Sveriges nordiska natur med skÀrgÄrdskust, djupa skogar, forsande floder och breda, tysta sjöar har alltid lockat resenÀrer och Àlskare av romantiska landskap. Gustaf Rydberg Àr en av landets viktigaste landskapsmÄlare.
Rydberg föddes i Malmö 1835 och lĂ€rde sig sitt hantverk som student vid konstakademierna i Köpenhamn och Stockholm. Men som mĂ„nga andra svenskar gick han i mitten av 1800-talet pĂ„ konsthögskolan i DĂŒsseldorf. De viktigaste tyska landskapsmĂ„larna under sin tid undervisade dĂ€r, och nĂ„gra av dem hade redan pĂ„verkats av Barbizonskolans friluftsmĂ„leri. De var intresserade av noggranna observationer pĂ„ plats, de var pĂ„ jakt efter landskap som fortfarande var orörda av den moderna utvecklingen och uttryckte i slutĂ€ndan ocksĂ„ en lĂ€ngtan efter nĂ„got helt annat. Professorer som Oswald Achenbach formade denna romantiska syn pĂ„ landskapet, och det var hos honom som Rydberg tog lektioner 1862 och 1863. Efter studierna Ă„tervĂ€nde Rydberg gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng till sitt sydsvenska hemland SkĂ„ne under sommarmĂ„naderna. Denna delvis kuperade, delvis platta halvö med sina vidstrĂ€ckta sĂ€desfĂ€lt, ensamma gĂ„rdar och knotiga trĂ€dgrupper var det verkliga mĂ„let för hans konst. Sedan barndomen har han pĂ„verkats av detta landskap, som var en plats för lĂ€ngtan för denna kĂ€nsliga person frĂ„n storstaden Malmö. Ă r 1864 flyttade han till den svenska huvudstaden Stockholm. DĂ€r hittade han dock sĂ€llan sina motiv, utan förblev trogen den svenska landsbygden i dess mĂ„nga olika aspekter. Den svenska kungen styrde ocksĂ„ över Norge vid denna tid. Som en sĂ€rskild utmĂ€rkelse för sitt arbete fick Rydberg följa med kung Karl XV pĂ„ hans resa genom Norge 1868 och fĂ„nga detta vilda land med sina karga fjordar i skisser och mĂ„lningar. Ett Ă„r senare Ă„tervĂ€nde han dit igen med finansiering frĂ„n King.
I slutÀndan Àr Gustaf Rydberg dock framför allt ihÄgkommen som en mÀsterlig mÄlare av det svenska landskapet. Hans stil Àr karakteristisk: lÄgt liggande horisonter, kvÀllsstÀmningar i rödaktigt ljus, gÄrdar tÀckta av djup snö, kala trÀdskelett mitt i vida fÀlt, ensamma kvarnar framför en bred, till synes oÀndlig horisontlinje, molniga berg framför till synes ogenomtrÀngliga skogar... FrÄn omkring 1885 till sin höga Älder bodde han i den lilla byn Torsebro nÀra Kristianstad i sitt Àlskade hemland SkÄne. HÀr hittade han mÄnga intressanta motiv, till exempel de imponerande forsarna i floden Helgeà i nÀrheten av Torsebro. Det fanns mÄnga vattenkvarnar dÀr. Gustaf Rydberg dog i sin födelsestad 1933 vid 98 Ärs Älder. DÄ hade Svenska konstakademien redan 1920 ordnat en stor jubileumsutstÀllning för honom. Det kan man se i hans mÄlningar: Man mÄste förestÀlla sig Gustaf Rydberg som en lycklig man! Han förblev dock oberörd av den moderna utvecklingen inom landskapsmÄleriet och konsten i allmÀnhet. Detta förringar inte pÄ nÄgot sÀtt mÀsterskapet och uttrycket i hans senromantiska mÄlningar.
Sida 1 / 1
Sveriges nordiska natur med skÀrgÄrdskust, djupa skogar, forsande floder och breda, tysta sjöar har alltid lockat resenÀrer och Àlskare av romantiska landskap. Gustaf Rydberg Àr en av landets viktigaste landskapsmÄlare.
Rydberg föddes i Malmö 1835 och lĂ€rde sig sitt hantverk som student vid konstakademierna i Köpenhamn och Stockholm. Men som mĂ„nga andra svenskar gick han i mitten av 1800-talet pĂ„ konsthögskolan i DĂŒsseldorf. De viktigaste tyska landskapsmĂ„larna under sin tid undervisade dĂ€r, och nĂ„gra av dem hade redan pĂ„verkats av Barbizonskolans friluftsmĂ„leri. De var intresserade av noggranna observationer pĂ„ plats, de var pĂ„ jakt efter landskap som fortfarande var orörda av den moderna utvecklingen och uttryckte i slutĂ€ndan ocksĂ„ en lĂ€ngtan efter nĂ„got helt annat. Professorer som Oswald Achenbach formade denna romantiska syn pĂ„ landskapet, och det var hos honom som Rydberg tog lektioner 1862 och 1863. Efter studierna Ă„tervĂ€nde Rydberg gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng till sitt sydsvenska hemland SkĂ„ne under sommarmĂ„naderna. Denna delvis kuperade, delvis platta halvö med sina vidstrĂ€ckta sĂ€desfĂ€lt, ensamma gĂ„rdar och knotiga trĂ€dgrupper var det verkliga mĂ„let för hans konst. Sedan barndomen har han pĂ„verkats av detta landskap, som var en plats för lĂ€ngtan för denna kĂ€nsliga person frĂ„n storstaden Malmö. Ă r 1864 flyttade han till den svenska huvudstaden Stockholm. DĂ€r hittade han dock sĂ€llan sina motiv, utan förblev trogen den svenska landsbygden i dess mĂ„nga olika aspekter. Den svenska kungen styrde ocksĂ„ över Norge vid denna tid. Som en sĂ€rskild utmĂ€rkelse för sitt arbete fick Rydberg följa med kung Karl XV pĂ„ hans resa genom Norge 1868 och fĂ„nga detta vilda land med sina karga fjordar i skisser och mĂ„lningar. Ett Ă„r senare Ă„tervĂ€nde han dit igen med finansiering frĂ„n King.
I slutÀndan Àr Gustaf Rydberg dock framför allt ihÄgkommen som en mÀsterlig mÄlare av det svenska landskapet. Hans stil Àr karakteristisk: lÄgt liggande horisonter, kvÀllsstÀmningar i rödaktigt ljus, gÄrdar tÀckta av djup snö, kala trÀdskelett mitt i vida fÀlt, ensamma kvarnar framför en bred, till synes oÀndlig horisontlinje, molniga berg framför till synes ogenomtrÀngliga skogar... FrÄn omkring 1885 till sin höga Älder bodde han i den lilla byn Torsebro nÀra Kristianstad i sitt Àlskade hemland SkÄne. HÀr hittade han mÄnga intressanta motiv, till exempel de imponerande forsarna i floden Helgeà i nÀrheten av Torsebro. Det fanns mÄnga vattenkvarnar dÀr. Gustaf Rydberg dog i sin födelsestad 1933 vid 98 Ärs Älder. DÄ hade Svenska konstakademien redan 1920 ordnat en stor jubileumsutstÀllning för honom. Det kan man se i hans mÄlningar: Man mÄste förestÀlla sig Gustaf Rydberg som en lycklig man! Han förblev dock oberörd av den moderna utvecklingen inom landskapsmÄleriet och konsten i allmÀnhet. Detta förringar inte pÄ nÄgot sÀtt mÀsterskapet och uttrycket i hans senromantiska mÄlningar.