| Född | 1577 (Siegen) |
| Avliden | 1640 (Antwerpen) |
| Nationalitet | Belgien |
| Epoker | Barocken, FlÀmische Barockmalerei |
| Genre | historiemÄleri, religiös konst, akt, portrÀtt, mytologiskt mÄleri, landskap, genremÄleri, djurmÄleri |
| Yrke | konstmÄlare, grafiker, arkitekturritare, skulptör |
| Familj | Far: Jan Rubens Mor: Maria Pypelinckx Make eller maka: Isabella Brant Barn: Albert Rubens, Nicolaas Rubens, Peter Paul Rubens III, Claire Rubens, Clara Serena Rubens Syskon: Christine von Diez, Philip Rubens |
| LĂ€rare till | Tobias Verhaecht, Adam van Noort, Otto van Veen |
| Elev | Anthonis van Dyck, Matthias Jansz van den Bergh, Johann Bockhorst, Abraham van Diepenbeeck, Justus van Egmont, George Jamesone, Willem Panneels, Cornelis Schut, Theodoor van Thulden, Frans Wouters, Jan van den Bergh, Lucas Franchoys der JĂŒngere, Erasmus Quellinus II., Cornelio Schut |
| PĂ„verkad av | Paolo Veronese, Pieter Bruegel der Ăltere |
| KÀnda verk | Die Aufrichtung des Kreuzes (1610), Der Raub der Toechter des Leukippos (1618), De tre gracerna (1636), Simson och Delila, ca 1609 (olja pÄ panel) (1609), De kruisafneming (1611) |
| Museer | Bayerische Staatsgemaeldesammlungen (Pinakothek), KMSKA Antwerpen, Statens Museum for Kunst, Staatliche Museen zu Berlin, Art Institute of Chicago |
PÄ 1500-talet hade konsten nÄtt en internationell nivÄ. Italien ansÄgs fortfarande vara konstens vagga. KonstnÀrer frÄn alla delar av Europa reste runt i landet och tog med sig intryck tillbaka till sina respektive influensomrÄden. Peter Paul Rubens bevittnade barockens utveckling i Italien och imponerades av den intensiva fÀrgsÀttningen Tizians och hans skicklighet i att anvÀnda ljuseffekter. I Antwerpen utnyttjade Rubens avskildheten för att utveckla sin egen mÄlarstil och ett barockt bildsprÄk med hjÀlp av de kunskaper han fick. Vapnen i det ÄttioÄriga kriget i vilade och Antwerpen var Törnrosan av konstnÀrlig utveckling. Rubens progressiva idéer mötte stort intresse och gjorde honom till en eftertraktad konstnÀr.
Rubens Àr nÀra förknippad med skildringar av kvinnor med all deras fysiska skönhet. Rubens' sprÄk visar respekt och vördnad för de kvinnliga formerna. De tre gracerna symboliserar kyskhet, skönhet och kÀrlek. Kropparna Àr fulla av rörelse, hudens nyanser bestÀmmer bilden och ramas in av en fÀrgstark komposition. Peter Paul Rubens utvecklade en dynamisk och fÀrgstark stil. Han trodde pÄ den stora betydelsen av penseldrag och fÀrg. Hans figurer visar livslust och Àr öppna för vÀrldens nöjen. Samtidigt kombinerar Rubens det verkliga med det mystiska. Delacroix och Renoir tar upp liknande representationsformer och utvecklar penseldragningen ytterligare. Rubens skicklighet i att lyfta upp vÀrldsliga Àmnen till ett allegoriskt sammanhang sÀkrade mÄlaren vÀlviljan hos de olika tankesÀtten i landet. Rubens inspirerade utan att polarisera och blev en respekterad och vÀlmÄende konstnÀr.
Rubens tolererade bara nÄgra fÄ mÄlare bredvid honom. KonstnÀren inrÀttade en ateljé och tog emot nya konstnÀrer. Uppdragen var ofta sÄ lysande att Rubens begrÀnsade sig till att göra skisser och överlÀt mÄlningen till sina lÀrlingar. Rubens anvÀnde sin diplomatiska förmÄga för att medla i den fortfarande kontroversiella situationen i landet. Hans positiva inflytande belönades med en riddartitel. Rikedom och makt kunde inte skydda den stora konstnÀren frÄn en av de vÀrsta sjukdomarna som kan drabba en mÄlare. Rubens insjuknade i gikt. MÄnga av hans sena verk saknar dynamik, vilket kan bero pÄ sjukdomen eller pÄ den livslÄnga utveckling som kÀnnetecknade Rubens.
Sida 1 / 27
| Född | 1577 (Siegen) |
| Avliden | 1640 (Antwerpen) |
| Nationalitet | Belgien |
| Epoker | Barocken, FlÀmische Barockmalerei |
| Genre | historiemÄleri, religiös konst, akt, portrÀtt, mytologiskt mÄleri, landskap, genremÄleri, djurmÄleri |
| Yrke | konstmÄlare, grafiker, arkitekturritare, skulptör |
| Familj | Far: Jan Rubens Mor: Maria Pypelinckx Make eller maka: Isabella Brant Barn: Albert Rubens, Nicolaas Rubens, Peter Paul Rubens III, Claire Rubens, Clara Serena Rubens Syskon: Christine von Diez, Philip Rubens |
| LĂ€rare till | Tobias Verhaecht, Adam van Noort, Otto van Veen |
| Elev | Anthonis van Dyck, Matthias Jansz van den Bergh, Johann Bockhorst, Abraham van Diepenbeeck, Justus van Egmont, George Jamesone, Willem Panneels, Cornelis Schut, Theodoor van Thulden, Frans Wouters, Jan van den Bergh, Lucas Franchoys der JĂŒngere, Erasmus Quellinus II., Cornelio Schut |
| PĂ„verkad av | Paolo Veronese, Pieter Bruegel der Ăltere |
| KÀnda verk | Die Aufrichtung des Kreuzes (1610), Der Raub der Toechter des Leukippos (1618), De tre gracerna (1636), Simson och Delila, ca 1609 (olja pÄ panel) (1609), De kruisafneming (1611) |
| Museer | Bayerische Staatsgemaeldesammlungen (Pinakothek), KMSKA Antwerpen, Statens Museum for Kunst, Staatliche Museen zu Berlin, Art Institute of Chicago |
PÄ 1500-talet hade konsten nÄtt en internationell nivÄ. Italien ansÄgs fortfarande vara konstens vagga. KonstnÀrer frÄn alla delar av Europa reste runt i landet och tog med sig intryck tillbaka till sina respektive influensomrÄden. Peter Paul Rubens bevittnade barockens utveckling i Italien och imponerades av den intensiva fÀrgsÀttningen Tizians och hans skicklighet i att anvÀnda ljuseffekter. I Antwerpen utnyttjade Rubens avskildheten för att utveckla sin egen mÄlarstil och ett barockt bildsprÄk med hjÀlp av de kunskaper han fick. Vapnen i det ÄttioÄriga kriget i vilade och Antwerpen var Törnrosan av konstnÀrlig utveckling. Rubens progressiva idéer mötte stort intresse och gjorde honom till en eftertraktad konstnÀr.
Rubens Àr nÀra förknippad med skildringar av kvinnor med all deras fysiska skönhet. Rubens' sprÄk visar respekt och vördnad för de kvinnliga formerna. De tre gracerna symboliserar kyskhet, skönhet och kÀrlek. Kropparna Àr fulla av rörelse, hudens nyanser bestÀmmer bilden och ramas in av en fÀrgstark komposition. Peter Paul Rubens utvecklade en dynamisk och fÀrgstark stil. Han trodde pÄ den stora betydelsen av penseldrag och fÀrg. Hans figurer visar livslust och Àr öppna för vÀrldens nöjen. Samtidigt kombinerar Rubens det verkliga med det mystiska. Delacroix och Renoir tar upp liknande representationsformer och utvecklar penseldragningen ytterligare. Rubens skicklighet i att lyfta upp vÀrldsliga Àmnen till ett allegoriskt sammanhang sÀkrade mÄlaren vÀlviljan hos de olika tankesÀtten i landet. Rubens inspirerade utan att polarisera och blev en respekterad och vÀlmÄende konstnÀr.
Rubens tolererade bara nÄgra fÄ mÄlare bredvid honom. KonstnÀren inrÀttade en ateljé och tog emot nya konstnÀrer. Uppdragen var ofta sÄ lysande att Rubens begrÀnsade sig till att göra skisser och överlÀt mÄlningen till sina lÀrlingar. Rubens anvÀnde sin diplomatiska förmÄga för att medla i den fortfarande kontroversiella situationen i landet. Hans positiva inflytande belönades med en riddartitel. Rikedom och makt kunde inte skydda den stora konstnÀren frÄn en av de vÀrsta sjukdomarna som kan drabba en mÄlare. Rubens insjuknade i gikt. MÄnga av hans sena verk saknar dynamik, vilket kan bero pÄ sjukdomen eller pÄ den livslÄnga utveckling som kÀnnetecknade Rubens.