Jules Pascin

Jules Pascin föddes Julius Mordecai Pincas i den bulgariska staden Vidin. Han var det åttonde av elva barn i en sefardisk judisk familj. Hans far, Marcus Pincas, var spannmålshandlare. Familjen hörde till de rikaste i staden. När Pascin var sju år gammal flyttade familjen till Bukarest, där hans far återigen öppnade en spannmålshandel. Vid 15 års ålder arbetade Pascin i familjeföretaget. Hans entusiasm för yrket var dock begränsad och han gick allt oftare till den lokala bordellen i staden, där han gjorde sina första nakenteckningar. Eftersom hans far inte ville att familjenamnet skulle förknippas med verk av det här slaget, beslöt den unge konstnären senare att använda namnet Pincas som ett anagram av sitt riktiga efternamn. Vid 17 års ålder flyttade Pascin till Wien för att börja sin konstnärliga utbildning. Han stannade dock bara där i ett år. Han flyttade till München för att gå på konstakademin under Moritz Heymann. Han gjorde sina första teckningar för satiriska tidskrifter i München. Under denna tid träffade han konstnärer som Albert Weisgerber och Wassily Kandinsky, med vilka han fick en livslång och djup vänskap. Pascin blev medlem i Berlins sektion.

I slutet av 1905 emigrerade Pascin, liksom många andra konstnärer i början av 1900-talet, till Paris. Den parisiska konstvärlden tog emot honom med öppna armar och han fick snabbt nya vänner. Senare fick han till och med smeknamnet Montparnasseprinsen. Han ställde ut i många salonger och fortsatte att sälja karikatyrer och teckningar för tidningar och tidskrifter. I Paris träffade han också målaren Hermione Lionette Cartan David och blev förälskad i henne. Till en början var Pascins arbete begränsat till teckningar, skisser och akvareller. Han målade sina första tavlor från 1907 och hans vanligaste motiv var porträtt och nakenbilder, som var starkt influerade av fauvismen och Cézannes stil. Pascin ville bli tagen på allvar som konstnär i denna stil, men hade bara måttlig framgång med den. Frustrerad över sin långsamma personliga utveckling besökte han Louvren för att kopiera de stora mästarna och studerade vid Calarossi-akademin.

När första världskriget bröt ut flyttade Pascin till USA för att undvika militärtjänstgöring. Hans flickvän följde efter honom och paret gifte sig senare i New York. Efter krigsslutet återvände de till Paris. Han var nära förknippad med staden och särskilt med konstnärsdistriktet Montparnasse. Pascin led av alkoholism och depression. Vid 45 års ålder, strax före en stor utställning, begick han självmord i sin ateljé. Hans förmögenhet delades lika mellan hans hustru Hermione och hans älskarinna Lucy Vidil Krohg, hustru till den norske målaren Per Krohg. På hans begravning deltog tusentals konstnärsvänner, men även servitörer och bartenders på de lokala pubarna.