En enda snötäckt bergstopp som reser sig ur dimman - den bilden har etsat sig fast i det kollektiva medvetandet i Schweiz. Men den som tror att schweizisk konst är begränsad till den majestätiska avbildningen av alplandskap underskattar den komplexitet och experimentlusta som har utspelat sig i ateljéerna mellan Genèvesjön och Bodensjön. Schweiziska konstnärer har gång på gång utforskat frågan om vad hem, identitet och natur betyder - och skapat långt mer än bara vykortsidyller. Den schweiziska konsthistorien är ett kalejdoskop av färger, former och idéer som ständigt sätts samman på nytt och gång på gång avslöjar överraskande aspekter.



Det räcker med att titta på akvarellen "Lucernesjön" av Alexandre Calame för att förstå i vilken utsträckning naturen har varit en inspirationskälla - och ändå är det inte bara avbildningen utan samspelet mellan ljus, atmosfär och stämning som gör hans verk så speciella. Calame, som var en av romantikens mästare, visste hur man fångade molnens dramatik och vattnets skimmer i känsliga färglager. Men medan han hyllade naturen vågade andra, som Ferdinand Hodler, gå ett steg längre: Hodlers monumentala oljemålningar kännetecknas av en nästan mystisk symbolik där människor och landskap blir liknelser för livet självt. Hans rytmiska kompositioner, som likt vågor löper genom bilden, är ett uttryck för en djup inre rörelse - och visar hur schweizisk konst alltid är ett sökande efter det väsentliga.



Schweiz öppnade sig för nya trender under 1900-talet. Paul Klee, född i Bern, blev en gränsöverskridare mellan fantasi och abstraktion. Hans gouacher och teckningar är som musikaliska kompositioner där linjer dansar och färger resonerar. Klee experimenterade med tekniker, material och bildspråk och hämtade inspiration från barndomsminnen, drömmar och främmande kulturer. Hans verk speglar öppenheten i Schweiz - ett land som geografiskt sett ligger i hjärtat av Europa, men som konstnärligt sett alltid blickat bortom sina egna gränser. Även fotografin fann tidigt grogrund här: Robert Frank, som växte upp i Zürich, revolutionerade synen på världen med sin kamera. Även om hans berömda serie "The Americans" skapades i USA, är hans exakta, ibland melankoliska syn på vardagen rotad i den schweiziska känsligheten för nyanser och det ospektakulära.



Det som gör den schweiziska konsten så unik är kanske just detta möte mellan tradition och innovation, mellan stillhet och nystart. I Giovanni Giacomettis grafik glöder färgerna som nyfallen snö, medan Meret Oppenheims teckningar leker med surrealistiska element och suddar ut gränserna mellan dröm och verklighet. I den schweiziska konsten möter vi gång på gång viljan att ifrågasätta det synliga och göra det osynliga synligt - vare sig det handlar om de fina linjerna i en etsning, den djärva färgen i en oljemålning eller den experimentella leken med fotografi och collage. Schweiz, hur litet det än ser ut på kartan, är ett stort land fullt av överraskningar när det gäller konst, där tradition och avantgarde, natur och idéer, hantverk och visioner bildar en fascinerande helhet. De som ger sig ut på denna resa kommer inte bara att upptäcka bilder, utan hela världar - och kanske också en bit av sig själva.