Theo von Brockhusen

Theo van Brockhusen är en tysk målare, tecknare och etsare som såg dagens ljus 1882 i Maggrabowa i Polen. Hans konstnärliga talang upptäcktes tidigt, vilket ledde till att han vid 16 års ålder fick en plats vid konstakademin i Königsberg och kunde studera måleri. Där hade han kända lärare i Max Schmidt, Ludwig Dettmann och Olof Jernberg.

Efter att ha avslutat sin lärlingstid drogs den unge konstnären till Berlin, där han gick med i Berlins sektion och kom in i styrelsen. Genom många utställningar där, men även i andra tyska städer som Dresden, Düsseldorf och Weimar, kunde han göra sig ett namn i hela Tyskland. Under en studieresa till London, Paris och Niewpoort i Belgien skapade han ett flertal målningar där Max Liebermanns inflytande är omisskännligt och som i impressionistisk stil visar motiv från det livliga livet på stränderna vid den nederländska och belgiska kusten. Tillbaka i Berlin skulle Liebermanns starka inflytande leda till ett intensifierat samarbete med samma. Tillsammans grundade de Free Secession. Denna konstnärsgrupp, som bestod av 50 tyska konstnärer, hade splittrats från Berlins sektion och organiserade från 1914 och framåt egna utställningar med jämna mellanrum, ibland för att hedra avlidna konstnärer. Detta samarbete ledde också till många vänskapsrelationer med andra konstnärer, bland annat Waldemar Rösler, Alfred Partikel, Franz Domscheit och Artur Degner. Tillsammans med dessa gick von Brockhusen också med i den berömda konstnärskolonin Nidden och skapade tillsammans med dem många landskapsmålningar. Kännetecknande för gruppen var att de regelbundet arbetade utomhus, mitt i naturen.

Stilistiskt rör sig Theo von Brockhusen skickligt mellan influenser från impressionismen och expressionismen. När man tittar på hans målningar kan man tydligt känna igen en intensiv upptagenhet med Van Goghs stil: den strålande färgsättningen samt det starka och intensiva penseldragandet som är typiska för Van Gogh syns också tydligt i von Brockhusens verk. I sitt val av motiv påverkades han ofta av de platser där han befann sig vid den aktuella tidpunkten. Under sina resor till Belgien och Holland målade han främst strandscener, under sin tid i Berlin ägnade han sig åt landskapsmåleri eller stadsmotiv, och under en längre vistelse i Florens införlivade han även heliga motiv i sina verk. De sista åren före hans tidiga död 1919 präglades av krigets oroligheter, som gjorde det mycket svårt att utöva konstnärlig verksamhet. Materialet var knappt och von Brockhusen var ofta tvungen att ta till alternativ till duk som underlag för sina målningar.