Geert Bordich, född 1943 i Kiel, vÀxte upp i Danmark och norra Tyskland. Arbetade som art director pÄ ett tidskriftsförlag i Baden-Baden fram till 2008. Redan som barn fick jag mina första konstnÀrliga impulser av min far, som var skulptör. Sedan dess har kreativiteten alltid varit min följeslagare. Jag avslutade min utbildning pÄ en privat konstskola i Hamburg. PÄ den tiden tillhörde jag kretsen av de sÄ kallade Hamburg-realisterna, och jag var och Àr fortfarande verksam som förelÀsare i mÄleri. Min fortsatta koppling till norr Àr lÀtt att se i mina mÄlningar. I mina landskap och figurscener finns mÄnga maritima motiv. VÄgor och molniga himlar, helst vid havet, nedsÀnkning i vatten, simmarens mjuka glidning, sammansmÀltningen av himmel, vatten och land till en enormt fysisk och samtidigt atmosfÀrisk natur och ett bildlandskap. För mÄnga kan det verka svÄrare att mÄla förestÀllande Àn att mÄla motiv som inte Àr beroende av en verklig modell. För mig dÀremot ger objektet mig den nödvÀndiga tryggheten som jag kan anvÀnda för att slÀppa ut Änga, Ànda till grÀnsen för abstraktion. UtifrÄn objektet kan jag experimentera och pröva saker och ting. Detta bör dock aldrig vara ett mÄl i sig utan bör bestÀmmas av Àmnet. Konstens sprÄk Àr universellt begripligt. Den uppmuntrar till dialog och kan behandla miljö- och samhÀllsproblem.
Sida 1 / 1
Geert Bordich, född 1943 i Kiel, vÀxte upp i Danmark och norra Tyskland. Arbetade som art director pÄ ett tidskriftsförlag i Baden-Baden fram till 2008. Redan som barn fick jag mina första konstnÀrliga impulser av min far, som var skulptör. Sedan dess har kreativiteten alltid varit min följeslagare. Jag avslutade min utbildning pÄ en privat konstskola i Hamburg. PÄ den tiden tillhörde jag kretsen av de sÄ kallade Hamburg-realisterna, och jag var och Àr fortfarande verksam som förelÀsare i mÄleri. Min fortsatta koppling till norr Àr lÀtt att se i mina mÄlningar. I mina landskap och figurscener finns mÄnga maritima motiv. VÄgor och molniga himlar, helst vid havet, nedsÀnkning i vatten, simmarens mjuka glidning, sammansmÀltningen av himmel, vatten och land till en enormt fysisk och samtidigt atmosfÀrisk natur och ett bildlandskap. För mÄnga kan det verka svÄrare att mÄla förestÀllande Àn att mÄla motiv som inte Àr beroende av en verklig modell. För mig dÀremot ger objektet mig den nödvÀndiga tryggheten som jag kan anvÀnda för att slÀppa ut Änga, Ànda till grÀnsen för abstraktion. UtifrÄn objektet kan jag experimentera och pröva saker och ting. Detta bör dock aldrig vara ett mÄl i sig utan bör bestÀmmas av Àmnet. Konstens sprÄk Àr universellt begripligt. Den uppmuntrar till dialog och kan behandla miljö- och samhÀllsproblem.