| Född | 1844 (Frankreich) |
| Avliden | 1907 (Vereinigtes Königreich GroĂbritannien und Irland) |
| Nationalitet | Frankrike |
| Epoker | Karikatyrer, serier |
| Yrke | konstmÄlare, illustratör, grafiker, serietecknare, tecknare, akvarellist, karikatyrtecknare |
| KĂ€nda verk | The Wolf and the Crane (1850), Neanderthal Man, Two Adjutant Storks |
Fabeln Ă€r en kort, koncis och moraliskt instruktiv berĂ€ttelse eller saga dĂ€r djur, vĂ€xter och andra varelser eller föremĂ„l har vissa mĂ€nskliga egenskaper, som behandlas pĂ„ ett oftast humoristiskt och satiriskt sĂ€tt, och har funnits som litterĂ€r och konstnĂ€rlig genre i 5 000 Ă„r. De Ă€ldsta fablerna, skrivna pĂ„ prosa eller vers och mĂ„lade som bilder, kommer frĂ„n Egypten, Anatolien, Arabien och Indien samt Levanten och Mesopotamien. Den grekiske poeten Esop, vars djuriska liknelser frĂ„n 600-talet f.Kr. ocksĂ„ spreds pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll i form av magnifika trĂ€snittsillustrationer efter tryckkonstens uppfinning i mitten av 1400-talet, betraktas som en vĂ€lkĂ€nd och viktig grundare av den antika fabeldiktningen i Europa. Ăven under 1700- och 1800-talen förblev skrivna och tecknade fabler populĂ€ra hos publiken i hela Europa. De mest lĂ€sta fabulisterna under denna period var eller Ă€r Gotthold Ephraim Lessing, Johann Heinrich Pestalozzi och Christian August Fischer samt Ignacy Krasicki, Jean-Pierre Claris de Florian och Pierre Lachambeaudie.
MÄlaren och illustratören Ernest Henri Griset, som föddes i Boulogne-sur-Mer 1843 och som flydde med sina förÀldrar till England som barn 1848 för att undkomma de revolutionÀra oroligheterna, gjorde sig som ung man ett namn i hela Storbritannien med humoristiska och satiriska teckningar av djur i Londons zoo, samt med sina julböcker Griset's Grotesques och en illustrerad utgÄva av Esop's Fables frÄn 1869. Kritikerna var fulla av beröm för Grisets i alla avseenden lyckade och ytterst roliga illustrationer, som gav djuren en stor mÀnsklig uttrycksförmÄga utan att för den skull beröva dem deras egen identitet och göra narr av dem. Fransmannen, som var nÀstan helt "anglifierad", var ocksÄ mycket bra pÄ att marknadsföra sin egen person och sina egna prestationer. Eftersom han bara kortvarigt bidrog till de tvÄ oerhört framgÄngsrika satiriska tidskrifterna "Fun" och "Punch", lÀt han publicera en dödsannons i London Times i juli 1877, med en vÀlvillig dödsruna om hans arbete, för att kraftigt öka försÀljningen av sina mÄlningar.
I sjÀlva verket skulle Griset dock leva i nÀstan trettio Är till och stÀndigt glÀdja nya anhÀngare av sin stora konst med sina alltid vitala, originella och antropomorfa karikatyrer av skrymmande fÄglar, listiga rÀvar och kunniga apor, liksom giraffer och smÄ möss som tycks vÀxa ut över bildkanten. Trots all sin komik och fantasifulla rekonstruktion Àr Grisets mÄlningar dock alltid inspirerade av den anatomiska förstÄelsen hos den exakt arbetande naturalisten. Som verkliga mÀsterverk betraktas ocksÄ de 19 bisarra akvareller som bestÀlldes av etnografen Sir John Lubbock och som visar scener med förhistoriska mÀnniskor i konflikt med mammutar och andra utdöda varelser. NÄgra av dessa akvareller visas nu pÄ Bromley Museum i Londons Orpington-distrikt. Verken av Ernest Griset, som hade en stor familj att försörja under hela sitt liv och som aldrig blev rik trots sin berömmelse, kan ocksÄ ses pÄ Victoria and Albert Museum pÄ Cromwell Road i stadsdelen Kensington i vÀstra London.
Sida 1 / 1
| Född | 1844 (Frankreich) |
| Avliden | 1907 (Vereinigtes Königreich GroĂbritannien und Irland) |
| Nationalitet | Frankrike |
| Epoker | Karikatyrer, serier |
| Yrke | konstmÄlare, illustratör, grafiker, serietecknare, tecknare, akvarellist, karikatyrtecknare |
| KĂ€nda verk | The Wolf and the Crane (1850), Neanderthal Man, Two Adjutant Storks |
Fabeln Ă€r en kort, koncis och moraliskt instruktiv berĂ€ttelse eller saga dĂ€r djur, vĂ€xter och andra varelser eller föremĂ„l har vissa mĂ€nskliga egenskaper, som behandlas pĂ„ ett oftast humoristiskt och satiriskt sĂ€tt, och har funnits som litterĂ€r och konstnĂ€rlig genre i 5 000 Ă„r. De Ă€ldsta fablerna, skrivna pĂ„ prosa eller vers och mĂ„lade som bilder, kommer frĂ„n Egypten, Anatolien, Arabien och Indien samt Levanten och Mesopotamien. Den grekiske poeten Esop, vars djuriska liknelser frĂ„n 600-talet f.Kr. ocksĂ„ spreds pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll i form av magnifika trĂ€snittsillustrationer efter tryckkonstens uppfinning i mitten av 1400-talet, betraktas som en vĂ€lkĂ€nd och viktig grundare av den antika fabeldiktningen i Europa. Ăven under 1700- och 1800-talen förblev skrivna och tecknade fabler populĂ€ra hos publiken i hela Europa. De mest lĂ€sta fabulisterna under denna period var eller Ă€r Gotthold Ephraim Lessing, Johann Heinrich Pestalozzi och Christian August Fischer samt Ignacy Krasicki, Jean-Pierre Claris de Florian och Pierre Lachambeaudie.
MÄlaren och illustratören Ernest Henri Griset, som föddes i Boulogne-sur-Mer 1843 och som flydde med sina förÀldrar till England som barn 1848 för att undkomma de revolutionÀra oroligheterna, gjorde sig som ung man ett namn i hela Storbritannien med humoristiska och satiriska teckningar av djur i Londons zoo, samt med sina julböcker Griset's Grotesques och en illustrerad utgÄva av Esop's Fables frÄn 1869. Kritikerna var fulla av beröm för Grisets i alla avseenden lyckade och ytterst roliga illustrationer, som gav djuren en stor mÀnsklig uttrycksförmÄga utan att för den skull beröva dem deras egen identitet och göra narr av dem. Fransmannen, som var nÀstan helt "anglifierad", var ocksÄ mycket bra pÄ att marknadsföra sin egen person och sina egna prestationer. Eftersom han bara kortvarigt bidrog till de tvÄ oerhört framgÄngsrika satiriska tidskrifterna "Fun" och "Punch", lÀt han publicera en dödsannons i London Times i juli 1877, med en vÀlvillig dödsruna om hans arbete, för att kraftigt öka försÀljningen av sina mÄlningar.
I sjÀlva verket skulle Griset dock leva i nÀstan trettio Är till och stÀndigt glÀdja nya anhÀngare av sin stora konst med sina alltid vitala, originella och antropomorfa karikatyrer av skrymmande fÄglar, listiga rÀvar och kunniga apor, liksom giraffer och smÄ möss som tycks vÀxa ut över bildkanten. Trots all sin komik och fantasifulla rekonstruktion Àr Grisets mÄlningar dock alltid inspirerade av den anatomiska förstÄelsen hos den exakt arbetande naturalisten. Som verkliga mÀsterverk betraktas ocksÄ de 19 bisarra akvareller som bestÀlldes av etnografen Sir John Lubbock och som visar scener med förhistoriska mÀnniskor i konflikt med mammutar och andra utdöda varelser. NÄgra av dessa akvareller visas nu pÄ Bromley Museum i Londons Orpington-distrikt. Verken av Ernest Griset, som hade en stor familj att försörja under hela sitt liv och som aldrig blev rik trots sin berömmelse, kan ocksÄ ses pÄ Victoria and Albert Museum pÄ Cromwell Road i stadsdelen Kensington i vÀstra London.