Frans Pourbus den yngre kom frÄn en framstÄende mÄlarfamilj i Antwerpen. I sin fars verkstad med samma namn lÀrde han sig hantverkets verktyg för att fÄ mÀnniskor att uttrycka sig pÄ duk. Som mÄlare vid hovet i Bryssel lyckades han skaffa sig ett internationellt rykte innan han 1600 blev hovmÄlare Ät hertigen av Mantua och nio Är senare utnÀmndes till hovmÄlare vid det franska hovet. Frans Pourbus befann sig nu pÄ toppen av sin karriÀr.
Den flamlÀndska konstnÀren mÄlade sin tids rika och vackra mÀnniskor. Listan över de personer som han portrÀtterade Àr som en Who's Who över de mÀktigaste europeiska hÀrskarhusen. Bland hans kunder fanns den unge franske kungen Ludvig XIII och hans syster Elisabet, senare drottning av Spanien. Framför allt var det dock deras mor, den franska drottningen och tillfÀlliga regenten Maria de Medici, en av Europas vackraste och mest glamorösa kvinnor, som han flera gÄnger lÀt portrÀttera. Frans Pourbus gjorde ett nÀstan oövertrÀffat arbete med att skildra de överdÄdiga tyger som drottningarna bar. Damast, siden, spetsar och brokad som han mÄlat vill man gÀrna röra vid. De fina damernas pÀrlörhÀngen och halsband glittrar som om de vore Àkta. PÄ hans tid, i slutet av 1500-talet och i början av 1600-talet, hade fina damer och herrar trevligt i praktfullt stÀrkta kavajer av spetsar, som Pourbus satte in i bilden sÄ detaljerat att man kunde kÀnna av klöverkonstens konst. MÀstaren kan sÄledes betraktas som en tidig exponent för trompe-l'oeil-mÄleriet, vars syfte var att sÄ att sÀga lura betraktarens öga och fÄ honom att tro att han stod framför den verkliga personen i sin praktfulla klÀdsel.
Hans konstnÀrliga intresse gÀllde dock inte bara klÀderna och prakten, utan framför allt den portrÀtterades personlighet. Han skapade pÄ ett imponerande sÀtt tidlöst giltiga portrÀtt och smickrade sÀkert ocksÄ sina kunder dÄ och dÄ genom att mÄla dem vackrare Àn de egentligen var. De var nöjda med sig sjÀlva och de Àr fortfarande utomordentligt nöjda i dag! Han satte ocksÄ intelligens och makt pÄ ett lÀmpligt sÀtt i scen. I exakta, nÀstan psykologiserande huvudstudier mÄlade han till exempel tre franska domare, men han portrÀtterade ocksÄ den inflytelserika diplomaten Vigilius av Aytta pÄ ett vÀrdigt sÀtt.
Den mest berömda portrÀttkonstnÀren i sin tid tog dock ocksÄ upp religiösa teman, som han iscensatte pÄ ett överdÄdigt sÀtt i den tidiga barockens anda. Det finns en nÀstan scenisk predikan av Johannes Döparen och en sista mÄltid med Kristus och hans lÀrjungar, som nÀstan Àr sammanvÀvd med en överjordisk renhet. Frans Pourbus var utan tvekan en av sin tids mÄlarprinsar, som dog mycket hedrad i Paris 1622 vid 50 Ärs Älder. Hans vÀn, den unge Peter Paul Rubens, pÄverkades ocksÄ pÄ ett vackert sÀtt av hans praktfulla materialitet i klÀderna och sjÀlsligheten i hans skildringar av mÀnniskor.
Sida 1 / 1
Frans Pourbus den yngre kom frÄn en framstÄende mÄlarfamilj i Antwerpen. I sin fars verkstad med samma namn lÀrde han sig hantverkets verktyg för att fÄ mÀnniskor att uttrycka sig pÄ duk. Som mÄlare vid hovet i Bryssel lyckades han skaffa sig ett internationellt rykte innan han 1600 blev hovmÄlare Ät hertigen av Mantua och nio Är senare utnÀmndes till hovmÄlare vid det franska hovet. Frans Pourbus befann sig nu pÄ toppen av sin karriÀr.
Den flamlÀndska konstnÀren mÄlade sin tids rika och vackra mÀnniskor. Listan över de personer som han portrÀtterade Àr som en Who's Who över de mÀktigaste europeiska hÀrskarhusen. Bland hans kunder fanns den unge franske kungen Ludvig XIII och hans syster Elisabet, senare drottning av Spanien. Framför allt var det dock deras mor, den franska drottningen och tillfÀlliga regenten Maria de Medici, en av Europas vackraste och mest glamorösa kvinnor, som han flera gÄnger lÀt portrÀttera. Frans Pourbus gjorde ett nÀstan oövertrÀffat arbete med att skildra de överdÄdiga tyger som drottningarna bar. Damast, siden, spetsar och brokad som han mÄlat vill man gÀrna röra vid. De fina damernas pÀrlörhÀngen och halsband glittrar som om de vore Àkta. PÄ hans tid, i slutet av 1500-talet och i början av 1600-talet, hade fina damer och herrar trevligt i praktfullt stÀrkta kavajer av spetsar, som Pourbus satte in i bilden sÄ detaljerat att man kunde kÀnna av klöverkonstens konst. MÀstaren kan sÄledes betraktas som en tidig exponent för trompe-l'oeil-mÄleriet, vars syfte var att sÄ att sÀga lura betraktarens öga och fÄ honom att tro att han stod framför den verkliga personen i sin praktfulla klÀdsel.
Hans konstnÀrliga intresse gÀllde dock inte bara klÀderna och prakten, utan framför allt den portrÀtterades personlighet. Han skapade pÄ ett imponerande sÀtt tidlöst giltiga portrÀtt och smickrade sÀkert ocksÄ sina kunder dÄ och dÄ genom att mÄla dem vackrare Àn de egentligen var. De var nöjda med sig sjÀlva och de Àr fortfarande utomordentligt nöjda i dag! Han satte ocksÄ intelligens och makt pÄ ett lÀmpligt sÀtt i scen. I exakta, nÀstan psykologiserande huvudstudier mÄlade han till exempel tre franska domare, men han portrÀtterade ocksÄ den inflytelserika diplomaten Vigilius av Aytta pÄ ett vÀrdigt sÀtt.
Den mest berömda portrÀttkonstnÀren i sin tid tog dock ocksÄ upp religiösa teman, som han iscensatte pÄ ett överdÄdigt sÀtt i den tidiga barockens anda. Det finns en nÀstan scenisk predikan av Johannes Döparen och en sista mÄltid med Kristus och hans lÀrjungar, som nÀstan Àr sammanvÀvd med en överjordisk renhet. Frans Pourbus var utan tvekan en av sin tids mÄlarprinsar, som dog mycket hedrad i Paris 1622 vid 50 Ärs Älder. Hans vÀn, den unge Peter Paul Rubens, pÄverkades ocksÄ pÄ ett vackert sÀtt av hans praktfulla materialitet i klÀderna och sjÀlsligheten i hans skildringar av mÀnniskor.