BlomstermÄlaren Elizabeth Blackwells Àventyrliga livshistoria började i början av 1600-talet i Aberdeen i Skottland, dÀr hon föddes som dotter till en framgÄngsrik köpman. I sin ungdom fick hon lektioner i mÄleri och teckning. Hennes Àktenskap med kusinen Alexander Blackwell skulle visa sig vara ödesdigert. NÀr han öppnade en lÀkarpraktik uppstod tvivel om hans yrkesmÀssiga kompetens, och paret Äkte till London. DÀr startade han ett tryckeri, trots att han varken hade den lagstadgade utbildningen eller licensen för detta. Som en följd av detta fick han höga böter och tryckeriet stÀngdes. Eftersom paret inte kunde betala böterna och de under tiden ocksÄ var tvungna att försörja ett barn tillsammans, blev de mer och mer skuldsatta tills han till slut hamnade i ett skuldsÀttningsfÀngelse.
För att betala sin make beslutade Elizabeth Blackwell att betala sina skulder med teckningar av vÀxter. Hon överlÀmnade nÄgra av sina verk till Royal Societys dÄvarande ordförande, lÀkaren och botanisten Sir Hans Sloane. Hennes verklighetstrogna skildringar övertygade Sloane och han beslöt att befordra Blackwell. Hon skapade exakta avbildningar av de 500 viktigaste medicinalvÀxterna för en botanisk bok som skulle bli ett standardverk för apotekare och lÀkare. För detta ÀndamÄl gjorde hon teckningar i den botaniska trÀdgÄrden i Chelsea, tog över en gravörs arbete och fÀrglade gravyrerna sjÀlv. De vetenskapliga beskrivningarna av vÀxterna gjordes av botanikerna vid den anlÀggning som fortfarande finns kvar i dag som Apothecaries' Physic Garden i Chelsea. Efter nÄgra Är publicerades verket i London i tvÄ volymer med titeln "A Curious Herbal". Tack vare den höga kvaliteten pÄ teckningarna, de nyupptÀckta vÀxterna frÄn Nord- och Sydamerika och de fullstÀndiga beskrivningarna av vÀxternas morfologi, lÀge, blomningstid och medicinska egenskaper blev boken en stor framgÄng, Àven i ekonomiskt hÀnseende. Elizabeth Blackwell kunde pÄ sÄ sÀtt befria sin make frÄn skuldsÀttningsfÀngelset. Detta skulle dock inte förÀndra familjens situation till det bÀttre pÄ lÄng sikt. Efter frigivningen frÄn fÀngelset reste Alexander Blackwell till Sverige, dÀr han avrÀttades nÄgra Är senare för inblandning i en politisk komplott.
I mitten av 1700-talet fick NĂŒrnbergs lĂ€kare och botaniker Christoph Jacob Trew kĂ€nnedom om Elizabeth Blackwells arbete. Trew reviderade den i enlighet med Carl von LinnĂ©s systematik och lĂ€t ocksĂ„ omteckna och gravera illustrationerna eller inkludera ytterligare vĂ€xter. Resultatet blev ett mycket sofistikerat verk i linje med tidens botaniska och vetenskapliga kunskaper, som publicerades i sex volymer under titeln "Herbarium Blackwellianum". Blackwell kunde inte dra nytta av denna framgĂ„ng sĂ€rskilt lĂ€nge. Hon dog 1758.
Sida 1 / 6
BlomstermÄlaren Elizabeth Blackwells Àventyrliga livshistoria började i början av 1600-talet i Aberdeen i Skottland, dÀr hon föddes som dotter till en framgÄngsrik köpman. I sin ungdom fick hon lektioner i mÄleri och teckning. Hennes Àktenskap med kusinen Alexander Blackwell skulle visa sig vara ödesdigert. NÀr han öppnade en lÀkarpraktik uppstod tvivel om hans yrkesmÀssiga kompetens, och paret Äkte till London. DÀr startade han ett tryckeri, trots att han varken hade den lagstadgade utbildningen eller licensen för detta. Som en följd av detta fick han höga böter och tryckeriet stÀngdes. Eftersom paret inte kunde betala böterna och de under tiden ocksÄ var tvungna att försörja ett barn tillsammans, blev de mer och mer skuldsatta tills han till slut hamnade i ett skuldsÀttningsfÀngelse.
För att betala sin make beslutade Elizabeth Blackwell att betala sina skulder med teckningar av vÀxter. Hon överlÀmnade nÄgra av sina verk till Royal Societys dÄvarande ordförande, lÀkaren och botanisten Sir Hans Sloane. Hennes verklighetstrogna skildringar övertygade Sloane och han beslöt att befordra Blackwell. Hon skapade exakta avbildningar av de 500 viktigaste medicinalvÀxterna för en botanisk bok som skulle bli ett standardverk för apotekare och lÀkare. För detta ÀndamÄl gjorde hon teckningar i den botaniska trÀdgÄrden i Chelsea, tog över en gravörs arbete och fÀrglade gravyrerna sjÀlv. De vetenskapliga beskrivningarna av vÀxterna gjordes av botanikerna vid den anlÀggning som fortfarande finns kvar i dag som Apothecaries' Physic Garden i Chelsea. Efter nÄgra Är publicerades verket i London i tvÄ volymer med titeln "A Curious Herbal". Tack vare den höga kvaliteten pÄ teckningarna, de nyupptÀckta vÀxterna frÄn Nord- och Sydamerika och de fullstÀndiga beskrivningarna av vÀxternas morfologi, lÀge, blomningstid och medicinska egenskaper blev boken en stor framgÄng, Àven i ekonomiskt hÀnseende. Elizabeth Blackwell kunde pÄ sÄ sÀtt befria sin make frÄn skuldsÀttningsfÀngelset. Detta skulle dock inte förÀndra familjens situation till det bÀttre pÄ lÄng sikt. Efter frigivningen frÄn fÀngelset reste Alexander Blackwell till Sverige, dÀr han avrÀttades nÄgra Är senare för inblandning i en politisk komplott.
I mitten av 1700-talet fick NĂŒrnbergs lĂ€kare och botaniker Christoph Jacob Trew kĂ€nnedom om Elizabeth Blackwells arbete. Trew reviderade den i enlighet med Carl von LinnĂ©s systematik och lĂ€t ocksĂ„ omteckna och gravera illustrationerna eller inkludera ytterligare vĂ€xter. Resultatet blev ett mycket sofistikerat verk i linje med tidens botaniska och vetenskapliga kunskaper, som publicerades i sex volymer under titeln "Herbarium Blackwellianum". Blackwell kunde inte dra nytta av denna framgĂ„ng sĂ€rskilt lĂ€nge. Hon dog 1758.