| Född | 1819 (Kopenhagen) |
| Avliden | 1903 (Frederiksberg) |
| Nationalitet | Danmark |
| Epoker | LandskapsmÄlning, Goldenes Zeitalter |
| Yrke | landskapsmÄlare, konstmÄlare |
| Elev | Anna Ancher, Vilhelm HammershĂži, Edvard Petersen, Marie Vilhelmine Bang, Hans Smidth, Fridolin Johansen, Holger GrĂžnvold, Georg Achen, Robert Barnekow, Emilie Mundt, Marie Luplau, Johan Ulrik Bredsdorff, JĂžrgen Aabye, Ida SchiĂžttz-Jensen, Harald Foss, Hans Gabriel Friis, Ane Marie Hansen, Augusta Paulli, Henrik Gamst Jespersen, Marie Knudsen, Theodora Krarup, Johanne Cathrine Krebs, Viggo Langer, Ernst Christian Clausen Laub, Augusta LĂŠssĂže, Johannes Herman Brandt, Julie Caroline Hamann, Clara Vilhelmine Carl, Agnes Ottilie Budtz, Caroline van Deurs |
| Medlemskap | Det Kongelige Danske Kunstakademi, Kungliga Akademien för de fria konsterna |
| KĂ€nda verk | Summer landscape (1849), Landschaft (1864), A Jutland Bog (1878), Landscape with Oaks (1848), View from Bornholm (1878) |
Vilhelm Kyhn, en framstÄende dansk landskapsmÄlare och tidigare professor vid den kungliga danska konstakademin, hade ett makalöst öga för naturens detaljer och finesser och blev en lysande stjÀrna under den danska konstens guldÄlder. Kyhn föddes den 30 mars 1819 i Köpenhamn och dog den 11 maj 1903 i Frederiksberg. Han lÀmnade efter sig ett mÄngfacetterat konstnÀrligt arv som beundras och hyllas Àn idag. Hans liv, som prÀglades av konstnÀrliga ambitioner och pedagogisk passion, Àr ett slÄende exempel pÄ en oslÀcklig törst efter kunskap och en beslutsamhet att dela den med andra. Vilhelm Kyhn, son till Carl Gottlieb Kyhn och Sara Marie Hendriksen, inledde sin yrkesbana pÄ ett handelsföretag, men bestÀmde sig snabbt för att satsa pÄ en konstnÀrlig karriÀr. Köpenhamns konstakademi blev hans hem, dÀr han studerade klassicism under ledning av Christoffer Wilhelm Eckersberg och historiemÄlaren Johann Ludwig Lund. Han inspirerades ocksÄ av Niels Lauritz HÞyen och poeten och filosofen N. F. S. Grundtvig. Kyhn förfinade sin teknik tills han nÄdde sin första betydande framgÄng med sin debut pÄ Charlottenborgs vÄrutstÀllning i Köpenhamn 1843.
Hans konstnÀrliga liv Hans konstnÀrliga liv prÀglades av en stÀndig strÀvan efter kunskap och vidareutveckling. Detta framgick ocksÄ av hans mÄnga resor, som han företog till Frankrike och Italien pÄ grundval av ett akademistipendium 1850. Ytterligare studieresor förde honom till Sverige, Norge och Paris, och varje besök vidgade hans förstÄelse för konst och utökade hans repertoar. Under senare delen av sitt liv Àgnade sig Kyhn Ät undervisning och öppnade sin egen rit- och mÄlarskola, som snabbt blev en magnet för en grupp unga, missnöjda konstnÀrer och akademistudenter som kallades "Grottakademien". Denna grupp blev föregÄngare till "Kunstnernes Frie Studieskoler" som grundades av Laurits Tuxen 1882. Mellan 1865 och 1895 drev han ocksÄ en mÄlarskola för kvinnor, "Tegneskolen for Kvinder", som gav kvinnor en konstnÀrlig utbildning, eftersom de nekades tilltrÀde till konstakademin fram till 1888.
Kyhns verk Kyhns verk, som idag reproduceras som konsttryck med yttersta precision, vittnar om hans kĂ€rlek till det danska landskapet och hans önskan att fĂ„nga dess skönhet i fĂ€rg och form. Ăven om han försvarade sina rötter och de konstnĂ€rliga principerna i Eckersbergs mĂ„larskola, experimenterade han med utomhusmĂ„leri, i likhet med konstnĂ€rerna i Barbizonskolan i Frankrike. Hans förstĂ„else för ljus och skugga och det sĂ€tt pĂ„ vilket han fĂ„ngade olika stĂ€mningar i sina mĂ„lningar skiljer honom frĂ„n mĂ€ngden och gör hans verk till vĂ€rdefulla samlarobjekt. Vilhelm Kyhns konstnĂ€rliga resa, hans engagemang för att dela med sig av sin kunskap och hans hĂ€ngivenhet till det danska landskapet Ă€r synliga i vart och ett av hans verk. Ăven om Kyhn inte lĂ€ngre Ă€r med oss, lever hans konstnĂ€rliga arv vidare i konsttrycken av hans verk, som produceras med största omsorg och noggrannhet för att göra originalverket rĂ€ttvisa. Han förblir en inspiration för bĂ„de konstnĂ€rer och konstĂ€lskare, och hans namn kommer alltid att förknippas med den danska konstens guldĂ„lder.
Sida 1 / 2
| Född | 1819 (Kopenhagen) |
| Avliden | 1903 (Frederiksberg) |
| Nationalitet | Danmark |
| Epoker | LandskapsmÄlning, Goldenes Zeitalter |
| Yrke | landskapsmÄlare, konstmÄlare |
| Elev | Anna Ancher, Vilhelm HammershĂži, Edvard Petersen, Marie Vilhelmine Bang, Hans Smidth, Fridolin Johansen, Holger GrĂžnvold, Georg Achen, Robert Barnekow, Emilie Mundt, Marie Luplau, Johan Ulrik Bredsdorff, JĂžrgen Aabye, Ida SchiĂžttz-Jensen, Harald Foss, Hans Gabriel Friis, Ane Marie Hansen, Augusta Paulli, Henrik Gamst Jespersen, Marie Knudsen, Theodora Krarup, Johanne Cathrine Krebs, Viggo Langer, Ernst Christian Clausen Laub, Augusta LĂŠssĂže, Johannes Herman Brandt, Julie Caroline Hamann, Clara Vilhelmine Carl, Agnes Ottilie Budtz, Caroline van Deurs |
| Medlemskap | Det Kongelige Danske Kunstakademi, Kungliga Akademien för de fria konsterna |
| KĂ€nda verk | Summer landscape (1849), Landschaft (1864), A Jutland Bog (1878), Landscape with Oaks (1848), View from Bornholm (1878) |
Vilhelm Kyhn, en framstÄende dansk landskapsmÄlare och tidigare professor vid den kungliga danska konstakademin, hade ett makalöst öga för naturens detaljer och finesser och blev en lysande stjÀrna under den danska konstens guldÄlder. Kyhn föddes den 30 mars 1819 i Köpenhamn och dog den 11 maj 1903 i Frederiksberg. Han lÀmnade efter sig ett mÄngfacetterat konstnÀrligt arv som beundras och hyllas Àn idag. Hans liv, som prÀglades av konstnÀrliga ambitioner och pedagogisk passion, Àr ett slÄende exempel pÄ en oslÀcklig törst efter kunskap och en beslutsamhet att dela den med andra. Vilhelm Kyhn, son till Carl Gottlieb Kyhn och Sara Marie Hendriksen, inledde sin yrkesbana pÄ ett handelsföretag, men bestÀmde sig snabbt för att satsa pÄ en konstnÀrlig karriÀr. Köpenhamns konstakademi blev hans hem, dÀr han studerade klassicism under ledning av Christoffer Wilhelm Eckersberg och historiemÄlaren Johann Ludwig Lund. Han inspirerades ocksÄ av Niels Lauritz HÞyen och poeten och filosofen N. F. S. Grundtvig. Kyhn förfinade sin teknik tills han nÄdde sin första betydande framgÄng med sin debut pÄ Charlottenborgs vÄrutstÀllning i Köpenhamn 1843.
Hans konstnÀrliga liv Hans konstnÀrliga liv prÀglades av en stÀndig strÀvan efter kunskap och vidareutveckling. Detta framgick ocksÄ av hans mÄnga resor, som han företog till Frankrike och Italien pÄ grundval av ett akademistipendium 1850. Ytterligare studieresor förde honom till Sverige, Norge och Paris, och varje besök vidgade hans förstÄelse för konst och utökade hans repertoar. Under senare delen av sitt liv Àgnade sig Kyhn Ät undervisning och öppnade sin egen rit- och mÄlarskola, som snabbt blev en magnet för en grupp unga, missnöjda konstnÀrer och akademistudenter som kallades "Grottakademien". Denna grupp blev föregÄngare till "Kunstnernes Frie Studieskoler" som grundades av Laurits Tuxen 1882. Mellan 1865 och 1895 drev han ocksÄ en mÄlarskola för kvinnor, "Tegneskolen for Kvinder", som gav kvinnor en konstnÀrlig utbildning, eftersom de nekades tilltrÀde till konstakademin fram till 1888.
Kyhns verk Kyhns verk, som idag reproduceras som konsttryck med yttersta precision, vittnar om hans kĂ€rlek till det danska landskapet och hans önskan att fĂ„nga dess skönhet i fĂ€rg och form. Ăven om han försvarade sina rötter och de konstnĂ€rliga principerna i Eckersbergs mĂ„larskola, experimenterade han med utomhusmĂ„leri, i likhet med konstnĂ€rerna i Barbizonskolan i Frankrike. Hans förstĂ„else för ljus och skugga och det sĂ€tt pĂ„ vilket han fĂ„ngade olika stĂ€mningar i sina mĂ„lningar skiljer honom frĂ„n mĂ€ngden och gör hans verk till vĂ€rdefulla samlarobjekt. Vilhelm Kyhns konstnĂ€rliga resa, hans engagemang för att dela med sig av sin kunskap och hans hĂ€ngivenhet till det danska landskapet Ă€r synliga i vart och ett av hans verk. Ăven om Kyhn inte lĂ€ngre Ă€r med oss, lever hans konstnĂ€rliga arv vidare i konsttrycken av hans verk, som produceras med största omsorg och noggrannhet för att göra originalverket rĂ€ttvisa. Han förblir en inspiration för bĂ„de konstnĂ€rer och konstĂ€lskare, och hans namn kommer alltid att förknippas med den danska konstens guldĂ„lder.