| Född | 18 juni 1621 (Alkmaar) |
| Avliden | 8 november 1675 (Amsterdam) vid 54 Ärs Älder |
| Nationalitet | NederlÀnderna |
| Genre | marinmÄleri |
| Yrke | konstmÄlare, grafiker, etsare, kopparstickare, konsthandlare, tecknare, mezzotintgravör |
| Familj | Barn: Pieter van Everdingen, Cornelis van Everdingen Syskon: Caesar van Everdingen, Jan van Everdingen |
| LĂ€rare till | Pieter de Molijn, Roelandt Savery |
| Elev | Ludolf Bakhuizen |
| KĂ€nda verk | Nordic Landscape with a Castle on a Hill (1660), Waldlandschaft mit MĂŒhle (1650), Svenskt landskap med vattenfall (1650), Svenskt landskap (1650), Scandinavian Caprice (1650) |
| Museer | National Gallery of Art, Cleveland Museum of Art, Staatliche Museen zu Berlin, Metropolitan Museum of Art, Finnish National Gallery (Kansallisgalleria) |
Den hollÀndska mÄlningen frÄn det tidiga 1600-talet vilade i en slummer. KonstnÀrerna föredrog att mÄla portrÀtt och genrebilder. Verkens huvudfokus var inte att skildra verkliga förhÄllanden. Varken konstnÀrer eller samlare ansÄg att det nederlÀndska landskapet var attraktivt eller att det var avbildat i idealisk form. Allart van Everdingen valde landskapsmÄleriet, som till en början inte lovade honom nÄgra framtidsutsikter. Everdingen lÀmnade landet och reste. Det finns olika spekulationer om vad som hÀnde under resan. Allart van Everdingen lÀmnade sitt hem för att bege sig norrut. Kanske var hans destination Köpenhamn för att fördjupa sina konststudier dÀr. KonstnÀren valde sjövÀgen till Danmark. Fartyget hamnade i en storm och skadades. KonstnÀren var oskadd men rÀddad och fick stanna i Norge tills fartyget var sjödugligt igen och Everdingen kunde fortsÀtta sin resa. Under sin korta vistelse i den nordligaste delen av landet upplevde konstnÀren Norges fascinerande natur. Fjorderns tÀta skogar och klippor inspirerade konstnÀren och han började skissa. Det var första gÄngen en nederlÀndsk landskapsmÄlare mötte ett sÄ uttrycksfullt landskap. Everdingen fortsatte sin resa och ÄtervÀnde efter en kort vistelse till NederlÀnderna. I sin ateljé började han arbeta med sina skisser.
Everdingen var uttrycksfull och mÄlade mÀsterligt och satte sina intryck av det nordiska landskapet pÄ duk. Mörka granar, branta klippor och forsande vattenfall blev scener som inte behövde korrigeras för att bli idealiska. FÀrgerna, som ofta valts mörka och dystra, belystes av Everdingen med landskapets naturliga ljus. Everdingen anses vara den mÄlare som introducerade de nordiska bergslandskapen i mÄleriet. Samtidigt öppnade han ögonen för det inhemska landskapet och gav impulser som var grundlÀggande för det nederlÀndska landskapsmÄleriet.
Den intensiva granskningen och skildringen samt den detaljerade kunskapen om granskogarna, glÀntorna och de charmiga trÀhusen tyder pÄ att mÄlaren gjorde en studieresa genom Norge utöver en kortare vistelse. Everdingens hÀngivenhet till naturens sanning i mÄleriet höjde hans uppskattning av sin egen miljö.
Förutom mÄleri gjorde konstnÀren Àven etsningar. I början av Ärhundradet utvecklades etsningstekniken med hjÀlp av kopparplattor. En metod som gjorde det möjligt för konstnÀrer att reproducera och sÀlja sina verk. I samhÀllet utvecklades lÄngsamt en kÀnsla för att samla in konst och etsningar lÄg pÄ en lÀgre prisnivÄ vid förvÀrv Àn bestÀllda oljemÄlningar. Everdingens verk var mycket populÀra och blev en eftertraktad vara i samlarkretsar. Med framgÄngarna kom det Àven efterföljare som tog upp motiven frÄn utlÀndska landskap och införlivade dem i sina egna verk.
Sida 1 / 7
| Född | 18 juni 1621 (Alkmaar) |
| Avliden | 8 november 1675 (Amsterdam) vid 54 Ärs Älder |
| Nationalitet | NederlÀnderna |
| Genre | marinmÄleri |
| Yrke | konstmÄlare, grafiker, etsare, kopparstickare, konsthandlare, tecknare, mezzotintgravör |
| Familj | Barn: Pieter van Everdingen, Cornelis van Everdingen Syskon: Caesar van Everdingen, Jan van Everdingen |
| LĂ€rare till | Pieter de Molijn, Roelandt Savery |
| Elev | Ludolf Bakhuizen |
| KĂ€nda verk | Nordic Landscape with a Castle on a Hill (1660), Waldlandschaft mit MĂŒhle (1650), Svenskt landskap med vattenfall (1650), Svenskt landskap (1650), Scandinavian Caprice (1650) |
| Museer | National Gallery of Art, Cleveland Museum of Art, Staatliche Museen zu Berlin, Metropolitan Museum of Art, Finnish National Gallery (Kansallisgalleria) |
Den hollÀndska mÄlningen frÄn det tidiga 1600-talet vilade i en slummer. KonstnÀrerna föredrog att mÄla portrÀtt och genrebilder. Verkens huvudfokus var inte att skildra verkliga förhÄllanden. Varken konstnÀrer eller samlare ansÄg att det nederlÀndska landskapet var attraktivt eller att det var avbildat i idealisk form. Allart van Everdingen valde landskapsmÄleriet, som till en början inte lovade honom nÄgra framtidsutsikter. Everdingen lÀmnade landet och reste. Det finns olika spekulationer om vad som hÀnde under resan. Allart van Everdingen lÀmnade sitt hem för att bege sig norrut. Kanske var hans destination Köpenhamn för att fördjupa sina konststudier dÀr. KonstnÀren valde sjövÀgen till Danmark. Fartyget hamnade i en storm och skadades. KonstnÀren var oskadd men rÀddad och fick stanna i Norge tills fartyget var sjödugligt igen och Everdingen kunde fortsÀtta sin resa. Under sin korta vistelse i den nordligaste delen av landet upplevde konstnÀren Norges fascinerande natur. Fjorderns tÀta skogar och klippor inspirerade konstnÀren och han började skissa. Det var första gÄngen en nederlÀndsk landskapsmÄlare mötte ett sÄ uttrycksfullt landskap. Everdingen fortsatte sin resa och ÄtervÀnde efter en kort vistelse till NederlÀnderna. I sin ateljé började han arbeta med sina skisser.
Everdingen var uttrycksfull och mÄlade mÀsterligt och satte sina intryck av det nordiska landskapet pÄ duk. Mörka granar, branta klippor och forsande vattenfall blev scener som inte behövde korrigeras för att bli idealiska. FÀrgerna, som ofta valts mörka och dystra, belystes av Everdingen med landskapets naturliga ljus. Everdingen anses vara den mÄlare som introducerade de nordiska bergslandskapen i mÄleriet. Samtidigt öppnade han ögonen för det inhemska landskapet och gav impulser som var grundlÀggande för det nederlÀndska landskapsmÄleriet.
Den intensiva granskningen och skildringen samt den detaljerade kunskapen om granskogarna, glÀntorna och de charmiga trÀhusen tyder pÄ att mÄlaren gjorde en studieresa genom Norge utöver en kortare vistelse. Everdingens hÀngivenhet till naturens sanning i mÄleriet höjde hans uppskattning av sin egen miljö.
Förutom mÄleri gjorde konstnÀren Àven etsningar. I början av Ärhundradet utvecklades etsningstekniken med hjÀlp av kopparplattor. En metod som gjorde det möjligt för konstnÀrer att reproducera och sÀlja sina verk. I samhÀllet utvecklades lÄngsamt en kÀnsla för att samla in konst och etsningar lÄg pÄ en lÀgre prisnivÄ vid förvÀrv Àn bestÀllda oljemÄlningar. Everdingens verk var mycket populÀra och blev en eftertraktad vara i samlarkretsar. Med framgÄngarna kom det Àven efterföljare som tog upp motiven frÄn utlÀndska landskap och införlivade dem i sina egna verk.