I slutet av 1800-talet inleddes en hittills okÀnd epok inom konsten. Medan konsten fram till dess hade betraktats ur ett frÀmst estetiskt perspektiv, fick konsten en koppling till typografi och reklam. Medan mÄlningar fram till dess hade presenterats företrÀdesvis pÄ Àdel duk, konkurrerade mÄlningarna nu med affischen som medium. Skapandet av reklammedier var i hÀnderna pÄ litografer och tecknare, som visade liten talang pÄ det konstnÀrliga omrÄdet. Den ökande industrialiseringen gjorde reklam till en blomstrande bransch. KonstnÀrerna tog i allt större utstrÀckning över den konstnÀrliga utformningen av tilltalande affischer. I Paris vÀckte Henri de Toulouse-Lautrec uppstÄndelse med sin reklam för stadens dansteatrar. I London utvecklades kontor som helt och hÄllet specialiserade sig pÄ konstgjord reklam. En ny konstform, reklamteknik, etablerades.
Alick Ritchie föddes under namnet Alexander Penrose Forbes Ritchie i Skottland. Han studerade vid Belgian Academy of Arts och valde London som centrum för sitt liv. HÀr arbetade han inom det breda omrÄdet reklam. Ritchie var karikatyrtecknare, designade affischer för Londons tunnelbana och gjorde bildbidrag för olika tidskrifter. Alick Ritchie blev kÀnd för sina portrÀtt. Han mÄlade ofta offentliga personer. SkÄdespelare som Charlie Chaplin och politiker som Winston Churchill hörde till hans motiv. Ritchie framstÀlldes som verklighetsfrÄnvÀnd. Ansiktena har ofta ett maskliknande uttryck. De kantiga ytorna Àr splittrade av mörka linjer och fÀrgpaletten Àr reducerad till ett fÄtal nyanser. En begynnande abstraktion kan skönjas i portrÀtten. Om man skulle göra en konsthistorisk klassificering pÄ grundval av utseendet skulle verken hÀnföras till kubismen. Kubismen hade dock ingen tydlig stilistisk inriktning. Samtida rapporterar att Alick Ritchie hÄnade kubismens utveckling. PortrÀtten Àr dÀrför att betrakta som karikatyrer och dÀrmed en fin form av satir.
Alick P.F. Ritchie utformade totalt tre serier av cigarettkort. Bland dem finns nÄgra av konstnÀrens mest kÀnda portrÀtt, som i detta sammanhang öppet kallas karikatyrer. Cigaretttillverkarna gav dÄ ut sÄ kallade cigarettkort för att stabilisera förpackningen. MÄnga vÀlkÀnda konstnÀrer skapade bilder till korten. 1926 skapade Ritchie sina raka karikatyrer, som han blev mycket berömd för. 1934 skapade han Animalloys, en uppsÀttning kort med 48 individuella bilder. Varje kort visade djurens huvud, framben, bÄl och bakben. FrÄn var och en av de tre korten kunde man sÀtta ihop ett djur. Stavelserna i djurnamnen var ocksÄ fördelade pÄ tre kort. Den ivriga rökaren kunde pÄ sÄ sÀtt sÀtta ihop fantasidjur och de matchande namnen. Det var en idé som konstnÀren redan hade förverkligat i en bok under sina tidigare Är som illustratör. Senare producerade Ritchie en annan serie med filmreferenser och ÄtervÀnde dÀrmed till karikatyrkonsten.
Sida 1 / 2
I slutet av 1800-talet inleddes en hittills okÀnd epok inom konsten. Medan konsten fram till dess hade betraktats ur ett frÀmst estetiskt perspektiv, fick konsten en koppling till typografi och reklam. Medan mÄlningar fram till dess hade presenterats företrÀdesvis pÄ Àdel duk, konkurrerade mÄlningarna nu med affischen som medium. Skapandet av reklammedier var i hÀnderna pÄ litografer och tecknare, som visade liten talang pÄ det konstnÀrliga omrÄdet. Den ökande industrialiseringen gjorde reklam till en blomstrande bransch. KonstnÀrerna tog i allt större utstrÀckning över den konstnÀrliga utformningen av tilltalande affischer. I Paris vÀckte Henri de Toulouse-Lautrec uppstÄndelse med sin reklam för stadens dansteatrar. I London utvecklades kontor som helt och hÄllet specialiserade sig pÄ konstgjord reklam. En ny konstform, reklamteknik, etablerades.
Alick Ritchie föddes under namnet Alexander Penrose Forbes Ritchie i Skottland. Han studerade vid Belgian Academy of Arts och valde London som centrum för sitt liv. HÀr arbetade han inom det breda omrÄdet reklam. Ritchie var karikatyrtecknare, designade affischer för Londons tunnelbana och gjorde bildbidrag för olika tidskrifter. Alick Ritchie blev kÀnd för sina portrÀtt. Han mÄlade ofta offentliga personer. SkÄdespelare som Charlie Chaplin och politiker som Winston Churchill hörde till hans motiv. Ritchie framstÀlldes som verklighetsfrÄnvÀnd. Ansiktena har ofta ett maskliknande uttryck. De kantiga ytorna Àr splittrade av mörka linjer och fÀrgpaletten Àr reducerad till ett fÄtal nyanser. En begynnande abstraktion kan skönjas i portrÀtten. Om man skulle göra en konsthistorisk klassificering pÄ grundval av utseendet skulle verken hÀnföras till kubismen. Kubismen hade dock ingen tydlig stilistisk inriktning. Samtida rapporterar att Alick Ritchie hÄnade kubismens utveckling. PortrÀtten Àr dÀrför att betrakta som karikatyrer och dÀrmed en fin form av satir.
Alick P.F. Ritchie utformade totalt tre serier av cigarettkort. Bland dem finns nÄgra av konstnÀrens mest kÀnda portrÀtt, som i detta sammanhang öppet kallas karikatyrer. Cigaretttillverkarna gav dÄ ut sÄ kallade cigarettkort för att stabilisera förpackningen. MÄnga vÀlkÀnda konstnÀrer skapade bilder till korten. 1926 skapade Ritchie sina raka karikatyrer, som han blev mycket berömd för. 1934 skapade han Animalloys, en uppsÀttning kort med 48 individuella bilder. Varje kort visade djurens huvud, framben, bÄl och bakben. FrÄn var och en av de tre korten kunde man sÀtta ihop ett djur. Stavelserna i djurnamnen var ocksÄ fördelade pÄ tre kort. Den ivriga rökaren kunde pÄ sÄ sÀtt sÀtta ihop fantasidjur och de matchande namnen. Det var en idé som konstnÀren redan hade förverkligat i en bok under sina tidigare Är som illustratör. Senare producerade Ritchie en annan serie med filmreferenser och ÄtervÀnde dÀrmed till karikatyrkonsten.