Ferdinand Georg Waldmüller var en av Österrikes mest anmärkningsvärda porträttmålare. Vid 14 års ålder lämnade Ferdinand sitt föräldrahem. För att försörja sig utnyttjade han sin talang – han målade porträtt. Under många år säkrade han på så sätt en stadig inkomst. Dessutom spred sig ryktet om hans enastående skicklighet alltmer. Även konstnären själv ville utveckla sin passion ytterligare. Därför bestämde han sig för att studera måleri vid Akademin för bildkonst i Wien. Redan under studietiden hade han ett annat arbete. Han arbetade som konstlärare. Anställd av välbärgade familjer undervisade han husets barn. Så även barnen i grevefamiljen Gyulay. br/br/rn1815 avslutade han framgångsrikt sina studier i Wien. Vid denna tid bröt Biedermeier-epoken ut i staden. Inom konsten betraktas perioden 1815 till 1848 som Biedermeier. Under denna tid utvecklades en egen kultur inom borgarklassen. Människor ägnade sig alltmer åt inredning, mode och litteratur. De spelade husmusik. Biedermeier-epoken bär etiketten ”flykten till idyllen”. Målaren Ferdinand Georg Waldmüller utnyttjade denna utveckling till sin fördel, eftersom han snabbt insåg längtan efter vackra ting. Således ägnade han sig förutom porträttmåleri även åt genre- och landskapsmåleri. Återigen spred sig ryktet om konstnärens talang. Hans verksamhet blomstrade. Samtidigt utvecklades hans konstnärliga uttryck stadigt. Under denna tid skapades hans viktigaste verk, såsom ”Notar Dr. Josef Eltz familj”. Till och med Ludwig van Beethoven, en av de mest berömda kompositörerna under dessa år, beställde ett porträtt hos Waldmüller. Vilken ära! br/br/rnÄn idag har Ferdinand Waldmüllers porträtt en särskild dragningskraft på oss människor. Hans verk har en anmärkningsvärd djup. Dessutom känner man igen Waldmüllers omisskännliga kännetecken: den naturtrogna återgivningen av dagsljus och sol. Detta behärskade Waldmüller som få andra konstnärer i sin generation. Han utvecklade sitt kännetecken troligen under sina resor, som förde honom till Italien och Paris. Särskilt i söder avbildade han gång på gång antika ruiner i sina konstverk. Han fulländade sin återgivning av ljus och skugga och gav därmed genremåleriet en ny dimension som ingen tidigare hade skapat. Konstnären blev 72 år gammal.
Ferdinand Georg Waldmüller var en av Österrikes mest anmärkningsvärda porträttmålare. Vid 14 års ålder lämnade Ferdinand sitt föräldrahem. För att försörja sig utnyttjade han sin talang – han målade porträtt. Under många år säkrade han på så sätt en stadig inkomst. Dessutom spred sig ryktet om hans enastående skicklighet alltmer. Även konstnären själv ville utveckla sin passion ytterligare. Därför bestämde han sig för att studera måleri vid Akademin för bildkonst i Wien. Redan under studietiden hade han ett annat arbete. Han arbetade som konstlärare. Anställd av välbärgade familjer undervisade han husets barn. Så även barnen i grevefamiljen Gyulay. br/br/rn1815 avslutade han framgångsrikt sina studier i Wien. Vid denna tid bröt Biedermeier-epoken ut i staden. Inom konsten betraktas perioden 1815 till 1848 som Biedermeier. Under denna tid utvecklades en egen kultur inom borgarklassen. Människor ägnade sig alltmer åt inredning, mode och litteratur. De spelade husmusik. Biedermeier-epoken bär etiketten ”flykten till idyllen”. Målaren Ferdinand Georg Waldmüller utnyttjade denna utveckling till sin fördel, eftersom han snabbt insåg längtan efter vackra ting. Således ägnade han sig förutom porträttmåleri även åt genre- och landskapsmåleri. Återigen spred sig ryktet om konstnärens talang. Hans verksamhet blomstrade. Samtidigt utvecklades hans konstnärliga uttryck stadigt. Under denna tid skapades hans viktigaste verk, såsom ”Notar Dr. Josef Eltz familj”. Till och med Ludwig van Beethoven, en av de mest berömda kompositörerna under dessa år, beställde ett porträtt hos Waldmüller. Vilken ära! br/br/rnÄn idag har Ferdinand Waldmüllers porträtt en särskild dragningskraft på oss människor. Hans verk har en anmärkningsvärd djup. Dessutom känner man igen Waldmüllers omisskännliga kännetecken: den naturtrogna återgivningen av dagsljus och sol. Detta behärskade Waldmüller som få andra konstnärer i sin generation. Han utvecklade sitt kännetecken troligen under sina resor, som förde honom till Italien och Paris. Särskilt i söder avbildade han gång på gång antika ruiner i sina konstverk. Han fulländade sin återgivning av ljus och skugga och gav därmed genremåleriet en ny dimension som ingen tidigare hade skapat. Konstnären blev 72 år gammal.
Sida 1 / 5