| Född | 1701 (Devon) |
| Avliden | 26 januari 1779 (Twickenham) |
| Nationalitet | Storbritannien |
| Epoker | PortrÀttmÄlning |
| Genre | portrÀtt |
| Yrke | konstsamlare, konstmÄlare, portrÀttmÄlare |
| LĂ€rare till | Jonathan Richardson |
| Elev | Joshua Reynolds, Joseph Wright of Derby, Peter Toms |
| KĂ€nda verk | ăăăłă° ăžă§ăŒăž 2 äžăă1744 ćčŽă1911 ćčŽăčăŠă§ăŒăăłèȘ (1744), William Shirley (1750), Anne van Keppel (1703-1789), Countess of Albemarle (1745), Theodore Jacobsen (1746), PortrĂ€tt av den tysk-engelske kompositören George Frideric Handel (1685-1759) (1756) |
| Museer | Yale Center for British Art, Museum of Fine Arts, Houston, The Jewish Museum London, Dulwich Picture Gallery, Brooklyn Museum |
Thomas Hudson var en brittisk portrÀttmÄlare och konstsamlare. PÄ höjden av sin karriÀr ansÄgs han vara "portrÀttmÄlare för det brittiska etablissemanget". Senare kom hans portrÀttstil att gÄ ur tiden tack vare hans egen elev, sÄ att han slutade mÄla lÄngt före sin död.
Thomas Hudson föddes i England 1701. Han lÀrde sig mÄla under portrÀttmÄlaren Jonathan Richardson. Vid 24 Ärs Älder gifte han sig med Richardsons dotter, enligt uppgift mot sin egen vilja. Under de nÀrmaste Ären skulle Hudson bli en av sin tids mest kÀnda konstnÀrer. FrÄn omkring 1745 till 1755 ansÄgs han allmÀnt som den mest framgÄngsrika portrÀttmÄlaren i London. Han tjÀnade sÄ mycket pÄ det nya portrÀttmodet att han var tvungen att anstÀlla flera personer i sin ateljé för att hantera det stora antalet bestÀllningar. Totalt mÄlade han omkring 400 portrÀtt under denna period, varav 80 av dem bearbetades som kopparstick. Vid sitt bröllop umgicks Hudson med det högsta engelska sÀllskapet. Han var portrÀttmÄlare för kungafamiljen kring George II, men han mÄlade ocksÄ portrÀtt av hovadeln, kyrkliga prinsar och lÀrda samt skÄdespelare och musiker. De enda tvÄ portrÀtt som finns kvar av George Frideric HÀndel i hans Älderdom Àr frÄn den senare. Hudson sÀgs dock ha mÄlat omkring 15 portrÀtt av HÀndel.
Hudson var respekterad nationellt som portrÀttmÄlare och rÀknade ett antal kÀnda mÄlare bland sina elever. Bland annat Joshua Reynolds, Joseph Wright frÄn Derby och Thomas Jenkins var lÀrlingar hos honom. Reynolds utvecklade sin egen portrÀttstil under processen. Med Ären ledde detta till att Hudsons stil i sig sjÀlv blev helt omodern. Som en följd av detta gav Hudson upp mÄleriet 1767 och koncentrerade sig i fortsÀttningen pÄ sin konstsamling.
Mot slutet av sitt liv var Hudson fysiskt sett en mÀrklig figur, men förblev pÄ gott humör. William Hickey, en engelsk advokat som Àr mest kÀnd för sina omfattande memoarer, beskrev gamla Hudson pÄ följande sÀtt: "Hans figur var ganska grotesk. Han var ovanligt kortvÀxt, hade en fantastisk mage och bar en stor vit, buskig peruk hela tiden. Han var otroligt godhjÀrtad och en av mina absoluta favoriter, Àven om han ofta sa till mig att jag skulle hÀngas i vilket fall som helst." Hudson dog slutligen 1779 och efter sin död sÄldes hans betydande konstsamling pÄ flera auktioner i London.
Sida 1 / 2
| Född | 1701 (Devon) |
| Avliden | 26 januari 1779 (Twickenham) |
| Nationalitet | Storbritannien |
| Epoker | PortrÀttmÄlning |
| Genre | portrÀtt |
| Yrke | konstsamlare, konstmÄlare, portrÀttmÄlare |
| LĂ€rare till | Jonathan Richardson |
| Elev | Joshua Reynolds, Joseph Wright of Derby, Peter Toms |
| KĂ€nda verk | ăăăłă° ăžă§ăŒăž 2 äžăă1744 ćčŽă1911 ćčŽăčăŠă§ăŒăăłèȘ (1744), William Shirley (1750), Anne van Keppel (1703-1789), Countess of Albemarle (1745), Theodore Jacobsen (1746), PortrĂ€tt av den tysk-engelske kompositören George Frideric Handel (1685-1759) (1756) |
| Museer | Yale Center for British Art, Museum of Fine Arts, Houston, The Jewish Museum London, Dulwich Picture Gallery, Brooklyn Museum |
Thomas Hudson var en brittisk portrÀttmÄlare och konstsamlare. PÄ höjden av sin karriÀr ansÄgs han vara "portrÀttmÄlare för det brittiska etablissemanget". Senare kom hans portrÀttstil att gÄ ur tiden tack vare hans egen elev, sÄ att han slutade mÄla lÄngt före sin död.
Thomas Hudson föddes i England 1701. Han lÀrde sig mÄla under portrÀttmÄlaren Jonathan Richardson. Vid 24 Ärs Älder gifte han sig med Richardsons dotter, enligt uppgift mot sin egen vilja. Under de nÀrmaste Ären skulle Hudson bli en av sin tids mest kÀnda konstnÀrer. FrÄn omkring 1745 till 1755 ansÄgs han allmÀnt som den mest framgÄngsrika portrÀttmÄlaren i London. Han tjÀnade sÄ mycket pÄ det nya portrÀttmodet att han var tvungen att anstÀlla flera personer i sin ateljé för att hantera det stora antalet bestÀllningar. Totalt mÄlade han omkring 400 portrÀtt under denna period, varav 80 av dem bearbetades som kopparstick. Vid sitt bröllop umgicks Hudson med det högsta engelska sÀllskapet. Han var portrÀttmÄlare för kungafamiljen kring George II, men han mÄlade ocksÄ portrÀtt av hovadeln, kyrkliga prinsar och lÀrda samt skÄdespelare och musiker. De enda tvÄ portrÀtt som finns kvar av George Frideric HÀndel i hans Älderdom Àr frÄn den senare. Hudson sÀgs dock ha mÄlat omkring 15 portrÀtt av HÀndel.
Hudson var respekterad nationellt som portrÀttmÄlare och rÀknade ett antal kÀnda mÄlare bland sina elever. Bland annat Joshua Reynolds, Joseph Wright frÄn Derby och Thomas Jenkins var lÀrlingar hos honom. Reynolds utvecklade sin egen portrÀttstil under processen. Med Ären ledde detta till att Hudsons stil i sig sjÀlv blev helt omodern. Som en följd av detta gav Hudson upp mÄleriet 1767 och koncentrerade sig i fortsÀttningen pÄ sin konstsamling.
Mot slutet av sitt liv var Hudson fysiskt sett en mÀrklig figur, men förblev pÄ gott humör. William Hickey, en engelsk advokat som Àr mest kÀnd för sina omfattande memoarer, beskrev gamla Hudson pÄ följande sÀtt: "Hans figur var ganska grotesk. Han var ovanligt kortvÀxt, hade en fantastisk mage och bar en stor vit, buskig peruk hela tiden. Han var otroligt godhjÀrtad och en av mina absoluta favoriter, Àven om han ofta sa till mig att jag skulle hÀngas i vilket fall som helst." Hudson dog slutligen 1779 och efter sin död sÄldes hans betydande konstsamling pÄ flera auktioner i London.