Den engelske målaren William Frederick Mitchell förknippas med en aspekt som till en början inte har något med hans konst att göra: Han var döv. Det skrämmande med detta ur dagens perspektiv är orsaken till hans dövhet. Det var scharlakansfeber. En barnsjukdom som numera kan behandlas med antibiotika. Detta visar tydligt vilka farliga sena konsekvenser sådana barnsjukdomar kunde få under tidigare århundraden. Trots detta handikapp förlorade William Frederick Mitchell inte modet att möta livet och visade senare en imponerande konstnärlig kreativitet. Han fick stöd av sin far. Den döva pojken kunde inte gå i en vanlig skola, så hans far undervisade sin son hemma. När William Frederick blev äldre var han tydligen redo att förmedla erfarenheterna av sin dövhet till andra lidande personer. År 1904 publicerade han därför sin biografi i en tidskrift för döva och använde den för att beskriva sin sjukdom och den sorgliga tid som följde.
Möjligen berodde det också på hans dövhet att William Frederick Mitchell länge inte hittade kvinnan för livet. Han var redan 37 år gammal när han gifte sig med den unga miss Woodman. William Frederick föddes på den engelska sydkusten i Calshot nära Southampton. Han tillbringade större delen av sitt liv i området, närmare bestämt i närheten av Portsmouth. Efter giftermålet flyttade han till Isle of Wight, där han också dog. Hans liv dominerades alltså av elementet vatten.
Samma sak gäller för hans arbete. Mitchell föredrog att måla fartyg. Han var så exakt och detaljfixerad att hans motiv verkar vara fotograferade. Man kan anta att han inte bara var väl förtrogen med måleriteknik utan också med skeppslära. År 1845, året då William Frederick föddes, seglade den första engelska ångbåten Lady of the Lake. Det var en tid av framsteg och sjöfart. Storbritannien var en majestätisk sjöfartsnation. Under perioden 1815-1914 styrde britterna över världens hav; det ansågs vara ett imperialistiskt århundrade. Därför ville tidens sjömän gärna se sina stolta marin- eller handelsfartyg fångade på duk. Det var framför allt officerare och fartygsägare som gav William Frederick i uppdrag att måla sina fartyg. Som konstnär hade han också många högt uppsatta beskyddare, såsom drottning Victoria, Edward Prince of Wales och storhertig Michael Mikhailovich av Ryssland. Mitchells verk omfattar slagskepp, kryssare, kanonbåtar och fregatter, många med fulla, böljande segel. Men Mitchell målade inte bara själva fartyget. Nej, han visade den i sitt element vatten, ibland kastad av vågor, ibland på lugnt vatten och alltid med en levande himmel i bakgrunden. Han använde främst akvarellfärger, men målade även i olja. Ursprungligen publicerades hans verk i Royal Navy-publikationer. Idag finns många av hans målningar i National Maritime Museum Collection i Greenwich.
Den engelske målaren William Frederick Mitchell förknippas med en aspekt som till en början inte har något med hans konst att göra: Han var döv. Det skrämmande med detta ur dagens perspektiv är orsaken till hans dövhet. Det var scharlakansfeber. En barnsjukdom som numera kan behandlas med antibiotika. Detta visar tydligt vilka farliga sena konsekvenser sådana barnsjukdomar kunde få under tidigare århundraden. Trots detta handikapp förlorade William Frederick Mitchell inte modet att möta livet och visade senare en imponerande konstnärlig kreativitet. Han fick stöd av sin far. Den döva pojken kunde inte gå i en vanlig skola, så hans far undervisade sin son hemma. När William Frederick blev äldre var han tydligen redo att förmedla erfarenheterna av sin dövhet till andra lidande personer. År 1904 publicerade han därför sin biografi i en tidskrift för döva och använde den för att beskriva sin sjukdom och den sorgliga tid som följde.
Möjligen berodde det också på hans dövhet att William Frederick Mitchell länge inte hittade kvinnan för livet. Han var redan 37 år gammal när han gifte sig med den unga miss Woodman. William Frederick föddes på den engelska sydkusten i Calshot nära Southampton. Han tillbringade större delen av sitt liv i området, närmare bestämt i närheten av Portsmouth. Efter giftermålet flyttade han till Isle of Wight, där han också dog. Hans liv dominerades alltså av elementet vatten.
Samma sak gäller för hans arbete. Mitchell föredrog att måla fartyg. Han var så exakt och detaljfixerad att hans motiv verkar vara fotograferade. Man kan anta att han inte bara var väl förtrogen med måleriteknik utan också med skeppslära. År 1845, året då William Frederick föddes, seglade den första engelska ångbåten Lady of the Lake. Det var en tid av framsteg och sjöfart. Storbritannien var en majestätisk sjöfartsnation. Under perioden 1815-1914 styrde britterna över världens hav; det ansågs vara ett imperialistiskt århundrade. Därför ville tidens sjömän gärna se sina stolta marin- eller handelsfartyg fångade på duk. Det var framför allt officerare och fartygsägare som gav William Frederick i uppdrag att måla sina fartyg. Som konstnär hade han också många högt uppsatta beskyddare, såsom drottning Victoria, Edward Prince of Wales och storhertig Michael Mikhailovich av Ryssland. Mitchells verk omfattar slagskepp, kryssare, kanonbåtar och fregatter, många med fulla, böljande segel. Men Mitchell målade inte bara själva fartyget. Nej, han visade den i sitt element vatten, ibland kastad av vågor, ibland på lugnt vatten och alltid med en levande himmel i bakgrunden. Han använde främst akvarellfärger, men målade även i olja. Ursprungligen publicerades hans verk i Royal Navy-publikationer. Idag finns många av hans målningar i National Maritime Museum Collection i Greenwich.
Sida 1 / 1