Höstträd i rörlig luft ("Vinterträd")

Den rörliga luften i vinterträdet kan endast i begränsad utsträckning återges i Egon Schieles (1890-1918) målning. Målningen från 1912 visar inte heller nödvändigtvis ett träd; om titeln på bilden inte fanns skulle betraktaren knappast kunna identifiera det avbildade bildinnehållet tydligt.

Även om bilden inte visar något djup i egentlig mening, finns det en förgrund, en mitt och en bakgrund. Förgrunden utgörs av en oregelbundet formad ljusbrun rand, följt av en smal bergssiluett i mörkbrun till svart färg. Den största delen av bilden utgörs av bakgrunden i en grå ton, som växlar mellan ganska ljusa och ganska mörka partier.
Från den bruna, jordiga randen, tydligt till vänster om mitten av den nästan kvadratiska bilden, växer trädets stam upp till strax under bildens mittpunkt. Över stammen, som först har vuxit snett åt höger, sedan strävar halvvägs rakt uppåt för att slutligen återigen luta tydligt åt höger, finns en antydd trädkrona, som konstnären har avbildat nästan som en böjd piska.

Om man bara ser till denna del av bilden, frigör den sig nästan helt och hållet från varje form av representativitet. Endast det smala jordfärgade bandet i bildens nedre kant och den efterföljande, likaledes smala bergssiluetten gör att tanken på att det är ett träd som avbildas här verkar övertygande.
Målningen verkar helt harmonisk och sammanhängande i sin utformning. Att avstå från nästan alla krav på en realistisk representation leder till en dynamisk representation av höstträdet i rörlig luft. Särskilt imponerande är de fina linjerna, som ska föreställa små grenar, men som samtidigt verkar vara ett tilltalande mönster. Här är Schiele bara ett litet steg från den rena abstraktionen.