Franz von Defregger Ă€r född i Ăsterrike och kommer frĂ„n en tyrolsk bondfamilj. SĂ€rskilt imponerande Ă€r hans stĂ€mningsfulla genremĂ„leri med förvandlade scener frĂ„n den tyrolska frihetskampen och böndernas vardagsliv.
Franz von Defregger visade redan som barn en konstnĂ€rlig talang. Efter förĂ€ldrarnas död Ă€rvde han deras gĂ„rd. Defregger planerade att emigrera till Amerika. För att göra det sĂ„lde han förĂ€ldrarnas gĂ„rd och betalade av sina tvĂ„ systrar. Men hans planer förverkligades inte. I stĂ€llet hamnade han i Innsbruck pĂ„ handelsskolan och blev lĂ€rling hos skulptören Michael Stolz. Efter att ha deltagit i förberedelseklassen vid Kungliga skolan för konsthantverk i MĂŒnchen klarade han intrĂ€desprovet till Kungliga konstakademin Ă„ret dĂ€rpĂ„. DĂ€r tog han lektioner i mĂ„leri hos den tyske mĂ„laren Hermann AnschĂŒtz. Under sin studieresa till Paris, dĂ€r han studerade vid Ăcole des Beaux-Arts, kom han i kontakt med Barbizonskolans mĂ„leri, vilket sĂ€rskilt pĂ„verkade hans naturbilder. Under tiden fortsatte han sin autodidaktiska utbildning, bland annat inom nakenritning. Efter sin Ă„terkomst till MĂŒnchen blev han anstĂ€lld i ateljĂ©n hos historiemĂ„laren Carl Theodor von Piloty. Han tog till sig sin lĂ€rares grundlĂ€ggande koloristiska drag, men valde andra Ă€mnen. Defregger fann snabbt stor uppskattning hos publiken i MĂŒnchen och blev en av de mest populĂ€ra genremĂ„larna inom MĂŒnchenskolan, Ă€ven pĂ„ internationell nivĂ„. Han lĂ€t bygga en prestigefylld villa i KöniginstraĂe i MĂŒnchen efter ritningar av arkitekten Georg von Hauberrisser, som snabbt blev en social mötesplats. Förutom sina genre- och historiemĂ„lningar var han mycket intresserad av att mĂ„la portrĂ€tt, som oftast bestod av slĂ€ktingar och bekanta.
Defregger fick mĂ„nga priser och utmĂ€rkelser under sin karriĂ€r. Han tilldelades den bayerska kronans förtjĂ€nstorden och orden "Pour le MĂ©rite" för vetenskap och konst. NĂ„gra Ă„r senare fick han titeln Ritter von Defregger och blev hedersmedborgare i MĂŒnchen. Vid 43 Ă„rs Ă„lder utnĂ€mndes han av kung Ludwig II till professor i historiemĂ„leri i kompositionsklassen vid akademin i MĂŒnchen, dĂ€r han undervisade i över 30 Ă„r. Defregger lyckades inte i sina offentliga verk komma ikapp modernismen, som stĂ€llde helt nya krav pĂ„ mĂ„leriet. Men det finns nĂ„gra privata skisser och studier som vittnar om hans koloristiska fĂ€rdigheter i landskapsmĂ„leri och hans iakttagelseförmĂ„ga i portrĂ€ttmĂ„leri. NĂ„gra av hans mĂ„lningar finns i det lokalhistoriska museet i Bolzano, eftersom de har stor betydelse för Sydtyrolen som skildringar av frihetskĂ€mpen Andreas Hofers hjĂ€ltedĂ„d. Bland hans elever fanns viktiga konstnĂ€rer, bland annat Lovis Corinth, Hans Perathoner och Josef Moroder-Lusenberg. Defregger dog vid 85 Ă„rs Ă„lder och begravdes i familjegraven pĂ„ MĂŒnchens norra kyrkogĂ„rd. Efter hans död uppkallades flera gator i Wien, Bolzano och Berlin efter honom, men det Ă€r inte alla gator som har behĂ„llit detta namn i lĂ€ngden.
Sida 1 / 1
Franz von Defregger Ă€r född i Ăsterrike och kommer frĂ„n en tyrolsk bondfamilj. SĂ€rskilt imponerande Ă€r hans stĂ€mningsfulla genremĂ„leri med förvandlade scener frĂ„n den tyrolska frihetskampen och böndernas vardagsliv.
Franz von Defregger visade redan som barn en konstnĂ€rlig talang. Efter förĂ€ldrarnas död Ă€rvde han deras gĂ„rd. Defregger planerade att emigrera till Amerika. För att göra det sĂ„lde han förĂ€ldrarnas gĂ„rd och betalade av sina tvĂ„ systrar. Men hans planer förverkligades inte. I stĂ€llet hamnade han i Innsbruck pĂ„ handelsskolan och blev lĂ€rling hos skulptören Michael Stolz. Efter att ha deltagit i förberedelseklassen vid Kungliga skolan för konsthantverk i MĂŒnchen klarade han intrĂ€desprovet till Kungliga konstakademin Ă„ret dĂ€rpĂ„. DĂ€r tog han lektioner i mĂ„leri hos den tyske mĂ„laren Hermann AnschĂŒtz. Under sin studieresa till Paris, dĂ€r han studerade vid Ăcole des Beaux-Arts, kom han i kontakt med Barbizonskolans mĂ„leri, vilket sĂ€rskilt pĂ„verkade hans naturbilder. Under tiden fortsatte han sin autodidaktiska utbildning, bland annat inom nakenritning. Efter sin Ă„terkomst till MĂŒnchen blev han anstĂ€lld i ateljĂ©n hos historiemĂ„laren Carl Theodor von Piloty. Han tog till sig sin lĂ€rares grundlĂ€ggande koloristiska drag, men valde andra Ă€mnen. Defregger fann snabbt stor uppskattning hos publiken i MĂŒnchen och blev en av de mest populĂ€ra genremĂ„larna inom MĂŒnchenskolan, Ă€ven pĂ„ internationell nivĂ„. Han lĂ€t bygga en prestigefylld villa i KöniginstraĂe i MĂŒnchen efter ritningar av arkitekten Georg von Hauberrisser, som snabbt blev en social mötesplats. Förutom sina genre- och historiemĂ„lningar var han mycket intresserad av att mĂ„la portrĂ€tt, som oftast bestod av slĂ€ktingar och bekanta.
Defregger fick mĂ„nga priser och utmĂ€rkelser under sin karriĂ€r. Han tilldelades den bayerska kronans förtjĂ€nstorden och orden "Pour le MĂ©rite" för vetenskap och konst. NĂ„gra Ă„r senare fick han titeln Ritter von Defregger och blev hedersmedborgare i MĂŒnchen. Vid 43 Ă„rs Ă„lder utnĂ€mndes han av kung Ludwig II till professor i historiemĂ„leri i kompositionsklassen vid akademin i MĂŒnchen, dĂ€r han undervisade i över 30 Ă„r. Defregger lyckades inte i sina offentliga verk komma ikapp modernismen, som stĂ€llde helt nya krav pĂ„ mĂ„leriet. Men det finns nĂ„gra privata skisser och studier som vittnar om hans koloristiska fĂ€rdigheter i landskapsmĂ„leri och hans iakttagelseförmĂ„ga i portrĂ€ttmĂ„leri. NĂ„gra av hans mĂ„lningar finns i det lokalhistoriska museet i Bolzano, eftersom de har stor betydelse för Sydtyrolen som skildringar av frihetskĂ€mpen Andreas Hofers hjĂ€ltedĂ„d. Bland hans elever fanns viktiga konstnĂ€rer, bland annat Lovis Corinth, Hans Perathoner och Josef Moroder-Lusenberg. Defregger dog vid 85 Ă„rs Ă„lder och begravdes i familjegraven pĂ„ MĂŒnchens norra kyrkogĂ„rd. Efter hans död uppkallades flera gator i Wien, Bolzano och Berlin efter honom, men det Ă€r inte alla gator som har behĂ„llit detta namn i lĂ€ngden.