| Född | 30 januari 1708 (Heidelberg) |
| Avliden | 9 september 1770 (London) vid 62 Ärs Älder |
| Nationalitet | Tyskland |
| Epoker | GenremÄleri |
| Yrke | vÀxtillustratör, konstmÄlare, botaniker, vetenskaplig illustratör, illustratör |
| Medlemskap | Royal Society, Vetenskapsakademien Leopoldina |
| KĂ€nda verk | Spiraea (1743), Nejlikor, Cinnamomum, Guava |
| Museer | Cleveland Museum of Art, J. Paul Getty Museum |
Under 1600-talet utvecklades en ny passion i Europa. Det var en tid dÄ nya vÀrldar upptÀcktes. SjömÀn gav sig ut pÄ expeditioner och det var inte ovanligt att botanister var med ombord pÄ dessa upptÀcktsresor. Fartygens Äterkomst vÀntades med spÀnning, sÀrskilt av de övre samhÀllsskikten. Att botanisera ansÄgs vara god ton och endast de vackraste och mest exotiska vÀxterna fick plats i samlarnas trÀdgÄrdar. Samtidigt utvecklades den botaniska konsten. Georg Dionysius Ehret lÀrde sig grunderna i trÀdgÄrdsskötsel av sin far och tog sina första stapplande steg mot teckningen. Ehrets talang för mÄleri och hans djupa kunskaper i botanik gjorde honom till en exceptionell mÄlare.rnbr/br/rnDen unge Ehret tog smÄ omvÀgar innan han uppnÄdde berömmelse, erkÀnnande och vÀlstÄnd. Den lyckliga omstÀndigheten att de mÄnga vÀxterna och örterna frÄn avlÀgsna lÀnder mÄste katalogiseras och placeras i botaniska sammanhang sÀkrade den unge mÄlarens försörjning. Ehret levererade bestÀllningsverk till apotekare och stolta trÀdgÄrdsÀgare, vars frodiga blomsterprakt han fÄngade. Samlarfebern och skapandet av unika trÀdgÄrdar hade fÄtt ett sÀrskilt starkt fÀste i England. Samtidigt i Sverige Àgnade sig vÀxtforskaren Linné Ät botanik. En gnutta tur och de rÀtta bekantskaperna förde Georg Dionysus Ehret till England. Landets ledande botaniker och samlare blev snabbt medvetna om den unge tysken och sökte upp hans mÄlningar. Carl von Linné var i fÀrd med att utveckla sitt system för binomial nomenklatur och Ehret illustrerade upptÀckterna med stor uppmÀrksamhet frÄn de botaniska sÀllskapen. Ehret utvecklades till 1700-talets mest betydande botaniska konstnÀr. Hans stil blev inflytelserik och kÀnns Àn idag igen inom konsten under begreppet Linnaean-stil.rnbr/br/rnGeorg Dionysus Ehret fann stort nöje i att mÄla vÀxter. De botaniska samlarna öppnade sina dörrar och gav Ehret de vackraste motiven. I gengÀld fick de sina skatter i form av mÄlningar. Ehret arbetade med skissböcker. Hans skisser visar hans stora botaniska kunskaper. Bearbetningarna Àr verk som visar blommornas skira prakt och som tycks ha trÀngt naturvetaren i konstnÀren i bakgrunden. Delikata knoppar och blommor kompletteras av bladverk som uppvisar ett mÄngfacetterat fÀrgspel. Ehret har förvandlat naturhistoriska observationer till konstverk. Ehret fick en sÀrskild utmÀrkelse för sina illustrationer av de spektakulÀra vÀxterna i den botaniska trÀdgÄrden i Kew. Att fÄ tillgÄng till den engelska botanikens mittpunkt innebÀr att man har anlÀnt. Den store botaniske konstnÀren tillbringade resten av sitt liv i England och lÀmnade efter sig ett omfattande verk som Àn idag pryder samlingarna pÄ naturhistoriska museer.
Sida 1 / 2
| Född | 30 januari 1708 (Heidelberg) |
| Avliden | 9 september 1770 (London) vid 62 Ärs Älder |
| Nationalitet | Tyskland |
| Epoker | GenremÄleri |
| Yrke | vÀxtillustratör, konstmÄlare, botaniker, vetenskaplig illustratör, illustratör |
| Medlemskap | Royal Society, Vetenskapsakademien Leopoldina |
| KĂ€nda verk | Spiraea (1743), Nejlikor, Cinnamomum, Guava |
| Museer | Cleveland Museum of Art, J. Paul Getty Museum |
Under 1600-talet utvecklades en ny passion i Europa. Det var en tid dÄ nya vÀrldar upptÀcktes. SjömÀn gav sig ut pÄ expeditioner och det var inte ovanligt att botanister var med ombord pÄ dessa upptÀcktsresor. Fartygens Äterkomst vÀntades med spÀnning, sÀrskilt av de övre samhÀllsskikten. Att botanisera ansÄgs vara god ton och endast de vackraste och mest exotiska vÀxterna fick plats i samlarnas trÀdgÄrdar. Samtidigt utvecklades den botaniska konsten. Georg Dionysius Ehret lÀrde sig grunderna i trÀdgÄrdsskötsel av sin far och tog sina första stapplande steg mot teckningen. Ehrets talang för mÄleri och hans djupa kunskaper i botanik gjorde honom till en exceptionell mÄlare.rnbr/br/rnDen unge Ehret tog smÄ omvÀgar innan han uppnÄdde berömmelse, erkÀnnande och vÀlstÄnd. Den lyckliga omstÀndigheten att de mÄnga vÀxterna och örterna frÄn avlÀgsna lÀnder mÄste katalogiseras och placeras i botaniska sammanhang sÀkrade den unge mÄlarens försörjning. Ehret levererade bestÀllningsverk till apotekare och stolta trÀdgÄrdsÀgare, vars frodiga blomsterprakt han fÄngade. Samlarfebern och skapandet av unika trÀdgÄrdar hade fÄtt ett sÀrskilt starkt fÀste i England. Samtidigt i Sverige Àgnade sig vÀxtforskaren Linné Ät botanik. En gnutta tur och de rÀtta bekantskaperna förde Georg Dionysus Ehret till England. Landets ledande botaniker och samlare blev snabbt medvetna om den unge tysken och sökte upp hans mÄlningar. Carl von Linné var i fÀrd med att utveckla sitt system för binomial nomenklatur och Ehret illustrerade upptÀckterna med stor uppmÀrksamhet frÄn de botaniska sÀllskapen. Ehret utvecklades till 1700-talets mest betydande botaniska konstnÀr. Hans stil blev inflytelserik och kÀnns Àn idag igen inom konsten under begreppet Linnaean-stil.rnbr/br/rnGeorg Dionysus Ehret fann stort nöje i att mÄla vÀxter. De botaniska samlarna öppnade sina dörrar och gav Ehret de vackraste motiven. I gengÀld fick de sina skatter i form av mÄlningar. Ehret arbetade med skissböcker. Hans skisser visar hans stora botaniska kunskaper. Bearbetningarna Àr verk som visar blommornas skira prakt och som tycks ha trÀngt naturvetaren i konstnÀren i bakgrunden. Delikata knoppar och blommor kompletteras av bladverk som uppvisar ett mÄngfacetterat fÀrgspel. Ehret har förvandlat naturhistoriska observationer till konstverk. Ehret fick en sÀrskild utmÀrkelse för sina illustrationer av de spektakulÀra vÀxterna i den botaniska trÀdgÄrden i Kew. Att fÄ tillgÄng till den engelska botanikens mittpunkt innebÀr att man har anlÀnt. Den store botaniske konstnÀren tillbringade resten av sitt liv i England och lÀmnade efter sig ett omfattande verk som Àn idag pryder samlingarna pÄ naturhistoriska museer.