Chaim Soutine

Soutine föddes i Vitryssland 1893. Redan i sin tidiga barndom gjorde Soutine flera skisser och ibland utvidgade han sina konstnärliga skapelser till att även omfatta husets väggar. Den judiska familj som Soutine kom från levde under fattiga förhållanden. Den unge Soutine var tidigt medveten om att han inte skulle få möjlighet att utveckla sin kreativitet och talang i sitt hemland. Vid 14 års ålder flyttade Soutine till Minsk med sin vän Michel Kikoïne, som också var en vitryskt-fransk målare. Vid sitt andra ansökningsförsök blev han antagen till Vilnius konstakademi och tog examen där 1913. Han tillbringade större delen av sitt liv i Paris, med undantag för de tre år då han flyttade till de franska Pyrenéerna.

Eftersom Soutine reste till Paris omedelbart efter att ha avslutat sina studier kallas han vitryskt-fransk målare. I Paris tillbringade han mycket tid i Louvren och hämtade inspiration därifrån. Soutine fann sin väg till expressionismen, särskilt genom influenser från Paul Cézanne, Vincent van Gogh och Pierre Bonnard. Soutine blev känd för de cirka 200 målningar han skapade under sina tre år i de franska Pyrenéerna. De svepande och dynamiska penseldragen och de dystra apokalyptiska landskapen är hans varumärke. Kort därefter blev vissa av hans verk mycket efterfrågade av den amerikanske läkaren och konstsamlaren Albert C. Barnes och andra konstsamlare. Detta underlättade Soutines ekonomiska situation för första gången i hans liv hittills.

Hans senare verk kännetecknas av mindre förvrängningar och en mer dämpad känslosamhet. Dessa nya influenser är främst inspirerade av Rembrandt. Soutine ville ta fullständigt avstånd från sina tidigare verk och förstörde därför till och med en stor del av verken från denna period. Soutine dog i Paris den 9 augusti 1943. Pablo Picasso, Max Jacob och Jean Cocteau var bland de sörjande vid hans begravning.