Den engelske konstnären Mark Gertler föddes 1891 och kom från en judisk-polsk familj. Gertler anses vara en av de viktigaste nyckelpersonerna inom brittisk konst i början av 1900-talet. Redan som barn visade han stor talang för att teckna. Vid 17 års ålder kunde Gertler tack vare ett stipendium från Jewish Education Aid Society skriva in sig som student vid den berömda Slade School of Art i London, där han studerade i sammanlagt fyra år. På konstskolan träffade han konstnärerna Paul Nash, Stanley Spencer, David Bomberg, Christopher Nevinson och Dora Carrington. Tidigare hade han gått på kvällsundervisning vid Regent Street School, förutom att han fick tjäna sin lön som vanlig arbetare i en verkstad för glasmålningar.
Under 1910-talet utvecklades Gertlers akademiska och klassiska målarstil till en mer personlig och nästan postimpressionistisk stil. Han målade med starka ljusa färger. Han förenklade och abstraherade sina figurer och föremål allt mer under sin konstnärliga karriär. År 1920 insjuknade Gertler i tuberkulos och fick tillbringa mycket tid på sjukhus. Trots detta nådde han stora kommersiella framgångar. Sedan han började sina konststudier har den begåvade målaren vunnit flera konstpriser, ett tvåårigt Slade Fellowship och ett British Institute Fellowship. Den produktiva Gertler deltog i flera utställningar, bland annat 1914 tillsammans med konstnären John Currie på Chenil Galleries.
Gertler bodde och arbetade huvudsakligen i London. Han reste också ofta till storstaden Paris. De många vistelserna på sanatoriet hindrade inte den ambitiöse unge mannen från att fortsätta måla. På sanatoriet Banchory nära Aberdeen, där han var tvungen att tillbringa mycket tid, målade han träden framför sitt patientrum. Utöver sin karriär som frilansande konstnär arbetade han från 1931 som professor vid Westminster School of Art för att komplettera sin inkomst. Mot slutet av sin skapande period målade Gertler främst nakenbilder på ett neoklassiskt sätt samt stilleben av kubistisk karaktär. Även i ekonomiskt svåra tider kunde Gertler räkna med stöd från sina trogna mecenater, däribland J.B. Priestley och Aldous Huxley. Hans fysiska och mentala styrka minskade dock på grund av hans kroniska och svåra sjukdom. De två världskrigen som han fick bevittna tog också hårt på den känsliga pacifisten och vapenvägraren. Gertler begick självmord 1939 på grund av känslomässiga och ekonomiska problem vid bara 38 års ålder.
Den engelske konstnären Mark Gertler föddes 1891 och kom från en judisk-polsk familj. Gertler anses vara en av de viktigaste nyckelpersonerna inom brittisk konst i början av 1900-talet. Redan som barn visade han stor talang för att teckna. Vid 17 års ålder kunde Gertler tack vare ett stipendium från Jewish Education Aid Society skriva in sig som student vid den berömda Slade School of Art i London, där han studerade i sammanlagt fyra år. På konstskolan träffade han konstnärerna Paul Nash, Stanley Spencer, David Bomberg, Christopher Nevinson och Dora Carrington. Tidigare hade han gått på kvällsundervisning vid Regent Street School, förutom att han fick tjäna sin lön som vanlig arbetare i en verkstad för glasmålningar.
Under 1910-talet utvecklades Gertlers akademiska och klassiska målarstil till en mer personlig och nästan postimpressionistisk stil. Han målade med starka ljusa färger. Han förenklade och abstraherade sina figurer och föremål allt mer under sin konstnärliga karriär. År 1920 insjuknade Gertler i tuberkulos och fick tillbringa mycket tid på sjukhus. Trots detta nådde han stora kommersiella framgångar. Sedan han började sina konststudier har den begåvade målaren vunnit flera konstpriser, ett tvåårigt Slade Fellowship och ett British Institute Fellowship. Den produktiva Gertler deltog i flera utställningar, bland annat 1914 tillsammans med konstnären John Currie på Chenil Galleries.
Gertler bodde och arbetade huvudsakligen i London. Han reste också ofta till storstaden Paris. De många vistelserna på sanatoriet hindrade inte den ambitiöse unge mannen från att fortsätta måla. På sanatoriet Banchory nära Aberdeen, där han var tvungen att tillbringa mycket tid, målade han träden framför sitt patientrum. Utöver sin karriär som frilansande konstnär arbetade han från 1931 som professor vid Westminster School of Art för att komplettera sin inkomst. Mot slutet av sin skapande period målade Gertler främst nakenbilder på ett neoklassiskt sätt samt stilleben av kubistisk karaktär. Även i ekonomiskt svåra tider kunde Gertler räkna med stöd från sina trogna mecenater, däribland J.B. Priestley och Aldous Huxley. Hans fysiska och mentala styrka minskade dock på grund av hans kroniska och svåra sjukdom. De två världskrigen som han fick bevittna tog också hårt på den känsliga pacifisten och vapenvägraren. Gertler begick självmord 1939 på grund av känslomässiga och ekonomiska problem vid bara 38 års ålder.
Sida 1 / 1