| Född | 1810 (Baltimore) |
| Avliden | 1874 (Baltimore) |
| Nationalitet | USA |
| Genre | portrÀtt |
| Yrke | konstmÄlare |
| KÀnda verk | "Big Bowl" (A Crow Chief) (1858), HÄrlocken frÄn hjÀssan (1858), Snake River Indians (1845), Snake Indian pursuing a Crow Indian horse thief (1851), Copy of Titian's "Allegory of Alfonso d'Avalos, Marchese del Vasto" (1833) |
| Museer | Walters Art Museum, Denver Art Museum, Smithsonian Institution, Philbrook Museum of Art, National Gallery of Art |
Alfred Jacob Miller var Àldst av nio barn och hade det inte alltid lÀtt. Som son till en köpman och krogÀgare fick han hjÀlpa till i familjeföretaget frÄn tidig Älder. Hans förÀldrar George och Harriet Miller gjorde det möjligt för Alfred, som föddes 1810, att gÄ i en privatskola i Baltimore, dÀr hans konstnÀrliga talang uppmÀrksammades, men ingen lÀrare var tillrÀckligt begÄvad för att frÀmja hans talang. Han fick sina första lektioner i mÄleri av Thomas Sully, en mindre portrÀttkonstnÀr frÄn Storbritannien.
NÀr det stod klart att han var Àmnad för större saker, som ordsprÄket sÀger, flyttade han till Paris för att studera konst med hjÀlp av ekonomiskt stöd frÄn sin familj, sina vÀnner och mecenater. NÀr han vÀl var i kÀrlekens stad tog han varje tillfÀlle i akt att komma i kontakt med konst. Han undervisade i konst och kopierade mÄlningar pÄ Louvren. Efter att ha studerat den parisiska konstscenen ingÄende reste han 1833 till Italien, precis som Goethe hade gjort före honom. Han fascinerades av stÀdernas skönhet och den italienska konsten och bosatte sig dÀrför i Rom dÀr han fortsatte sina studier. Alfred trÀffade den 13 Är Àldre danska skulptören och konstnÀren Bertel Thorwaldsen. Den senare inspirerade Alfred djupt. Enligt Thorwaldsen mÄste man uppleva nÄgot innan man kan uttrycka det konstnÀrligt. SjÀlv hade han rest halva sitt liv. à r 1834 ÄtervÀnde Alfred slutligen hem, dÀr han, liksom sin första lÀrare, försörjde sig med portrÀttmÄlningar. PÄ grund av bristen pÄ kunder flyttade han till New Orleans, dÀr hans nya portrÀttstudio översköljdes av uppdrag.
I sin lilla studio anlitades han av den ökÀnde Àventyraren Sir William Drummond Steward för att följa med hans expedition och registrera upptÀckterna med sin pensel. Med Thorwaldsens röst i örat begav han sig vÀsterut med expeditionen i maj 1837. Alfred sÄg expeditionen som en stor möjlighet för sin konst. Han var den första konstnÀren som nÄdde mitten av Klippiga bergen. Under resan försökte han fÄnga allting för att kunna ÄtervÀnda. Han gjorde hundratals akvareller och blÀckteckningar. De flesta av dessa akvareller förestÀller indianer och den milsvida stÀppen. NÀr vintern började komma ÄtervÀnde expeditionen hem. Miller Àgnade sedan sin tid Ät att omvandla de bÀsta av sina snabba akvareller och teckningar till oljemÄlningar. Dessa blev mycket eftertraktade i New Orleans och i andra delar av vÀrlden. De skildrar en mÀrklig och ibland vild vÀrld, men ocksÄ ögonblickets skönhet. Det Àr dessa mÄlningar som skulle göra Miller berömd efter hans död.
Sida 1 / 5
| Född | 1810 (Baltimore) |
| Avliden | 1874 (Baltimore) |
| Nationalitet | USA |
| Genre | portrÀtt |
| Yrke | konstmÄlare |
| KÀnda verk | "Big Bowl" (A Crow Chief) (1858), HÄrlocken frÄn hjÀssan (1858), Snake River Indians (1845), Snake Indian pursuing a Crow Indian horse thief (1851), Copy of Titian's "Allegory of Alfonso d'Avalos, Marchese del Vasto" (1833) |
| Museer | Walters Art Museum, Denver Art Museum, Smithsonian Institution, Philbrook Museum of Art, National Gallery of Art |
Alfred Jacob Miller var Àldst av nio barn och hade det inte alltid lÀtt. Som son till en köpman och krogÀgare fick han hjÀlpa till i familjeföretaget frÄn tidig Älder. Hans förÀldrar George och Harriet Miller gjorde det möjligt för Alfred, som föddes 1810, att gÄ i en privatskola i Baltimore, dÀr hans konstnÀrliga talang uppmÀrksammades, men ingen lÀrare var tillrÀckligt begÄvad för att frÀmja hans talang. Han fick sina första lektioner i mÄleri av Thomas Sully, en mindre portrÀttkonstnÀr frÄn Storbritannien.
NÀr det stod klart att han var Àmnad för större saker, som ordsprÄket sÀger, flyttade han till Paris för att studera konst med hjÀlp av ekonomiskt stöd frÄn sin familj, sina vÀnner och mecenater. NÀr han vÀl var i kÀrlekens stad tog han varje tillfÀlle i akt att komma i kontakt med konst. Han undervisade i konst och kopierade mÄlningar pÄ Louvren. Efter att ha studerat den parisiska konstscenen ingÄende reste han 1833 till Italien, precis som Goethe hade gjort före honom. Han fascinerades av stÀdernas skönhet och den italienska konsten och bosatte sig dÀrför i Rom dÀr han fortsatte sina studier. Alfred trÀffade den 13 Är Àldre danska skulptören och konstnÀren Bertel Thorwaldsen. Den senare inspirerade Alfred djupt. Enligt Thorwaldsen mÄste man uppleva nÄgot innan man kan uttrycka det konstnÀrligt. SjÀlv hade han rest halva sitt liv. à r 1834 ÄtervÀnde Alfred slutligen hem, dÀr han, liksom sin första lÀrare, försörjde sig med portrÀttmÄlningar. PÄ grund av bristen pÄ kunder flyttade han till New Orleans, dÀr hans nya portrÀttstudio översköljdes av uppdrag.
I sin lilla studio anlitades han av den ökÀnde Àventyraren Sir William Drummond Steward för att följa med hans expedition och registrera upptÀckterna med sin pensel. Med Thorwaldsens röst i örat begav han sig vÀsterut med expeditionen i maj 1837. Alfred sÄg expeditionen som en stor möjlighet för sin konst. Han var den första konstnÀren som nÄdde mitten av Klippiga bergen. Under resan försökte han fÄnga allting för att kunna ÄtervÀnda. Han gjorde hundratals akvareller och blÀckteckningar. De flesta av dessa akvareller förestÀller indianer och den milsvida stÀppen. NÀr vintern började komma ÄtervÀnde expeditionen hem. Miller Àgnade sedan sin tid Ät att omvandla de bÀsta av sina snabba akvareller och teckningar till oljemÄlningar. Dessa blev mycket eftertraktade i New Orleans och i andra delar av vÀrlden. De skildrar en mÀrklig och ibland vild vÀrld, men ocksÄ ögonblickets skönhet. Det Àr dessa mÄlningar som skulle göra Miller berömd efter hans död.