Annibale Carraccis liv verkade vara förutbestämt. Som son till en skräddare skulle han också lära sig detta hantverk. Hans kusin bytte väg och visade Annibale måleriets värld. I Rafaels och Tintoretto:s fotspår hittade de unga männen sin väg till konst och kultur. Tillsammans med Annibales bror hittade Agostino tre begåvade konstnärer som i grunden förändrade den italienska konstutvecklingen. Särskilt Annibale visade stor konstnärlig skicklighet. Annibale föddes i Bologna och hade en utbildning som han fördjupade genom studieresor. Dessutom hade han en viss lättsinnighet som gjorde att han inte vågade imitera de stora mästarna. Annibale skapade på så sätt målningar som var mycket respekterade och gav konstnären ett nationellt rykte.
En av de mest populära målningarna i den italienska konsthistorien är Bönätaren. Annibale Carracci skapade med detta verk den första genremålningen i konsten. Att skildra en vardagsscen utan groteska förändringar var inte vanligt förrän vid denna tid. Skildringarna av vanligt folk var inte önskade av uppdragsgivarna och representerade inget värde för betraktaren. Den unge Annibale visade en okonventionell vilja till förnyelse och en uppfriskande respektlöshet för klass. Carracci anses vara en pionjär i den italienska konsthistorien när det gäller införandet av genremåleri.
Annibale var inte bara en provokatör. Tillsammans med sin bror och kusin ägnade sig konstnärerna åt att skildra religiösa uppdrag. Annibale ägnade sig också åt att måla landskap. De är kännetecknade av ädla kompositioner och uttrycksfulla färger. På sina resor hade Annibale sett Michelangelo Buonarroti:s och Rafaels verk och tog dessa taklösningar som förebild. Det är framför allt freskerna i det Sixtinska kapellet som utgjorde grunden för Carraccis design. År 1595 kallades konstnären till Rom och började dekorera kardinal Farneses palats. Arbetet pågick i åtta år. Enligt legenden hamnade konstnären i en stor kris efter att ha slutfört verket. Även om freskerna gav honom det största erkännandet, var ersättningen obetydlig. Så lite att Annibale insjuknade i melankoli och aldrig återhämtade sig.
Annibale Carraccis liv verkade vara förutbestämt. Som son till en skräddare skulle han också lära sig detta hantverk. Hans kusin bytte väg och visade Annibale måleriets värld. I Rafaels och Tintoretto:s fotspår hittade de unga männen sin väg till konst och kultur. Tillsammans med Annibales bror hittade Agostino tre begåvade konstnärer som i grunden förändrade den italienska konstutvecklingen. Särskilt Annibale visade stor konstnärlig skicklighet. Annibale föddes i Bologna och hade en utbildning som han fördjupade genom studieresor. Dessutom hade han en viss lättsinnighet som gjorde att han inte vågade imitera de stora mästarna. Annibale skapade på så sätt målningar som var mycket respekterade och gav konstnären ett nationellt rykte.
En av de mest populära målningarna i den italienska konsthistorien är Bönätaren. Annibale Carracci skapade med detta verk den första genremålningen i konsten. Att skildra en vardagsscen utan groteska förändringar var inte vanligt förrän vid denna tid. Skildringarna av vanligt folk var inte önskade av uppdragsgivarna och representerade inget värde för betraktaren. Den unge Annibale visade en okonventionell vilja till förnyelse och en uppfriskande respektlöshet för klass. Carracci anses vara en pionjär i den italienska konsthistorien när det gäller införandet av genremåleri.
Annibale var inte bara en provokatör. Tillsammans med sin bror och kusin ägnade sig konstnärerna åt att skildra religiösa uppdrag. Annibale ägnade sig också åt att måla landskap. De är kännetecknade av ädla kompositioner och uttrycksfulla färger. På sina resor hade Annibale sett Michelangelo Buonarroti:s och Rafaels verk och tog dessa taklösningar som förebild. Det är framför allt freskerna i det Sixtinska kapellet som utgjorde grunden för Carraccis design. År 1595 kallades konstnären till Rom och började dekorera kardinal Farneses palats. Arbetet pågick i åtta år. Enligt legenden hamnade konstnären i en stor kris efter att ha slutfört verket. Även om freskerna gav honom det största erkännandet, var ersättningen obetydlig. Så lite att Annibale insjuknade i melankoli och aldrig återhämtade sig.
Sida 1 / 6