| Född | 1759 (Leeds) |
| Avliden | 1817 (Masham) |
| Epoker | LandskapsmÄlning |
| Genre | landskap |
| Yrke | konstmÄlare, landskapsmÄlare |
| KÀnda verk | Landskap med ett förstört torn (1811), Study of a Woman Seated on a Horse, SjömÀn som pyser och steker klockor, Title page for "The Guardian", Julius Caesar Ibbetson - A View of Cardiff from the West |
| Museer | Yale Center for British Art, Cleveland Museum of Art, National Gallery of Ireland, Bayerische Staatsgemaeldesammlungen (Pinakothek) |
Den brittiska konsten pÄ 1600-talet verkar oansenlig och fÀrglös. Det verkar som om mÄlarna under den hÀr perioden behövde en viloperiod nÀr det gÀller konstnÀrlig utveckling. Vid sekelskiftet 1900 kommer en gnista in i den europeiska konstvÀrlden, vars strÄlar inte ens örikets mÄlare kan undgÄ. Frankrike och Tyskland frossar i rokokons prakt och njuter av den nya lekfullheten. Thomas Gainsborough förtrollade det engelska samhÀllet med charmiga portrÀtt och lysande landskap. Gainsborough var en pionjÀr i det engelska mÄleriets blomstring och blev en inspirationskÀlla för nÀsta generation konstnÀrer, dÀribland Julius Caesar Ibbetson. Ibbetson Àgnade sig Ät landskapsmÄleri, som han ofta försÄg med ett mycket rikt figurativt staffage. Hans motiv speglar vardagslivet med samma omsorg om detaljer som mÄlaren fÄngar illustra tidsfördriv. Julius mÄlade en tvÀttdag vid floden med samma intensitet som han nÀrmade sig smugglarnas byte pÄ Isle of Wight. Ibbetson skapade akvarell-oljemÄlningar som fÄngade samtida konstnÀrers uppmÀrksamhet pÄ grund av sin finess och trohet mot linjen.
Julius Ibbetson var en mÄlare med ett brett konstnÀrligt spektrum. Han genomgick en utbildning hos en marinmÄlare och visade redan i unga Är att han utförde sitt arbete med en exceptionell noggrannhet. Förutom att mÄla Àgnade sig Julius Ät att skriva. Hans första publikationer var handböcker om mÄleri. Ibbetsons texter utmÀrker sig genom sitt höga underhÄllningsvÀrde. Den flödande prosan dominerar ocksÄ den korrespondens som konstnÀren förde med sina uppdragsgivare. Ibbetson stack ut frÄn mÀngden av sina ofta dystra samtida konstnÀrer pÄ grund av sin glada attityd, och han blev en uppskattad och vÀlkommen medlem av den brittiska konstscenen. Hans verk anvÀndes snart som förlagor för romanillustrationer. En konstform som Ibbetson fördjupade sig i och lade till sin portfölj vid sidan av landskaps- och portrÀttmÄleri.
I slutet av 1700-talet vÀntade konstvÀrlden febrilt pÄ en mycket speciell hÀndelse. Den första utstÀllningen av samtida konst öppnades av Royal Academy of Arts 1769. Vid det Ärliga evenemanget presenterades verk av akademins medlemmar i sommarutstÀllningen. Dessutom fick oberoende konstnÀrer som stod under föreningens vÀlvilliga inflytande stÀlla ut. Hundratals mÄlningar hÀngde tÀtt intill varandra pÄ vÀggarna i lokalerna och lockade till sig samlare och mecenater samt den intresserade allmÀnheten. Julius Ibbetson presenterade sina verk hÀr varje Är och knöt kontakter med kunder. Flera av bestÀllningarna gÀllde resor, och Julius absorberade intrycken frÄn frÀmmande vÀrldar med samma intensitet som han mÄlade. Han följde med den brittiska ambassadören till Peking och Àgnade sig Ät djur- och vÀxtvÀrlden dÀr liksom Ät de industriellt ritade landskapen i Wales. KonstnÀren anvÀnde aldrig sitt mellannamn, som han enligt sjÀlvbiografiska uttalanden fick genom en kejsarsnittsfödsel.
Sida 1 / 2
| Född | 1759 (Leeds) |
| Avliden | 1817 (Masham) |
| Epoker | LandskapsmÄlning |
| Genre | landskap |
| Yrke | konstmÄlare, landskapsmÄlare |
| KÀnda verk | Landskap med ett förstört torn (1811), Study of a Woman Seated on a Horse, SjömÀn som pyser och steker klockor, Title page for "The Guardian", Julius Caesar Ibbetson - A View of Cardiff from the West |
| Museer | Yale Center for British Art, Cleveland Museum of Art, National Gallery of Ireland, Bayerische Staatsgemaeldesammlungen (Pinakothek) |
Den brittiska konsten pÄ 1600-talet verkar oansenlig och fÀrglös. Det verkar som om mÄlarna under den hÀr perioden behövde en viloperiod nÀr det gÀller konstnÀrlig utveckling. Vid sekelskiftet 1900 kommer en gnista in i den europeiska konstvÀrlden, vars strÄlar inte ens örikets mÄlare kan undgÄ. Frankrike och Tyskland frossar i rokokons prakt och njuter av den nya lekfullheten. Thomas Gainsborough förtrollade det engelska samhÀllet med charmiga portrÀtt och lysande landskap. Gainsborough var en pionjÀr i det engelska mÄleriets blomstring och blev en inspirationskÀlla för nÀsta generation konstnÀrer, dÀribland Julius Caesar Ibbetson. Ibbetson Àgnade sig Ät landskapsmÄleri, som han ofta försÄg med ett mycket rikt figurativt staffage. Hans motiv speglar vardagslivet med samma omsorg om detaljer som mÄlaren fÄngar illustra tidsfördriv. Julius mÄlade en tvÀttdag vid floden med samma intensitet som han nÀrmade sig smugglarnas byte pÄ Isle of Wight. Ibbetson skapade akvarell-oljemÄlningar som fÄngade samtida konstnÀrers uppmÀrksamhet pÄ grund av sin finess och trohet mot linjen.
Julius Ibbetson var en mÄlare med ett brett konstnÀrligt spektrum. Han genomgick en utbildning hos en marinmÄlare och visade redan i unga Är att han utförde sitt arbete med en exceptionell noggrannhet. Förutom att mÄla Àgnade sig Julius Ät att skriva. Hans första publikationer var handböcker om mÄleri. Ibbetsons texter utmÀrker sig genom sitt höga underhÄllningsvÀrde. Den flödande prosan dominerar ocksÄ den korrespondens som konstnÀren förde med sina uppdragsgivare. Ibbetson stack ut frÄn mÀngden av sina ofta dystra samtida konstnÀrer pÄ grund av sin glada attityd, och han blev en uppskattad och vÀlkommen medlem av den brittiska konstscenen. Hans verk anvÀndes snart som förlagor för romanillustrationer. En konstform som Ibbetson fördjupade sig i och lade till sin portfölj vid sidan av landskaps- och portrÀttmÄleri.
I slutet av 1700-talet vÀntade konstvÀrlden febrilt pÄ en mycket speciell hÀndelse. Den första utstÀllningen av samtida konst öppnades av Royal Academy of Arts 1769. Vid det Ärliga evenemanget presenterades verk av akademins medlemmar i sommarutstÀllningen. Dessutom fick oberoende konstnÀrer som stod under föreningens vÀlvilliga inflytande stÀlla ut. Hundratals mÄlningar hÀngde tÀtt intill varandra pÄ vÀggarna i lokalerna och lockade till sig samlare och mecenater samt den intresserade allmÀnheten. Julius Ibbetson presenterade sina verk hÀr varje Är och knöt kontakter med kunder. Flera av bestÀllningarna gÀllde resor, och Julius absorberade intrycken frÄn frÀmmande vÀrldar med samma intensitet som han mÄlade. Han följde med den brittiska ambassadören till Peking och Àgnade sig Ät djur- och vÀxtvÀrlden dÀr liksom Ät de industriellt ritade landskapen i Wales. KonstnÀren anvÀnde aldrig sitt mellannamn, som han enligt sjÀlvbiografiska uttalanden fick genom en kejsarsnittsfödsel.