| Född | 9 september 1821 (Pateley Bridge) |
| Avliden | 5 februari 1889 (Chipping Ongar) vid 67 Ärs Älder |
| Nationalitet | Storbritannien |
| Epoker | Prerafaeliterna |
| Yrke | konstmÄlare, grafiker, poet, konstkritiker |
| KÀnda verk | Cutting Reviews, KonstnÀren skissar, The Country Artist, Forsake not the Law of thy Mother (1860), The Last Sleep (1860) |
| Museer | Art Institute of Chicago |
James Smetham kom frÄn den lilla staden Paterley Bridge i Yorkshire, England, och gick i gymnasiet i Leeds. Han ville egentligen bli arkitekt och blev dÀrför lÀrling hos den vÀlkÀnde arkitekten, antikvarien och borgmÀstaren i staden Lincoln. Han kÀnde dock att andra intressen var starkare hos honom och började studera vid Royal Academy of Arts i London 1843. Han försökte sig en tid pÄ portrÀttfotografering och hade viss framgÄng med denna genre. Men fotografiet, som var under utveckling vid den tiden, gav honom hÄrd konkurrens och kunderna bestÀllde allt fÀrre mÄlade portrÀtt. Han var dÀrför tvungen att försörja sig pÄ annat hÄll och 1851 fick han en tjÀnst som teckningslÀrare vid Weshleyan Normal College i staden Westminster. DÀr trÀffade han Sarah Goble, som var lÀrare vid samma college. à r 1854 gifte han sig med henne och paret fick sex barn.
Vid sidan av sitt arbete vid universitetet fortsatte Smetham att arbeta som mÄlare. Han utforskade en mÀngd olika genrer, mÄlade ofta landskap och portrÀtt och gjorde trÀsnitt, etsningar, gravyrer och bokillustrationer. Han mÄlade ocksÄ tusentals miniatyrer i storlek av frimÀrken. Han anslöt sig ocksÄ till Pre-Raphaelite Brotherhood, som grundades i London 1848, en reformrörelse som syftade till att avlÀgsna sig frÄn vad de ansÄg vara de alltför mekaniska tillvÀgagÄngssÀtten hos konstnÀrer som Raffael och Michelangelo. James Letham skrev ocksÄ essÀer, dikter, recensioner och artiklar. Hans mest kÀnda mÄlningar Àr förmodligen "Hymnen till sista nattvarden" och "Jarl Siwards död". Smetham var en mycket hÀngiven metodist och tog ofta upp religiösa Àmnen.
à r 1857 drabbades mÄlaren av ett nervöst sammanbrott och dÀrefter blev hans religiösa iver starkare och tog gradvis formen av mani. Till exempel försökte han under en tid att illustrera varenda vers i Bibeln. Han led ocksÄ av depressioner och Àgnade sig Ät religiös sjÀlvanalys. à r 1877 fick han ett nytt vÄldsamt sammanbrott och blev galen. De sista Ären levde han isolerad i sitt hus i Stoke Newington i psykisk störning. Smethams Ànka publicerade postumt hans brev, dagböcker och anteckningsböcker.
Sida 1 / 1
| Född | 9 september 1821 (Pateley Bridge) |
| Avliden | 5 februari 1889 (Chipping Ongar) vid 67 Ärs Älder |
| Nationalitet | Storbritannien |
| Epoker | Prerafaeliterna |
| Yrke | konstmÄlare, grafiker, poet, konstkritiker |
| KÀnda verk | Cutting Reviews, KonstnÀren skissar, The Country Artist, Forsake not the Law of thy Mother (1860), The Last Sleep (1860) |
| Museer | Art Institute of Chicago |
James Smetham kom frÄn den lilla staden Paterley Bridge i Yorkshire, England, och gick i gymnasiet i Leeds. Han ville egentligen bli arkitekt och blev dÀrför lÀrling hos den vÀlkÀnde arkitekten, antikvarien och borgmÀstaren i staden Lincoln. Han kÀnde dock att andra intressen var starkare hos honom och började studera vid Royal Academy of Arts i London 1843. Han försökte sig en tid pÄ portrÀttfotografering och hade viss framgÄng med denna genre. Men fotografiet, som var under utveckling vid den tiden, gav honom hÄrd konkurrens och kunderna bestÀllde allt fÀrre mÄlade portrÀtt. Han var dÀrför tvungen att försörja sig pÄ annat hÄll och 1851 fick han en tjÀnst som teckningslÀrare vid Weshleyan Normal College i staden Westminster. DÀr trÀffade han Sarah Goble, som var lÀrare vid samma college. à r 1854 gifte han sig med henne och paret fick sex barn.
Vid sidan av sitt arbete vid universitetet fortsatte Smetham att arbeta som mÄlare. Han utforskade en mÀngd olika genrer, mÄlade ofta landskap och portrÀtt och gjorde trÀsnitt, etsningar, gravyrer och bokillustrationer. Han mÄlade ocksÄ tusentals miniatyrer i storlek av frimÀrken. Han anslöt sig ocksÄ till Pre-Raphaelite Brotherhood, som grundades i London 1848, en reformrörelse som syftade till att avlÀgsna sig frÄn vad de ansÄg vara de alltför mekaniska tillvÀgagÄngssÀtten hos konstnÀrer som Raffael och Michelangelo. James Letham skrev ocksÄ essÀer, dikter, recensioner och artiklar. Hans mest kÀnda mÄlningar Àr förmodligen "Hymnen till sista nattvarden" och "Jarl Siwards död". Smetham var en mycket hÀngiven metodist och tog ofta upp religiösa Àmnen.
à r 1857 drabbades mÄlaren av ett nervöst sammanbrott och dÀrefter blev hans religiösa iver starkare och tog gradvis formen av mani. Till exempel försökte han under en tid att illustrera varenda vers i Bibeln. Han led ocksÄ av depressioner och Àgnade sig Ät religiös sjÀlvanalys. à r 1877 fick han ett nytt vÄldsamt sammanbrott och blev galen. De sista Ären levde han isolerad i sitt hus i Stoke Newington i psykisk störning. Smethams Ànka publicerade postumt hans brev, dagböcker och anteckningsböcker.