Målaren och tecknaren Philipp Franck föddes 1860 i Frankfurt am Main i Tyskland. Även om han var en mästare i sitt hantverk var Francks ursprung inte måleri. På sin fars inrådan gick Franck som ung man på Frankfurt Gewerbeschule efter att ha slutat skolan. Här skulle han utbildas till arkitekt. Efter faderns död omprövade Franck dock sitt beslut, som han inte ansåg vara hans eget, och avbröt sina studier. Från och med då ägnade han sig åt sin passion, att måla. Vid 17 års ålder började han studera fri konst vid den berömda Städelschule i Frankfurt. Redan under Francks livstid hade Städelschule ett gott rykte på den internationella konstnärsscenen och erbjöd de utexaminerade eleverna utmärkta karriärmöjligheter. Franck var elev till konstnärerna Heinrich Hasselhorst och Eduard Jakob von Steinle. Det var Steinle som uppmuntrade Franck att illustrera sagor.
År 1879 flyttade Frank till den lilla grannstaden Kronberg im Taunus. Där anslöt sig den unga konstnären till en ambitiös konstnärskoloni. Franck träffade målaren Anton Burger här och tog privatlektioner med honom i hela tre år. Omgiven av inspirerande kollegor och ett hisnande landskap kunde Franck utveckla sina egna idéer om naturskildringar i Kronberg im Taunus. På rekommendation av målaren Jakob Fürchtegott Dielmann bestämde sig den målmedvetne unge Franck för att studera vid den högt respekterade konsthögskolan i Düsseldorf. Eduard Gebhardt och Eugen Dücker var hans lärare där fram till examen 1886.
Efter många års studier bestämde sig 26-åringen för att det var dags att resa. Han bosatte sig länge i Würzburg innan han flyttade till Berlin, besviken över de karga åren. Berlin var då, liksom nu, en livlina för alla kreativa människor och oliktänkande. I den färgstarka metropolen ställde Franck ut sina verk tillsammans med de viktigaste personerna i den tidens konstvärld - till exempel Lovis Corinth och Max Liebermann, grundarna av Berlins sektion.
År 1906 slog sig Franck, som nu var make och far, ner och flyttade med sin familj till Wannsee i närheten av Berlin. Bort från den livliga storstaden ville han skapa en egen konstnärskoloni med utgångspunkt i sina tidigare erfarenheter. Experimentet misslyckades. Han visade sig dock vara en fantastisk friluftsmålare. Här skapade han några av sina mest kända verk: familjeporträtt och motiv kring Wannsee. Philipp Franck dog i Berlin vid 83 års ålder. Han efterlämnade flera generationer av kända ättlingar som kemisten Hans Heinrich Franck, arkitekten Carl Ludwig Franck, skulptören Ingeborg Hunzinger och författaren Julia Franck.
Målaren och tecknaren Philipp Franck föddes 1860 i Frankfurt am Main i Tyskland. Även om han var en mästare i sitt hantverk var Francks ursprung inte måleri. På sin fars inrådan gick Franck som ung man på Frankfurt Gewerbeschule efter att ha slutat skolan. Här skulle han utbildas till arkitekt. Efter faderns död omprövade Franck dock sitt beslut, som han inte ansåg vara hans eget, och avbröt sina studier. Från och med då ägnade han sig åt sin passion, att måla. Vid 17 års ålder började han studera fri konst vid den berömda Städelschule i Frankfurt. Redan under Francks livstid hade Städelschule ett gott rykte på den internationella konstnärsscenen och erbjöd de utexaminerade eleverna utmärkta karriärmöjligheter. Franck var elev till konstnärerna Heinrich Hasselhorst och Eduard Jakob von Steinle. Det var Steinle som uppmuntrade Franck att illustrera sagor.
År 1879 flyttade Frank till den lilla grannstaden Kronberg im Taunus. Där anslöt sig den unga konstnären till en ambitiös konstnärskoloni. Franck träffade målaren Anton Burger här och tog privatlektioner med honom i hela tre år. Omgiven av inspirerande kollegor och ett hisnande landskap kunde Franck utveckla sina egna idéer om naturskildringar i Kronberg im Taunus. På rekommendation av målaren Jakob Fürchtegott Dielmann bestämde sig den målmedvetne unge Franck för att studera vid den högt respekterade konsthögskolan i Düsseldorf. Eduard Gebhardt och Eugen Dücker var hans lärare där fram till examen 1886.
Efter många års studier bestämde sig 26-åringen för att det var dags att resa. Han bosatte sig länge i Würzburg innan han flyttade till Berlin, besviken över de karga åren. Berlin var då, liksom nu, en livlina för alla kreativa människor och oliktänkande. I den färgstarka metropolen ställde Franck ut sina verk tillsammans med de viktigaste personerna i den tidens konstvärld - till exempel Lovis Corinth och Max Liebermann, grundarna av Berlins sektion.
År 1906 slog sig Franck, som nu var make och far, ner och flyttade med sin familj till Wannsee i närheten av Berlin. Bort från den livliga storstaden ville han skapa en egen konstnärskoloni med utgångspunkt i sina tidigare erfarenheter. Experimentet misslyckades. Han visade sig dock vara en fantastisk friluftsmålare. Här skapade han några av sina mest kända verk: familjeporträtt och motiv kring Wannsee. Philipp Franck dog i Berlin vid 83 års ålder. Han efterlämnade flera generationer av kända ättlingar som kemisten Hans Heinrich Franck, arkitekten Carl Ludwig Franck, skulptören Ingeborg Hunzinger och författaren Julia Franck.
Sida 1 / 1