Julius Anton Adam, även känd som "Katzenadam" eller "Katzenraffael", såg dagens ljus den 18 maj 1852 i München, en stad som är känd som den tyska romantikens vagga och för sin rika konsthistoria. Hans far, som också hette Julius Adam, var en ansedd litograf och fotograf. Den unge Adam följde sin far in i fotostudion efter att ha avslutat gymnasiet och inledde sin konstnärliga karriär med landskapsfotografering. Hans talang för bildframställning och hans konstnärliga öga ledde honom till Brasilien, där han arbetade som retuschör i Rio de Janeiro i nästan sex år.
Med en önskan att ytterligare utveckla sina konstnärliga färdigheter återvände Adam till Tyskland där han fortsatte sin utbildning under ledning av Michael Echter vid Royal School of Applied Arts i München. Senare gick han in i den berömda Münchenakademin och blev elev till Wilhelm von Diez, en av sin tids ledande målare. Efter sex år av intensiva studier och konstnärlig praktik bosatte sig Adam 1882 i München som genre- och djurmålare. Det var under denna period som han skapade sina berömda kattmålningar, som gav honom smeknamnet "Katzenadam".
År 1893 flyttade Adam, som då hade utnämnts till akademiprofessor, in i en nybyggd villa på Böcklinstraße 25 i villakolonin Gern, som han hade köpt av Heilmann och Littmann. Här bodde och arbetade han fram till sin död 1913. Adams avbildningar av katter blev kända över hela världen och hyllades särskilt i USA. Hans verk, bland annat "Mother's Happiness", "The Last Bite", "The Patient", "Siesta" och "Warming Room", belönades med en guldmedalj vid 1905 års internationella konstutställning i München.
Även om det finns en inskription på hans farfars Albrecht Adams gravplats som anger att Julius Adam också är begravd där, finns hans namn inte i den officiella gravboken. Oavsett denna tvetydighet förblir hans konstnärliga arv och hans unika förmåga att fånga katternas själ och väsen på duk oförglömda. Julius Anton Adams verk är mer än bara bildframställningar - de är ett fönster in i själen hos de djur han så kärleksfullt porträtterade.
Julius Anton Adam, även känd som "Katzenadam" eller "Katzenraffael", såg dagens ljus den 18 maj 1852 i München, en stad som är känd som den tyska romantikens vagga och för sin rika konsthistoria. Hans far, som också hette Julius Adam, var en ansedd litograf och fotograf. Den unge Adam följde sin far in i fotostudion efter att ha avslutat gymnasiet och inledde sin konstnärliga karriär med landskapsfotografering. Hans talang för bildframställning och hans konstnärliga öga ledde honom till Brasilien, där han arbetade som retuschör i Rio de Janeiro i nästan sex år.
Med en önskan att ytterligare utveckla sina konstnärliga färdigheter återvände Adam till Tyskland där han fortsatte sin utbildning under ledning av Michael Echter vid Royal School of Applied Arts i München. Senare gick han in i den berömda Münchenakademin och blev elev till Wilhelm von Diez, en av sin tids ledande målare. Efter sex år av intensiva studier och konstnärlig praktik bosatte sig Adam 1882 i München som genre- och djurmålare. Det var under denna period som han skapade sina berömda kattmålningar, som gav honom smeknamnet "Katzenadam".
År 1893 flyttade Adam, som då hade utnämnts till akademiprofessor, in i en nybyggd villa på Böcklinstraße 25 i villakolonin Gern, som han hade köpt av Heilmann och Littmann. Här bodde och arbetade han fram till sin död 1913. Adams avbildningar av katter blev kända över hela världen och hyllades särskilt i USA. Hans verk, bland annat "Mother's Happiness", "The Last Bite", "The Patient", "Siesta" och "Warming Room", belönades med en guldmedalj vid 1905 års internationella konstutställning i München.
Även om det finns en inskription på hans farfars Albrecht Adams gravplats som anger att Julius Adam också är begravd där, finns hans namn inte i den officiella gravboken. Oavsett denna tvetydighet förblir hans konstnärliga arv och hans unika förmåga att fånga katternas själ och väsen på duk oförglömda. Julius Anton Adams verk är mer än bara bildframställningar - de är ett fönster in i själen hos de djur han så kärleksfullt porträtterade.
Sida 1 / 1