Akseli Gallen-Kallela, som vÀxte upp i TyrvÀÀ i Finland, visste tidigt att han ville bli mÄlare. Men hans far, en respekterad advokat och polischef, förhindrade det för tillfÀllet och skickade honom till Helsingfors för att börja pÄ gymnasiet nÀr han var elva Är gammal. Tre Är senare dog hans far och den nu 14-Ärige pojken tog teckningskurser vid Finska konstföreningen och fick privatlektioner av Adolf von Becker, en mÄlare och konstlÀrare. Akselis riktiga namn var Axel Waldemar Gallén. Han föddes i Björneborg i Finland 1865 i en svensksprÄkig familj. Eftersom han tyckte att hans namn inte lÀt tillrÀckligt finskt Àndrade han det senare till Akseli Gallen-Kallela. Som sÄ mÄnga andra unga konstnÀrer drogs han till Paris dÀr han studerade mÄleri vid Académie Julian. Under denna tid trÀffade han flera skandinaviska konstnÀrer, bland annat den finska mÄlaren Albert Edelfelt och AAugust Strindberg, en av vÀrldens viktigaste dramatiker. Gallen-Kallela fascinerades av Kalevala, Finlands nationalepos och ett av de viktigaste litterÀra verken. Han bestÀmde sig för att illustrera detta epos.
NĂ€r han 1890 gifte sig med Mary Slöör tog bröllopsresan dem till Ăstkarelen. DĂ€r började han samla material till Kalevala. Denna kreativa fas prĂ€glas av influenser frĂ„n Kalevalas mytologiska berĂ€ttelser och visar sig i romantiska skildringar av hjĂ€ltar och vackra landskap. Ă r 1894 reste Gallen-Kallela till Berlin för att ordna en gemensam utstĂ€llning med den norske mĂ„laren Edvard Munch. Fyra mĂ„nader senare fick resan ett abrupt slut. I ett telegram fick han veta att hans dotter Impi Marjatta hade dött. Hon dog av difteri. Denna tragiska hĂ€ndelse lĂ€mnade djupa spĂ„r som skulle Ă„terspeglas i hans framtida verk. Hans mĂ„lningar blev vĂ„ldsammare och mörkare. Ett av hans mest kĂ€nda verk, "Försvaret av Sampo", Ă€r frĂ„n denna period. Tillsammans med sin fru reste han till London och Florens. Vid vĂ€rldsutstĂ€llningen i Paris 1900 mĂ„lade han fresker för den finska paviljongen, vilket gjorde honom kĂ€nd som finlĂ€ndsk konstnĂ€r.
Han flyttade till Paris med sin familj 1908, men flydde frÄn en nÀstan fientlig atmosfÀr till Nairobi i Kenya, dÀr han anammade expressionismen och mÄlade mer Àn 150 bilder. Under en jakt pÄ storvilt trÀffade han den tidigare amerikanske presidenten Theodore Roosevelt. Efter sina afrikanska Àventyr reste hela familjen till USA, dÀr de bosatte sig i konstnÀrskolonin Taos i New Mexico. Till och med under den brÀnnande ökensolen Àgnade sig Gallen-Kallela Ät sina mÄlningar av Kalevala. Men han spelade ocksÄ indianhövdingen Siu Ohutaa, vilket vÀckte stor uppstÄndelse. à r 1926 ÄtervÀnde familjen till TarvaspÀÀ, och fyra Är senare dog Akseli Gallen-Kallela i lunginflammation. Hans ateljé och hus i TarvaspÀÀ öppnades som museum 1961, dÀr man kan fÄ en inblick i konstnÀrens oÀndligt stora kreativa utbud. Bland dem finns mÄlningar, grafik, skulpturer och tryck. FörÀndringen av konsten frÄn 1800- till 1900-talet blir nÀstan pÄtaglig dÀr.
Sida 1 / 2
Akseli Gallen-Kallela, som vÀxte upp i TyrvÀÀ i Finland, visste tidigt att han ville bli mÄlare. Men hans far, en respekterad advokat och polischef, förhindrade det för tillfÀllet och skickade honom till Helsingfors för att börja pÄ gymnasiet nÀr han var elva Är gammal. Tre Är senare dog hans far och den nu 14-Ärige pojken tog teckningskurser vid Finska konstföreningen och fick privatlektioner av Adolf von Becker, en mÄlare och konstlÀrare. Akselis riktiga namn var Axel Waldemar Gallén. Han föddes i Björneborg i Finland 1865 i en svensksprÄkig familj. Eftersom han tyckte att hans namn inte lÀt tillrÀckligt finskt Àndrade han det senare till Akseli Gallen-Kallela. Som sÄ mÄnga andra unga konstnÀrer drogs han till Paris dÀr han studerade mÄleri vid Académie Julian. Under denna tid trÀffade han flera skandinaviska konstnÀrer, bland annat den finska mÄlaren Albert Edelfelt och AAugust Strindberg, en av vÀrldens viktigaste dramatiker. Gallen-Kallela fascinerades av Kalevala, Finlands nationalepos och ett av de viktigaste litterÀra verken. Han bestÀmde sig för att illustrera detta epos.
NĂ€r han 1890 gifte sig med Mary Slöör tog bröllopsresan dem till Ăstkarelen. DĂ€r började han samla material till Kalevala. Denna kreativa fas prĂ€glas av influenser frĂ„n Kalevalas mytologiska berĂ€ttelser och visar sig i romantiska skildringar av hjĂ€ltar och vackra landskap. Ă r 1894 reste Gallen-Kallela till Berlin för att ordna en gemensam utstĂ€llning med den norske mĂ„laren Edvard Munch. Fyra mĂ„nader senare fick resan ett abrupt slut. I ett telegram fick han veta att hans dotter Impi Marjatta hade dött. Hon dog av difteri. Denna tragiska hĂ€ndelse lĂ€mnade djupa spĂ„r som skulle Ă„terspeglas i hans framtida verk. Hans mĂ„lningar blev vĂ„ldsammare och mörkare. Ett av hans mest kĂ€nda verk, "Försvaret av Sampo", Ă€r frĂ„n denna period. Tillsammans med sin fru reste han till London och Florens. Vid vĂ€rldsutstĂ€llningen i Paris 1900 mĂ„lade han fresker för den finska paviljongen, vilket gjorde honom kĂ€nd som finlĂ€ndsk konstnĂ€r.
Han flyttade till Paris med sin familj 1908, men flydde frÄn en nÀstan fientlig atmosfÀr till Nairobi i Kenya, dÀr han anammade expressionismen och mÄlade mer Àn 150 bilder. Under en jakt pÄ storvilt trÀffade han den tidigare amerikanske presidenten Theodore Roosevelt. Efter sina afrikanska Àventyr reste hela familjen till USA, dÀr de bosatte sig i konstnÀrskolonin Taos i New Mexico. Till och med under den brÀnnande ökensolen Àgnade sig Gallen-Kallela Ät sina mÄlningar av Kalevala. Men han spelade ocksÄ indianhövdingen Siu Ohutaa, vilket vÀckte stor uppstÄndelse. à r 1926 ÄtervÀnde familjen till TarvaspÀÀ, och fyra Är senare dog Akseli Gallen-Kallela i lunginflammation. Hans ateljé och hus i TarvaspÀÀ öppnades som museum 1961, dÀr man kan fÄ en inblick i konstnÀrens oÀndligt stora kreativa utbud. Bland dem finns mÄlningar, grafik, skulpturer och tryck. FörÀndringen av konsten frÄn 1800- till 1900-talet blir nÀstan pÄtaglig dÀr.