| Född | 1781 (Neuruppin) |
| Avliden | 1841 (Berlin) |
| Nationalitet | Tyskland |
| Epoker | Klassicism, Greek Revival |
| Yrke | arkitekt, konstmÄlare, universitetslÀrare, grafiker, tecknare, formgivare, scenograf |
| Familj | Far: Johann Christoph Schinkel Make eller maka: Susanne Schinkel Barn: Elisabeth von Wolzogen |
| LĂ€rare till | Friedrich Gilly, David Gilly |
| Elev | Ludwig Persius, Ditlev Martens, Adolf Lohse |
| PÄverkad av | David Gilly |
| KĂ€nda verk | Gotisk katedral vid vattnet (1813), Blick in Griechenlands BlĂŒte (1836), Medeltida stad vid en flod (1815), Morgonen (1813), Rugard pĂ„ RĂŒgen (1821) |
| Museer | Staatliche Museen zu Berlin, ETH Graphische Sammlung, National Gallery of Art, Art Institute of Chicago, Alte Nationalgalerie Berlin |
I hans mĂ„lningar avslöjas arkitekturens elegans i samband med landskapets skönhet. I de kullar, berg och slĂ€tter som naturen har skapat reser sig starka murar och bildar skyddande slott. Den preussiske arkitekten och mĂ„laren Karl Friedrich Schinkel (1781-1841) uppfattade den europeiska arkitekturen som en fortsĂ€ttning pĂ„ den antika grekiska arkitekturen. Redan under gymnasietiden kunde man se att sonen till en pastor frĂ„n Neuruppin hade en utomordentlig konstnĂ€rlig talang. Efter att ha besökt en utstĂ€llning med arkitektoniska ritningar bestĂ€mde sig den unge Schinkel för att bli arkitekt. Han blev elev vid Friedrich och David Gillys privata byggskola i Berlin. Samtidigt började han studera arkitektur vid Bauakademie i Berlin och deltog i förelĂ€sningar vid Akademie der KĂŒnste.
I början av det nya Ärhundradet var Schinkel en av de första att avlÀgga yrkesprov för statstjÀnsten, vilket gav honom rÀtt att arbeta som byggnadsinspektör eller byggnadsinspektör. PÄ grund av Preussens ekonomiska svÄrigheter i samband med kriget mot Napoleon runt 1800 kunde dock endast ett fÄtal nya byggnadsprojekt förverkligas. Efter att ha genomfört sina första byggnads- och planeringsprojekt bestÀmde sig Friedrich Schinkel för att se vÀrlden. Hans vÀg ledde honom till Dresden, Prag, Wien, Venedig, Padua, Turin, Palermo, Neapel, Lyon och Paris. Via Strasbourg och Weimar ÄtervÀnde han till Berlin. DÀr stÀllde han ut panoramabilder inspirerade av sina resor. Bland beundrarna av dessa verk fanns kung Fredrik Wilhelm III och drottning Luise av Preussen. Som ett resultat av detta fick Schinkel i uppdrag att omgestalta drottning Luises sÀngkammare i Kronprinzenpalais och att utforma inredningen i hennes rum i Berlin Stadtschloss. Med detta uppdrag blev han inredningsarkitekt och byggmÀstare för den preussiska kungafamiljen.
Som chefsarkitekt var Schinkel ansvarig för att Berlin blev Preussens representativa huvudstad. Dessutom ansvarade han för andra byggprojekt frĂ„n Köln till Königsberg. Ăn idag vittnar Königswache, Schauspielhaus och Altes Museum i Berlin om Karl Friedrich Schinkels arbete. Han blev förmodligen klassicismens viktigaste arkitekt och stod i vĂ€nskaplig och intellektuell kontakt med samtida personer som Wilhelm von Humboldt, Johann Wolfgang von Goethe, greve Hermann von PĂŒckler-Muskau och Clemens von Brentano. Ăven nĂ€r Karl Friedrich Schinkel alltmer Ă€gnar sig Ă„t arkitektur fortsĂ€tter han att intensivt Ă€gna sig Ă„t mĂ„leri. För honom var bĂ„da konstarterna oskiljaktigt förenade.
Sida 1 / 5
| Född | 1781 (Neuruppin) |
| Avliden | 1841 (Berlin) |
| Nationalitet | Tyskland |
| Epoker | Klassicism, Greek Revival |
| Yrke | arkitekt, konstmÄlare, universitetslÀrare, grafiker, tecknare, formgivare, scenograf |
| Familj | Far: Johann Christoph Schinkel Make eller maka: Susanne Schinkel Barn: Elisabeth von Wolzogen |
| LĂ€rare till | Friedrich Gilly, David Gilly |
| Elev | Ludwig Persius, Ditlev Martens, Adolf Lohse |
| PÄverkad av | David Gilly |
| KĂ€nda verk | Gotisk katedral vid vattnet (1813), Blick in Griechenlands BlĂŒte (1836), Medeltida stad vid en flod (1815), Morgonen (1813), Rugard pĂ„ RĂŒgen (1821) |
| Museer | Staatliche Museen zu Berlin, ETH Graphische Sammlung, National Gallery of Art, Art Institute of Chicago, Alte Nationalgalerie Berlin |
I hans mĂ„lningar avslöjas arkitekturens elegans i samband med landskapets skönhet. I de kullar, berg och slĂ€tter som naturen har skapat reser sig starka murar och bildar skyddande slott. Den preussiske arkitekten och mĂ„laren Karl Friedrich Schinkel (1781-1841) uppfattade den europeiska arkitekturen som en fortsĂ€ttning pĂ„ den antika grekiska arkitekturen. Redan under gymnasietiden kunde man se att sonen till en pastor frĂ„n Neuruppin hade en utomordentlig konstnĂ€rlig talang. Efter att ha besökt en utstĂ€llning med arkitektoniska ritningar bestĂ€mde sig den unge Schinkel för att bli arkitekt. Han blev elev vid Friedrich och David Gillys privata byggskola i Berlin. Samtidigt började han studera arkitektur vid Bauakademie i Berlin och deltog i förelĂ€sningar vid Akademie der KĂŒnste.
I början av det nya Ärhundradet var Schinkel en av de första att avlÀgga yrkesprov för statstjÀnsten, vilket gav honom rÀtt att arbeta som byggnadsinspektör eller byggnadsinspektör. PÄ grund av Preussens ekonomiska svÄrigheter i samband med kriget mot Napoleon runt 1800 kunde dock endast ett fÄtal nya byggnadsprojekt förverkligas. Efter att ha genomfört sina första byggnads- och planeringsprojekt bestÀmde sig Friedrich Schinkel för att se vÀrlden. Hans vÀg ledde honom till Dresden, Prag, Wien, Venedig, Padua, Turin, Palermo, Neapel, Lyon och Paris. Via Strasbourg och Weimar ÄtervÀnde han till Berlin. DÀr stÀllde han ut panoramabilder inspirerade av sina resor. Bland beundrarna av dessa verk fanns kung Fredrik Wilhelm III och drottning Luise av Preussen. Som ett resultat av detta fick Schinkel i uppdrag att omgestalta drottning Luises sÀngkammare i Kronprinzenpalais och att utforma inredningen i hennes rum i Berlin Stadtschloss. Med detta uppdrag blev han inredningsarkitekt och byggmÀstare för den preussiska kungafamiljen.
Som chefsarkitekt var Schinkel ansvarig för att Berlin blev Preussens representativa huvudstad. Dessutom ansvarade han för andra byggprojekt frĂ„n Köln till Königsberg. Ăn idag vittnar Königswache, Schauspielhaus och Altes Museum i Berlin om Karl Friedrich Schinkels arbete. Han blev förmodligen klassicismens viktigaste arkitekt och stod i vĂ€nskaplig och intellektuell kontakt med samtida personer som Wilhelm von Humboldt, Johann Wolfgang von Goethe, greve Hermann von PĂŒckler-Muskau och Clemens von Brentano. Ăven nĂ€r Karl Friedrich Schinkel alltmer Ă€gnar sig Ă„t arkitektur fortsĂ€tter han att intensivt Ă€gna sig Ă„t mĂ„leri. För honom var bĂ„da konstarterna oskiljaktigt förenade.