Den brittiske målaren Francis Wheatley, son till en skräddare, fick formell utbildning i måleri, bland annat vid Royal Academy of Arts. Han fick sina första utmärkelser i tidig ålder och utvecklades under hela sitt liv till en av Storbritanniens mest kända porträtt- och landskapsmålare. Hans spännande privatliv fick tillfälligt stå tillbaka för hans konstnärliga arbete. Hans spirande karriär hamnar på villovägar när han rymmer med hustrun till en samtida konstnär. Han flyr med henne från Londons urbana miljö till Irlands landsbygd. Tidens sociala konventioner fördömer starkt ett sådant beteende.
På Irland gjorde sig Wheatley dock snabbt ett namn som porträttmålare och skapade ett av sina mest kända verk, Irish House of Commons. Målningen innehåller en detaljerad och levande skildring av ledamöterna i det irländska parlamentet 1780. I övrigt består porträttkonstnärens kundkrets av framgångsrika köpmän och bankirer från medelklassen som tycker om att bli porträtterade som herrar från landet. Wheatley arbetade också mycket i naturen och utomhus, där han fann sina motiv bland landsbygdsbefolkningen och de fattiga på Irland utanför Dublin. Han samlar massor av inspiration som han senare omsätter i sina historiska och landsbygdsinfluerade konsttryck i London. Han reser över hela Irland och gör teckningar, akvareller och oljemålningar av viktiga irländska herrgårdar och egendomar.
När hemligheten om hans privatliv avslöjas återvänder han till London. Där fortsatte han att ägna sig åt landskapsmåleri och skildring av gatuscener, förutom åt genre- och porträttmåleri. Därmed orienterade han sig mot Jean Baptiste Greuze:s arbete. Den franska konstnären förknippas med rokokostilen och motiv från det borgerliga livet, som dock inte längre är aktuella i mitten av 1700-talet. De står i motsättning till upplysningens idéer och är på väg att gå ur tiden. Wheatley målade olika motiv för Boydells Shakespeare Gallery. Galleriet är avsett att främja engelsk historisk målning och ska resultera i en illustrerad utgåva av William Shakespeares litterära verk, som återigen börjar bli populära. Wheatley bidrar med illustrationer till scener i bland annat All's Well, the Ends Well, Comedy of Errors och Love's Labour's Lost. Allmänheten blev entusiastisk över illustrationerna av Shakespeares scener. Reproduktionen av hans verk som konsttryck hjälpte Wheatley till konstnärlig framgång. Han arbetade huvudsakligen med akvarell och olja, men experimenterade också med mezzotint och etsningar.
Den brittiske målaren Francis Wheatley, son till en skräddare, fick formell utbildning i måleri, bland annat vid Royal Academy of Arts. Han fick sina första utmärkelser i tidig ålder och utvecklades under hela sitt liv till en av Storbritanniens mest kända porträtt- och landskapsmålare. Hans spännande privatliv fick tillfälligt stå tillbaka för hans konstnärliga arbete. Hans spirande karriär hamnar på villovägar när han rymmer med hustrun till en samtida konstnär. Han flyr med henne från Londons urbana miljö till Irlands landsbygd. Tidens sociala konventioner fördömer starkt ett sådant beteende.
På Irland gjorde sig Wheatley dock snabbt ett namn som porträttmålare och skapade ett av sina mest kända verk, Irish House of Commons. Målningen innehåller en detaljerad och levande skildring av ledamöterna i det irländska parlamentet 1780. I övrigt består porträttkonstnärens kundkrets av framgångsrika köpmän och bankirer från medelklassen som tycker om att bli porträtterade som herrar från landet. Wheatley arbetade också mycket i naturen och utomhus, där han fann sina motiv bland landsbygdsbefolkningen och de fattiga på Irland utanför Dublin. Han samlar massor av inspiration som han senare omsätter i sina historiska och landsbygdsinfluerade konsttryck i London. Han reser över hela Irland och gör teckningar, akvareller och oljemålningar av viktiga irländska herrgårdar och egendomar.
När hemligheten om hans privatliv avslöjas återvänder han till London. Där fortsatte han att ägna sig åt landskapsmåleri och skildring av gatuscener, förutom åt genre- och porträttmåleri. Därmed orienterade han sig mot Jean Baptiste Greuze:s arbete. Den franska konstnären förknippas med rokokostilen och motiv från det borgerliga livet, som dock inte längre är aktuella i mitten av 1700-talet. De står i motsättning till upplysningens idéer och är på väg att gå ur tiden. Wheatley målade olika motiv för Boydells Shakespeare Gallery. Galleriet är avsett att främja engelsk historisk målning och ska resultera i en illustrerad utgåva av William Shakespeares litterära verk, som återigen börjar bli populära. Wheatley bidrar med illustrationer till scener i bland annat All's Well, the Ends Well, Comedy of Errors och Love's Labour's Lost. Allmänheten blev entusiastisk över illustrationerna av Shakespeares scener. Reproduktionen av hans verk som konsttryck hjälpte Wheatley till konstnärlig framgång. Han arbetade huvudsakligen med akvarell och olja, men experimenterade också med mezzotint och etsningar.
Sida 1 / 2