| Född | 26 maj 1849 (Waal) |
| Avliden | 31 mars 1914 (Budleigh Salterton) vid 64 Ärs Älder |
| Nationalitet | Storbritannien, Tyskland |
| Genre | portrÀtt |
| Yrke | konstmÄlare, skulptör, universitetslÀrare, poet |
| Familj | Mor: Josephine Herkomer Make eller maka: Anna Herkomer |
| Elev | Knud Christian Söeborg, Mia Arnesby Brown, Leonhard Boldt |
| Medlemskap | Royal Academy of Arts, Académie des beaux-arts |
| KÀnda verk | Eventide- En scen pÄ Westminster Union (1878), Zum letzten Appell: Sonntag im Royal Hospital, Chelsea. (1875), Lord Kelvin (1891), Gordon McKay (1821-1903) (1895), VÄr by, c1890, 1936. (1890) |
| Museer | Clark Art Institute, National Gallery of Art, Muzeum Narodowe w Warszawie, Art Institute of Chicago, Cleveland Museum of Art |
Den tysk-brittiska mÄlaren, skulptören, författaren och filmskaparen Hubert Herkomer föddes 1849 i nÀrheten av Landsberg am Lech och var enda barnet till snickarmÀstaren Lorenz Herkomer. Enligt faderns testamente skulle han bli bildkonstnÀr. Han tillbringade de första Ären av sitt liv med sina förÀldrar i Amerika och senare i England, dÀr en av moderns musikelever lÀrde honom att lÀsa och skriva. Fram till 18 Ärs Älder undervisades han dock av ekonomiska skÀl nÀstan uteslutande av sin far. Under tiden deltog han i konstskolan med jÀmna mellanrum, men endast motvilligt. Det var inte vad han hade tÀnkt sig, för allt han behövde göra var att mÄla om akvareller.
NĂ„got senare fick han möjlighet att resa till MĂŒnchen med sin far och blev antagen till konsthögskolan dĂ€r. Far och son deltog ocksĂ„ i en nakenkurs. De var dock tvungna att avbryta sin vistelse efter ett halvĂ„r av ekonomiska skĂ€l. Herkomer började nu studera vid South Kensington Art School i London. DĂ€r organiserade han ocksĂ„ en mĂ„larklass som stĂ€llde ut nĂ„gra av hans verk. Hans stora förebild var nu Frederick Walker, vars inflytande kan ses i den tidens mĂ„lningar. DĂ€r trĂ€ffade han ocksĂ„ illustratören Luke Fildes.
I motsats till förÀldrarnas Äsikt bestÀmde sig Herkomer slutligen för att bosÀtta sig i London 1868, efter att ha sÄlt nÄgra teckningar. Först fick han bostad hos vÀnner och senare i Chelsea, dÀr han hyrde en lÀgenhet med ateljé. Till en början gick det dock inte riktigt som han ville. Efter att ha övervunnit en lÄngvarig ekonomisk knipa trÀffade han William Luson Thomas frÄn veckotidningen "The Graphic", som entusiastiskt accepterade hans arbete. FrÄn och med dÄ gick det uppÄt. Herkomer tjÀnade sina pengar frÀmst med illustrationer och trÀffade Àven mÄlaren Mansel Lewis, som köpte hans första oljemÄlning och som han hade en lÄng vÀnskap med. Under denna tid gifte sig Hubert von Herkomer med sin första hustru Anna Weise, med vilken han fick tvÄ söner. à r 1884 och 1888 gifte han sig pÄ nytt. PÄ grund av sina framgÄngar öppnade han en mÄlarskola i Hertfordshire, dÀr han bodde vid den tiden. Hans undervisningsstil, som var bÄde auktoritÀr och okonventionell, var dock inte allmÀnt vÀl mottagen.
Under en av sina frekventa sommarvistelser i Bayern lÀt han bygga ett 30 meter högt torn i Landsberg am Lech till minne av sin avlidna mor, som nu Àr en del av Herkomer-museet. Den 31.3.1914 avled ovÀntat denna mÄngsidiga konstnÀr, som ocksÄ var en entusiastisk bilist och tekniker och som tog initiativ till det första bilrallyt i Tyskland.
Sida 1 / 2
| Född | 26 maj 1849 (Waal) |
| Avliden | 31 mars 1914 (Budleigh Salterton) vid 64 Ärs Älder |
| Nationalitet | Storbritannien, Tyskland |
| Genre | portrÀtt |
| Yrke | konstmÄlare, skulptör, universitetslÀrare, poet |
| Familj | Mor: Josephine Herkomer Make eller maka: Anna Herkomer |
| Elev | Knud Christian Söeborg, Mia Arnesby Brown, Leonhard Boldt |
| Medlemskap | Royal Academy of Arts, Académie des beaux-arts |
| KÀnda verk | Eventide- En scen pÄ Westminster Union (1878), Zum letzten Appell: Sonntag im Royal Hospital, Chelsea. (1875), Lord Kelvin (1891), Gordon McKay (1821-1903) (1895), VÄr by, c1890, 1936. (1890) |
| Museer | Clark Art Institute, National Gallery of Art, Muzeum Narodowe w Warszawie, Art Institute of Chicago, Cleveland Museum of Art |
Den tysk-brittiska mÄlaren, skulptören, författaren och filmskaparen Hubert Herkomer föddes 1849 i nÀrheten av Landsberg am Lech och var enda barnet till snickarmÀstaren Lorenz Herkomer. Enligt faderns testamente skulle han bli bildkonstnÀr. Han tillbringade de första Ären av sitt liv med sina förÀldrar i Amerika och senare i England, dÀr en av moderns musikelever lÀrde honom att lÀsa och skriva. Fram till 18 Ärs Älder undervisades han dock av ekonomiska skÀl nÀstan uteslutande av sin far. Under tiden deltog han i konstskolan med jÀmna mellanrum, men endast motvilligt. Det var inte vad han hade tÀnkt sig, för allt han behövde göra var att mÄla om akvareller.
NĂ„got senare fick han möjlighet att resa till MĂŒnchen med sin far och blev antagen till konsthögskolan dĂ€r. Far och son deltog ocksĂ„ i en nakenkurs. De var dock tvungna att avbryta sin vistelse efter ett halvĂ„r av ekonomiska skĂ€l. Herkomer började nu studera vid South Kensington Art School i London. DĂ€r organiserade han ocksĂ„ en mĂ„larklass som stĂ€llde ut nĂ„gra av hans verk. Hans stora förebild var nu Frederick Walker, vars inflytande kan ses i den tidens mĂ„lningar. DĂ€r trĂ€ffade han ocksĂ„ illustratören Luke Fildes.
I motsats till förÀldrarnas Äsikt bestÀmde sig Herkomer slutligen för att bosÀtta sig i London 1868, efter att ha sÄlt nÄgra teckningar. Först fick han bostad hos vÀnner och senare i Chelsea, dÀr han hyrde en lÀgenhet med ateljé. Till en början gick det dock inte riktigt som han ville. Efter att ha övervunnit en lÄngvarig ekonomisk knipa trÀffade han William Luson Thomas frÄn veckotidningen "The Graphic", som entusiastiskt accepterade hans arbete. FrÄn och med dÄ gick det uppÄt. Herkomer tjÀnade sina pengar frÀmst med illustrationer och trÀffade Àven mÄlaren Mansel Lewis, som köpte hans första oljemÄlning och som han hade en lÄng vÀnskap med. Under denna tid gifte sig Hubert von Herkomer med sin första hustru Anna Weise, med vilken han fick tvÄ söner. à r 1884 och 1888 gifte han sig pÄ nytt. PÄ grund av sina framgÄngar öppnade han en mÄlarskola i Hertfordshire, dÀr han bodde vid den tiden. Hans undervisningsstil, som var bÄde auktoritÀr och okonventionell, var dock inte allmÀnt vÀl mottagen.
Under en av sina frekventa sommarvistelser i Bayern lÀt han bygga ett 30 meter högt torn i Landsberg am Lech till minne av sin avlidna mor, som nu Àr en del av Herkomer-museet. Den 31.3.1914 avled ovÀntat denna mÄngsidiga konstnÀr, som ocksÄ var en entusiastisk bilist och tekniker och som tog initiativ till det första bilrallyt i Tyskland.