| Född | 3 december 1755 (North Kingstown) |
| Avliden | 9 juli 1828 (Boston) vid 72 Ärs Älder |
| Nationalitet | USA |
| Epoker | Klassicism, PortrÀttmÄlning |
| Genre | portrÀtt |
| Yrke | konstmÄlare, portrÀttmÄlare |
| Familj | Far: Gilbert Stuart, Sr. Mor: Elizabeth Stuart Barn: Jane Stuart |
| LĂ€rare till | Cosmo Alexander |
| Elev | Thomas Sully |
| KÀnda verk | George Washington (1797), George Washington (LansdowneportrÀttet) (1796), Skatern (PortrÀtt av William Grant), 1782 (1782), George Washington (The Constable-Hamilton Portrait) (1797), Gibbs-Channing-Avery Portrait (1795) |
| Museer | National Gallery of Art, Metropolitan Museum of Art, Smithsonian Institution, National Portrait Gallery London, Smithsonian American Art Museum |
Gilbert Stuarts extraordinĂ€ra talang gjorde honom till en av 1700-talets viktigaste amerikanska portrĂ€ttkonstnĂ€rer. Mest kĂ€nd Ă€r hans oavslutade verk av en amerikansk president: Det sĂ„ kallade AthenaeumportrĂ€ttet av George Washington. Stuart pĂ„började mĂ„lningen 1796, men avslutade den aldrig, utan behöll den. Senare gjorde han 75 kopior av sin egen ofullstĂ€ndiga mĂ„lning och pĂ„ grund av ekonomiska svĂ„righeter sĂ„lde han dem för ett pris som inte var vĂ€rdigt en mĂ„lare med hans skicklighet, 100 dollar styck. Ăn idag kan Stuarts avbildning av Washington ses pĂ„ den amerikanska dollarsedeln. Stuarts anmĂ€rkningsvĂ€rda portrĂ€ttkollektioner finns pĂ„ konstmuseer och gallerier runt om i vĂ€rlden.
Gilbert Stuart sÄg dagens ljus i sin fars snusfabrik 1755 i lilla Saunderstown i USA. Sex Är senare flyttade han med sin familj till Newport. DÀr vÀxte hans intresse för konst och han började mÄla och teckna redan som liten pojke. Han mÄlade sin tidigaste kÀnda mÄlning vid 14 Ärs Älder. Den heter "Dr. Hunter's Dogs". Som tonÄring fick han tillÄtelse att studera och Äka pÄ resor med sin skotska kollega och goda vÀn Cosmo Alexander.
Vid 20 Ärs Älder drogs Stuart till det avlÀgsna England. I London fick han undervisning av den berömda amerikanska mÄlaren Benjamin West. Ett erkÀnnande frÄn den engelska Royal Academy gav honom en genomslagskraftig framgÄng pÄ konstscenen. Som berömd man kunde han Àntligen flytta in i sin första studio. Stuart gifte sig med Charlotte Coates, men var mindre lyckligt lottad ekonomiskt: han bodde i England fram till 1787 dÄ han flydde till Irland pÄ grund av skulder.
NÄgra Är senare ÄtervÀnde Gilbert Stuart till sitt hemland Amerika. Han bodde och arbetade i New York i tvÄ Är innan han flyttade till Philadelphia. Det var i Philadelphia som han skapade sina berömda George Washington-portrÀtt och sina kopior. à r 1805 bestÀmde han sig för att göra en sista flytt och bosatte sig i Boston, dÀr han bodde fram till sin död 1828 vid 72 Ärs Älder. Hans begravningsplats Àr inte kÀnd.
Gilbert Stuarts stora arv Àr hans berömda portrÀtt av presidenterna Washington, Jefferson, Madison, Monroe, John Adams och John Quincy Adams, av hjÀltarna frÄn revolutionen och 1812 Ärs krig samt portrÀtt av framstÄende mÀn och kvinnor i dÄtidens samhÀlle. Hans konstnÀrliga talang lÄg i hans förmÄga att exakt fÄnga modellernas essens och pÄ sÄ sÀtt ge dem en extraordinÀr livfullhet.
Sida 1 / 5
| Född | 3 december 1755 (North Kingstown) |
| Avliden | 9 juli 1828 (Boston) vid 72 Ärs Älder |
| Nationalitet | USA |
| Epoker | Klassicism, PortrÀttmÄlning |
| Genre | portrÀtt |
| Yrke | konstmÄlare, portrÀttmÄlare |
| Familj | Far: Gilbert Stuart, Sr. Mor: Elizabeth Stuart Barn: Jane Stuart |
| LĂ€rare till | Cosmo Alexander |
| Elev | Thomas Sully |
| KÀnda verk | George Washington (1797), George Washington (LansdowneportrÀttet) (1796), Skatern (PortrÀtt av William Grant), 1782 (1782), George Washington (The Constable-Hamilton Portrait) (1797), Gibbs-Channing-Avery Portrait (1795) |
| Museer | National Gallery of Art, Metropolitan Museum of Art, Smithsonian Institution, National Portrait Gallery London, Smithsonian American Art Museum |
Gilbert Stuarts extraordinĂ€ra talang gjorde honom till en av 1700-talets viktigaste amerikanska portrĂ€ttkonstnĂ€rer. Mest kĂ€nd Ă€r hans oavslutade verk av en amerikansk president: Det sĂ„ kallade AthenaeumportrĂ€ttet av George Washington. Stuart pĂ„började mĂ„lningen 1796, men avslutade den aldrig, utan behöll den. Senare gjorde han 75 kopior av sin egen ofullstĂ€ndiga mĂ„lning och pĂ„ grund av ekonomiska svĂ„righeter sĂ„lde han dem för ett pris som inte var vĂ€rdigt en mĂ„lare med hans skicklighet, 100 dollar styck. Ăn idag kan Stuarts avbildning av Washington ses pĂ„ den amerikanska dollarsedeln. Stuarts anmĂ€rkningsvĂ€rda portrĂ€ttkollektioner finns pĂ„ konstmuseer och gallerier runt om i vĂ€rlden.
Gilbert Stuart sÄg dagens ljus i sin fars snusfabrik 1755 i lilla Saunderstown i USA. Sex Är senare flyttade han med sin familj till Newport. DÀr vÀxte hans intresse för konst och han började mÄla och teckna redan som liten pojke. Han mÄlade sin tidigaste kÀnda mÄlning vid 14 Ärs Älder. Den heter "Dr. Hunter's Dogs". Som tonÄring fick han tillÄtelse att studera och Äka pÄ resor med sin skotska kollega och goda vÀn Cosmo Alexander.
Vid 20 Ärs Älder drogs Stuart till det avlÀgsna England. I London fick han undervisning av den berömda amerikanska mÄlaren Benjamin West. Ett erkÀnnande frÄn den engelska Royal Academy gav honom en genomslagskraftig framgÄng pÄ konstscenen. Som berömd man kunde han Àntligen flytta in i sin första studio. Stuart gifte sig med Charlotte Coates, men var mindre lyckligt lottad ekonomiskt: han bodde i England fram till 1787 dÄ han flydde till Irland pÄ grund av skulder.
NÄgra Är senare ÄtervÀnde Gilbert Stuart till sitt hemland Amerika. Han bodde och arbetade i New York i tvÄ Är innan han flyttade till Philadelphia. Det var i Philadelphia som han skapade sina berömda George Washington-portrÀtt och sina kopior. à r 1805 bestÀmde han sig för att göra en sista flytt och bosatte sig i Boston, dÀr han bodde fram till sin död 1828 vid 72 Ärs Älder. Hans begravningsplats Àr inte kÀnd.
Gilbert Stuarts stora arv Àr hans berömda portrÀtt av presidenterna Washington, Jefferson, Madison, Monroe, John Adams och John Quincy Adams, av hjÀltarna frÄn revolutionen och 1812 Ärs krig samt portrÀtt av framstÄende mÀn och kvinnor i dÄtidens samhÀlle. Hans konstnÀrliga talang lÄg i hans förmÄga att exakt fÄnga modellernas essens och pÄ sÄ sÀtt ge dem en extraordinÀr livfullhet.