägare som bevis och souvenirer från jaktresor och som publicerades 1887 som Lantern readings: Tiger shooting in India. Hooper är också mycket känd för sin samling fotografier som togs i slutet av 1880-talet av den indiska befolkningen som drabbades av hungersnöden i Madras. Fotografierna utlöste dock en våldsam kontrovers eftersom Hooper anklagades för att inte hjälpa de behövande på plats. Under de följande åren publicerades ytterligare en samling med titeln "Burma", där mer än hundra fotografier visar den brittiska expeditionen, olika missöden under expeditionen, embarkeringen i Madras och tillfångatagandet av kung Theebaw. Ett av de verk som Hooper är mest känd för inom etnografin är säkert hans bidrag till The People of India,

En av de bilder som väckte mest uppståndelse är utan tvekan bilden av avrättningen av burmesiska fångar, som förde Hooper inför rätta och resulterade i en officiell reprimand och en tillfällig lönesänkning. År 1896 drog sig Hooper tillbaka från militärtjänsten med överstens rang och bodde i England fram till sin död 1912. En del av hans fotografier finns i arkiven på British Museum och J. Paul Getty Museum.