"Att inte göra någonting blir tråkigt efter en kort tid"; Gustav Klimts idéer om livet - precis som de flesta av hans målningar - var alltid fulla av spänning, färg och rörelse. Som i oljemålningen Bauerngarten, som han gjorde 1907 tillsammans med ett antal andra mycket välkända trädgårds- och landskapsmålningar, är spänning och rörelse viktiga delar av hans konst. Han fann inspiration under dekadentismens år 1890-1917 på en resa med sin familj och vänner, under vilken han upptäckte den rustika och naturliga trädgården på Mayrs gård i Litzlberg för sig själv och sin konst. Den österrikiska konstnären befann sig på sin kreativa höjdpunkt och började upptäcka nya tekniker, motiv och kompositioner för sig själv vid denna tid.

Med sin unika sammansättning av färger och former är målningen Bauerngarten en av konstnärens mest kända och populära målningar och auktionerades 2017 ut som den tredje dyraste målningen i den europeiska konsthistorien. Genom komplementära färgställningar - som Klimt ofta gav sina verk - fängslar den här målningen också i den rödgröna ordningen med en färgstark, fri och ändå harmonisk komposition, som förstärks av den triangulära placeringen av blomsterarrangemangen på den gröna ängen. Den ovanliga triangelkompositionen kan ses i flera av Klimts verk vid denna tid. Den ger en känsla av kompression, enhetlighet och ordning och återspeglar en särskild förståelse av naturen genom blommornas till synes godtyckliga, naturliga arrangemang i denna geometriska form. Å ena sidan framstår naturen som osmyckad, vild och fri, å andra sidan är den så felfri att den kan skapa förment felfria och "perfekta" saker. Den gröna bakgrunden visar också landskapets naturlighet och livlighet och naturens rike genom de olika gröna nyanserna och det till synes oplanerade arrangemanget. Olika, varma och djupt lysande toner i den röda och gula färgfamiljen blir allt ljusare mot toppen genom enskilda fält av vallmo, prästkragar och rosor i olika, strålande färger, tills några vita, strålande blommor sträcker sig som en krona över de andra. En paus och samtidigt blickfångare är det blå fältet med förgätmigejblommor i målningens hjärta, vars ljusa färg utgör en stöd- och utgångspunkt genom den starka kontrasten.

Med hjälp av impressionistiska tekniker för bildkomposition, som i första hand fokuserar på motivets betydelse bakom ytan, skildrar Klimt skönheten och livskraften hos växterna, som är omsorgsfullt arrangerade i förhållande till varandra, men som ändå verkar godtyckliga och kraftfulla. Enligt Klimt är naturen, liksom människan, en kraft i sin egen rätt, som undgår alla begränsningar och som lever och frodas oberoende av alla yttre påverkan. Den ska inte ses som en reaktion på människan eller på människans syn på naturen, utan som den enda bäraren av liv och vitalitet. Det kvadratiska formatet valdes också avsiktligt av konstnären för att genom kompositionen locka ögat till vissa platser i målningen. Det kvadratiska formatet ger balans och får varje hörn av målningen att verka lika betydelsefullt. Den framstår som ett naturområde vars drag och motiv är självständigt homosemiska.

---

Bauerngarten · Gustav Klimt