| Född | 30 september 1848 (Glasgow) |
| Avliden | 1 november 1910 (London) vid 62 Ärs Älder |
| Nationalitet | Storbritannien |
| Yrke | konstmÄlare, grafiker, illustratör, etsare, akvarellist, xylograf, landskapsmÄlare, portrÀttmÄlare |
| Familj | Far: Norman Macbeth |
| Medlemskap | Royal Academy of Arts |
| KÀnda verk | Calling the cattle home (1884), Sheepshearing In The Fens (1889), Landing Sardines at Low Tide (1880), The Ferry Inn (1881), SkördemÄnen (1883) |
Robert Walker Macbeth var en framgÄngsrik skotsk mÄlare och etsare. Han kom frÄn en konstnÀrsfamilj. Hans far var portrÀttmÄlaren Norman Macbeth och tvÄ av hans fem bröder, James Macbeth och Henry Macbeth-Raeburn, blev ocksÄ mÄlare. Hans brorsdotter Ann Macbeth blev ocksÄ konstnÀr och designer. Macbeth började sin utbildning i sitt hemland Edinburgh. Han lÀrde sig förmodligen grunderna av sin far. Vid 22 Ärs Älder Äkte han till London för att fortsÀtta sina studier. I London skapade han mÄlningar för The Graphic Magazine. Macbeth föredrog att mÄla rustika genremÄlerier och landskap. Macbeth fick snabbt vÀnner i London och kunde framgÄngsrikt stÀlla ut sina mÄlningar pÄ mÄnga stÀllen. Redan ett Är efter sin ankomst till London stÀllde han ut vid bland annat Royal Academy och Royal Society of Portrait Painters. Samma Är, dvs. vid 23 Ärs Älder, blev Macbeth medlem i Royal Watercolor Society. Senare blev han ocksÄ fullvÀrdig medlem av Royal Academy, Royal Institute of Painters in Water Colors och Royal Institute of Oil Painters. Detta visar hur mÄngsidig Macbeth var i sitt arbete som konstnÀr.
Robert Walker Macbeth tillbringade större delen av sitt liv i London och fick en del av sin utbildning dÀr. Trots detta var den skotska skolans typiska drag tydliga i mÄnga av hans mÄlningar. Han stÀllde dÀrför inte bara ut i London, utan hade ocksÄ stor framgÄng med sina mÄlningar vid de skotska akademierna och konstföreningarna i Glasgow och Edinburgh. Han fick ocksÄ tillstÄnd att stÀlla ut sina mÄlningar i andra delar av landet, till exempel i Birmingham, Manchester och Liverpool, pÄ kÀnda gallerier och i de regionala Royal Academies. Macbeth inspirerades i sitt arbete av George Heming Mason och Frederik Walker. Han var ocksÄ vÀn, granne och kollega med mÄlaren George Percy Jacomb-Hood.
Förutom mÄleri var Macbeth ocksÄ intresserad av etsningar och gravyrer. PÄ den tiden var dessa tekniker knappast erkÀnda som konstformer i sin egen rÀtt. DÀrför grundade han tillsammans med konstnÀrerna Francis Seymour Haden, Heywood Hardy, Hubert von Herkomer, Alphonse Legros och James Tissot Society of Painters, Etchers and Engravers. Deras arbete var av stor betydelse för att etsning och gravering skulle erkÀnnas som en respekterad konstform. SÀllskapet beviljades officiellt en kunglig stadga 1888. Vid 39 Ärs Älder gifte sig Macbeth med Lydia Esther Bates. De hade en dotter, Phillis Macbeth, som i likhet med hans hustru satt med i nÄgra av hans mÄlningar. Phillis blev senare en berömd skÄdespelerska under namnet Lydia Bilbrook. Man tror dock att hon inte var Robert Walker Macbeths biologiska dotter, utan skÄdespelaren Herbert Beerbohm Tree. Macbeth dog i London vid 62 Ärs Älder.
Sida 1 / 1
| Född | 30 september 1848 (Glasgow) |
| Avliden | 1 november 1910 (London) vid 62 Ärs Älder |
| Nationalitet | Storbritannien |
| Yrke | konstmÄlare, grafiker, illustratör, etsare, akvarellist, xylograf, landskapsmÄlare, portrÀttmÄlare |
| Familj | Far: Norman Macbeth |
| Medlemskap | Royal Academy of Arts |
| KÀnda verk | Calling the cattle home (1884), Sheepshearing In The Fens (1889), Landing Sardines at Low Tide (1880), The Ferry Inn (1881), SkördemÄnen (1883) |
Robert Walker Macbeth var en framgÄngsrik skotsk mÄlare och etsare. Han kom frÄn en konstnÀrsfamilj. Hans far var portrÀttmÄlaren Norman Macbeth och tvÄ av hans fem bröder, James Macbeth och Henry Macbeth-Raeburn, blev ocksÄ mÄlare. Hans brorsdotter Ann Macbeth blev ocksÄ konstnÀr och designer. Macbeth började sin utbildning i sitt hemland Edinburgh. Han lÀrde sig förmodligen grunderna av sin far. Vid 22 Ärs Älder Äkte han till London för att fortsÀtta sina studier. I London skapade han mÄlningar för The Graphic Magazine. Macbeth föredrog att mÄla rustika genremÄlerier och landskap. Macbeth fick snabbt vÀnner i London och kunde framgÄngsrikt stÀlla ut sina mÄlningar pÄ mÄnga stÀllen. Redan ett Är efter sin ankomst till London stÀllde han ut vid bland annat Royal Academy och Royal Society of Portrait Painters. Samma Är, dvs. vid 23 Ärs Älder, blev Macbeth medlem i Royal Watercolor Society. Senare blev han ocksÄ fullvÀrdig medlem av Royal Academy, Royal Institute of Painters in Water Colors och Royal Institute of Oil Painters. Detta visar hur mÄngsidig Macbeth var i sitt arbete som konstnÀr.
Robert Walker Macbeth tillbringade större delen av sitt liv i London och fick en del av sin utbildning dÀr. Trots detta var den skotska skolans typiska drag tydliga i mÄnga av hans mÄlningar. Han stÀllde dÀrför inte bara ut i London, utan hade ocksÄ stor framgÄng med sina mÄlningar vid de skotska akademierna och konstföreningarna i Glasgow och Edinburgh. Han fick ocksÄ tillstÄnd att stÀlla ut sina mÄlningar i andra delar av landet, till exempel i Birmingham, Manchester och Liverpool, pÄ kÀnda gallerier och i de regionala Royal Academies. Macbeth inspirerades i sitt arbete av George Heming Mason och Frederik Walker. Han var ocksÄ vÀn, granne och kollega med mÄlaren George Percy Jacomb-Hood.
Förutom mÄleri var Macbeth ocksÄ intresserad av etsningar och gravyrer. PÄ den tiden var dessa tekniker knappast erkÀnda som konstformer i sin egen rÀtt. DÀrför grundade han tillsammans med konstnÀrerna Francis Seymour Haden, Heywood Hardy, Hubert von Herkomer, Alphonse Legros och James Tissot Society of Painters, Etchers and Engravers. Deras arbete var av stor betydelse för att etsning och gravering skulle erkÀnnas som en respekterad konstform. SÀllskapet beviljades officiellt en kunglig stadga 1888. Vid 39 Ärs Älder gifte sig Macbeth med Lydia Esther Bates. De hade en dotter, Phillis Macbeth, som i likhet med hans hustru satt med i nÄgra av hans mÄlningar. Phillis blev senare en berömd skÄdespelerska under namnet Lydia Bilbrook. Man tror dock att hon inte var Robert Walker Macbeths biologiska dotter, utan skÄdespelaren Herbert Beerbohm Tree. Macbeth dog i London vid 62 Ärs Älder.