| Född | 6 september 1894 (Elberfeld) |
| Avliden | 19 oktober 1940 (Laon) vid 46 Ärs Älder |
| Nationalitet | Tyskland |
| Epoker | Expressionism |
| Yrke | konstmÄlare, arkitekt |
| KĂ€nda verk | Study for Industrial Landscape (1934), Composition with Turbine (1929), WeiĂe Röhren (1933), Bro över SchwarzbachstraĂe i Wuppertal (1927), Komposition mit Turbine (1929) |
Tekniska innovationer var av brinnande intresse för honom. Carl Grossberg var en industrimÄlare som pÄverkades av den nya objektivitetens konstnÀrliga epok. Han upplevde första vÀrldskriget och början av andra vÀrldskriget. Men hans passion var alltid att mÄla, Ànda fram till sin död.
Carl Grossberg, som egentligen hette Georg Carl Wilhelm Grandmontagne, var en tysk mÄlare som förevigade sina verk i olja och akvarell pÄ duk. Ursprungligen studerade han dock arkitektur, fortfarande under namnet Grandmontagne, som dock kort dÀrefter tyskifierades av hans far - till Grossberg. Han var sedan tvungen att avbryta sina studier eftersom han blev inkallad till militÀrtjÀnst i början av första vÀrldskriget. NÄgra Är senare ÄtervÀnde han skadad, men kriget kunde inte hindra honom frÄn att göra karriÀr. SÄ snart skadan hade lÀkt Àgnade han sig Ät konststudier och Àgnade sig Ät mÄleri, dekorativ konst och rumslig konst. Han fick framgÄng genom att ha separatutstÀllningar i Stuttgart, senare Àven i Berlin och flera andra stÀder i Tyskland. NÄgra Är senare fick han Rompriset för sina utstÀllningar och sin konst. Grossberg hade dock ett större projekt. Ett projekt kallat "Industrieplans", en serie mÄlningar som skulle representera ett tvÀrsnitt av Tysklands viktigaste industrier. TyvÀrr blev det dock aldrig verklighet. I början av andra vÀrldskriget blev han inkallad igen och stationerad i Polen. Till slut dog han i en bilolycka nÀr han besökte sin familj pÄ hemresa.
Grossbergs verk producerades inte konsekvent under hela hans karriÀr. De förÀndrades med tiden. Till en början gjorde han stadsbilder i olja och akvarell, inspirerad av konstnÀren Lyonel Feininger. Dessa byggblocksliknande strukturer var ljusa och djÀrva i fÀrgen, medan stilen var full av detaljer och precision. Detta skulle ocksÄ bli Grossbergs varumÀrke. Senare investerade han i tekniska apparater, vars designaspekt alltmer blev ett genialt perspektiv som han beskrev. Han skapade sina sÄ kallade "drömbilder", dÀr han berikade geometriska maskiner med surrealistiska element och förvandlade dem till ett symboliskt konstutrymme. I början av 1930-talet övergav han dock sina "drömbilder" till förmÄn för den nya objektiva konstens epok, dÀr han i sin stil avbildade tekniska interiörer utan ytterligare tillbehör. SÀrskilt fabrikshallar och maskinportrÀtt var centrala motiv i hans verk under denna period. Hans hantverk var att förvandla tidens industriella funktionÀrer till konstgjorda ögonblick. Detta skapade det distanserade, underkylda bildsprÄk och den tidlösa sterilitet som gjorde honom till den industrimÄlare som Grossberg fortfarande Àr kÀnd som.
Sida 1 / 1
| Född | 6 september 1894 (Elberfeld) |
| Avliden | 19 oktober 1940 (Laon) vid 46 Ärs Älder |
| Nationalitet | Tyskland |
| Epoker | Expressionism |
| Yrke | konstmÄlare, arkitekt |
| KĂ€nda verk | Study for Industrial Landscape (1934), Composition with Turbine (1929), WeiĂe Röhren (1933), Bro över SchwarzbachstraĂe i Wuppertal (1927), Komposition mit Turbine (1929) |
Tekniska innovationer var av brinnande intresse för honom. Carl Grossberg var en industrimÄlare som pÄverkades av den nya objektivitetens konstnÀrliga epok. Han upplevde första vÀrldskriget och början av andra vÀrldskriget. Men hans passion var alltid att mÄla, Ànda fram till sin död.
Carl Grossberg, som egentligen hette Georg Carl Wilhelm Grandmontagne, var en tysk mÄlare som förevigade sina verk i olja och akvarell pÄ duk. Ursprungligen studerade han dock arkitektur, fortfarande under namnet Grandmontagne, som dock kort dÀrefter tyskifierades av hans far - till Grossberg. Han var sedan tvungen att avbryta sina studier eftersom han blev inkallad till militÀrtjÀnst i början av första vÀrldskriget. NÄgra Är senare ÄtervÀnde han skadad, men kriget kunde inte hindra honom frÄn att göra karriÀr. SÄ snart skadan hade lÀkt Àgnade han sig Ät konststudier och Àgnade sig Ät mÄleri, dekorativ konst och rumslig konst. Han fick framgÄng genom att ha separatutstÀllningar i Stuttgart, senare Àven i Berlin och flera andra stÀder i Tyskland. NÄgra Är senare fick han Rompriset för sina utstÀllningar och sin konst. Grossberg hade dock ett större projekt. Ett projekt kallat "Industrieplans", en serie mÄlningar som skulle representera ett tvÀrsnitt av Tysklands viktigaste industrier. TyvÀrr blev det dock aldrig verklighet. I början av andra vÀrldskriget blev han inkallad igen och stationerad i Polen. Till slut dog han i en bilolycka nÀr han besökte sin familj pÄ hemresa.
Grossbergs verk producerades inte konsekvent under hela hans karriÀr. De förÀndrades med tiden. Till en början gjorde han stadsbilder i olja och akvarell, inspirerad av konstnÀren Lyonel Feininger. Dessa byggblocksliknande strukturer var ljusa och djÀrva i fÀrgen, medan stilen var full av detaljer och precision. Detta skulle ocksÄ bli Grossbergs varumÀrke. Senare investerade han i tekniska apparater, vars designaspekt alltmer blev ett genialt perspektiv som han beskrev. Han skapade sina sÄ kallade "drömbilder", dÀr han berikade geometriska maskiner med surrealistiska element och förvandlade dem till ett symboliskt konstutrymme. I början av 1930-talet övergav han dock sina "drömbilder" till förmÄn för den nya objektiva konstens epok, dÀr han i sin stil avbildade tekniska interiörer utan ytterligare tillbehör. SÀrskilt fabrikshallar och maskinportrÀtt var centrala motiv i hans verk under denna period. Hans hantverk var att förvandla tidens industriella funktionÀrer till konstgjorda ögonblick. Detta skapade det distanserade, underkylda bildsprÄk och den tidlösa sterilitet som gjorde honom till den industrimÄlare som Grossberg fortfarande Àr kÀnd som.