| Född | 15 augusti 1854 (Ring) |
| Avliden | 10 september 1933 (Sankt JÞrgensbjerg Sogn) vid 79 Ärs Älder |
| Nationalitet | Danmark |
| Epoker | Symbolism, Sozialrealismus |
| Yrke | konstmÄlare, keramiker |
| Familj | Make eller maka: Sigrid KĂ€hler Barn: Ole Ring, Ghita Hempel, Anders Ring |
| LĂ€rare till | Peder Severin KrĂžyer, Julius Exner, Niels Simonsen, Frederik Vermehren |
| Elev | Aage Bertelsen |
| KÀnda verk | Vid de franska Windows. KonstnÀrens fru (1897), Sommerdag ved Roskilde Fjord (1900), PÄ frukost (1858), The Lineman (1884), Skörd (1885) |
Den danske mÄlaren Laurits Andersen Ring var en viktig representant för symbolismen och realismen under 1800- och 1900-talen. Idag finns verk av honom pÄ praktiskt taget alla konstmuseer i Danmark som Àr vÀrda att nÀmna. Ursprungligen hette han bara Laurits Andersen. Ring Àr namnet pÄ den by pÄ SjÀlland dÀr han föddes. Han antog namnet för att inte bli förvÀxlad med mÄlaren Hans Andersen (som senare kallade sig H. A. Brendekilde), en vÀn till honom.
Laurits Andersen Ring Laurits Andersen Ring bodde under en tid i Köpenhamn och hade dÀr en nÀra vÀnskap med advokaten Alexander Wilde och hans hustru Johanne, som han blev förÀlskad i. NÀr han insÄg att hans kÀrlek aldrig skulle besvaras föll han under en tid in i en djup depression. Ring tjÀnade som modell för en karaktÀr i berÀttelsen "Nattvakten". Denna berÀttelse var ett verk av hans gamle vÀn Henrik Pontoppidan, som senare skulle fÄ Nobelpriset i litteratur. KaraktÀren som bygger pÄ Ring Àr en mÄlare och misslyckad revolutionÀr som blir förÀlskad i sin bÀsta vÀns fru. Ring motsatte sig inte portrÀttet, men kÀnde sig förmodligen i hemlighet sÄrad av att hans vÀn Pontoppidan avslöjade detaljer i hans privatliv för allmÀnheten pÄ detta sÀtt. Han avslutade vÀnskapen utan att ge nÄgon förklaring. NÀr han redan var över 40 Är gammal gifte sig Ring med den 20 Är yngre konstnÀren Sigrid KÀhler. Innan dess hade han redan portrÀtterat henne flera gÄnger. PÄ vÀrldsutstÀllningen i Paris, som Àgde rum 1900, fick han pris för en mÄlning som visar hans gravida hustru stÄende i dörröppningen och blickande ut över husets trÀdgÄrd. Paret fick tre barn. Ring blev Ànkling nÀr KÀhler dog vid 49 Ärs Älder. En av hans söner, Ole Ring, blev senare ocksÄ mÄlare och anvÀnde en stil som var mycket lik hans fars.
Ring Som konstnÀr försökte Ring aldrig distansera sig frÄn sitt enkla ursprung, utan tvÀrtom gjorde han det till det dominerande temat i sina verk, dÀr han skildrade verkligheten i livet pÄ landsbygden. MÀnniskor som arbetar pÄ fÀlten hör till hans vanligaste motiv. I sina landskapsmÄlningar inspirerades han dock Àven av psykologisk symbolism. Han berikade ofta landskapen med en mystik frÄn en annan vÀrld, vilket ibland kallas "anti-naturalism". Motiv som illustrerar livets och dödens kretslopp förekommer ocksÄ ofta i Rings verk. Ett annat Äterkommande motiv Àr vÀgar och stigar, men Àven andra typer av linjer, som floder, broar och jÀrnvÀgsspÄr. De avbildade vÀgarna erbjuder betraktaren en vÀg in och ut ur mÄlningen och fungerar dÀrmed som en symbol för mÀnsklig existens.
Sida 1 / 1
| Född | 15 augusti 1854 (Ring) |
| Avliden | 10 september 1933 (Sankt JÞrgensbjerg Sogn) vid 79 Ärs Älder |
| Nationalitet | Danmark |
| Epoker | Symbolism, Sozialrealismus |
| Yrke | konstmÄlare, keramiker |
| Familj | Make eller maka: Sigrid KĂ€hler Barn: Ole Ring, Ghita Hempel, Anders Ring |
| LĂ€rare till | Peder Severin KrĂžyer, Julius Exner, Niels Simonsen, Frederik Vermehren |
| Elev | Aage Bertelsen |
| KÀnda verk | Vid de franska Windows. KonstnÀrens fru (1897), Sommerdag ved Roskilde Fjord (1900), PÄ frukost (1858), The Lineman (1884), Skörd (1885) |
Den danske mÄlaren Laurits Andersen Ring var en viktig representant för symbolismen och realismen under 1800- och 1900-talen. Idag finns verk av honom pÄ praktiskt taget alla konstmuseer i Danmark som Àr vÀrda att nÀmna. Ursprungligen hette han bara Laurits Andersen. Ring Àr namnet pÄ den by pÄ SjÀlland dÀr han föddes. Han antog namnet för att inte bli förvÀxlad med mÄlaren Hans Andersen (som senare kallade sig H. A. Brendekilde), en vÀn till honom.
Laurits Andersen Ring Laurits Andersen Ring bodde under en tid i Köpenhamn och hade dÀr en nÀra vÀnskap med advokaten Alexander Wilde och hans hustru Johanne, som han blev förÀlskad i. NÀr han insÄg att hans kÀrlek aldrig skulle besvaras föll han under en tid in i en djup depression. Ring tjÀnade som modell för en karaktÀr i berÀttelsen "Nattvakten". Denna berÀttelse var ett verk av hans gamle vÀn Henrik Pontoppidan, som senare skulle fÄ Nobelpriset i litteratur. KaraktÀren som bygger pÄ Ring Àr en mÄlare och misslyckad revolutionÀr som blir förÀlskad i sin bÀsta vÀns fru. Ring motsatte sig inte portrÀttet, men kÀnde sig förmodligen i hemlighet sÄrad av att hans vÀn Pontoppidan avslöjade detaljer i hans privatliv för allmÀnheten pÄ detta sÀtt. Han avslutade vÀnskapen utan att ge nÄgon förklaring. NÀr han redan var över 40 Är gammal gifte sig Ring med den 20 Är yngre konstnÀren Sigrid KÀhler. Innan dess hade han redan portrÀtterat henne flera gÄnger. PÄ vÀrldsutstÀllningen i Paris, som Àgde rum 1900, fick han pris för en mÄlning som visar hans gravida hustru stÄende i dörröppningen och blickande ut över husets trÀdgÄrd. Paret fick tre barn. Ring blev Ànkling nÀr KÀhler dog vid 49 Ärs Älder. En av hans söner, Ole Ring, blev senare ocksÄ mÄlare och anvÀnde en stil som var mycket lik hans fars.
Ring Som konstnÀr försökte Ring aldrig distansera sig frÄn sitt enkla ursprung, utan tvÀrtom gjorde han det till det dominerande temat i sina verk, dÀr han skildrade verkligheten i livet pÄ landsbygden. MÀnniskor som arbetar pÄ fÀlten hör till hans vanligaste motiv. I sina landskapsmÄlningar inspirerades han dock Àven av psykologisk symbolism. Han berikade ofta landskapen med en mystik frÄn en annan vÀrld, vilket ibland kallas "anti-naturalism". Motiv som illustrerar livets och dödens kretslopp förekommer ocksÄ ofta i Rings verk. Ett annat Äterkommande motiv Àr vÀgar och stigar, men Àven andra typer av linjer, som floder, broar och jÀrnvÀgsspÄr. De avbildade vÀgarna erbjuder betraktaren en vÀg in och ut ur mÄlningen och fungerar dÀrmed som en symbol för mÀnsklig existens.