Peter Nicolai Arbo

En iskall och mörk vinterstorm drar fram över landet och med den på himlen en okontrollerbar, dyster och mytologisk hord av ryttare, förr beväpnade med pilbåge och pil eller dolk, som är på väg och släpar kvinnor i håret. När Peter Nicolai Arbos "Åsgårdsreien" ("Odins vilda jakt") visades i Köpenhamn 1872 tillhörde målningen, liksom Arbo själv, inte direkt avantgardet och konstkritikerna var inte särskilt förtjusta. Ändå blev konstverket berömt.

Norge som självständig stat fanns inte ens när Peter Nicolai Arbo (1831-1892) levde. Efter att ha tillhört Danmark i århundraden hade den danske kungen avstått landet till Sverige 1814, vilket var mycket impopulärt i de norska delarna av landet. Arbo, som studerade vid Düsseldorfs konstakademi och länge bodde i Paris, avbildade ofta scener ur den så kallade nordisk-germanska mytologin och träffade tidsandan med sina målningar. I likhet med målningar av norska landskap och "typiskt norska" scener (genremåleri) spelade skildringen och upphöjandet av hednisk, nordeuropeisk mytologi en viktig roll under 1800-talet för att skapa en distinkt norsk nationalkänsla - vilket för övrigt även gällde utvecklingen av ett eget språk, eftersom norska inte existerade som språk vid den tiden och skapades först under 1800-talet genom att man betonade de dialekter som var typiska för landet och inkluderade gamla norska texter, inklusive gamla nordiska sagor och sagor. Idealiseringen av det legendariska förflutna och sökandet efter och utvecklingen av en identitetsskapande gemenskap - nationen - var typiska för den "norska nationalromantiken", vars strömningar dominerade kulturlivet i Norge runt 1850. För kultureliten var Peter Nicolai Arbo därför mer av en "senkomling" när han bland annat med "Den vilda jakten" i sina "Åsgårdsreien" iscensatte den fornnordiska sagoskatten som en naturlig, heroisk norsk livsupplevelse med stort patos. Detta minskade dock inte hans popularitet, och idag ingår många av hans bilder i den stora samlingen på Nasjonalmuseet for kunst, arkitektur og design, det norska nationalmuseet i Oslo.

Konstkritikerna hade inte heller förutsett att Peter Nicolai Arbos verk skulle spela en framträdande roll mer än hundra år senare: "Den vilda jakten", den nordiska gudstorm som jagar över himlen som en vild hord, blev ett populärt tema i musiken i och med folkmusikens och framför allt metallens framväxt på 1980-talet. Och här spelade Peter Nicolai Arbos "Åsgårdsreien" återigen en framträdande roll: 1988 gjorde det svenska metalbandet Bathory den till omslagsbild för albumet "Blood Fire Death", ett nyckelalbum för utvecklingen av Pagan och Black Metal och ett av de tidigaste exemplen på tematiseringen av inte bara den "vilda jakten" från den nordeuropeiska sagovärlden. Under sina sista levnadsår bodde Peter Nicolai Arbo i Christiana - en stad som inte fick sitt nuvarande namn förrän långt efter Norges självständighet (1905) 1924: Oslo.