Robert Frederik Blum föddes i en turbulent tid. När han såg dagens ljus i Cincinnati rasade inbördeskriget i det som nu är USA. Hans föräldrar var invandrare av tysk härkomst. Blums far hade gjort den äventyrliga resan från Tyskland över Atlanten till New Orleans på ett segelfartyg. På grund av dessa erfarenheter och livet i det tyska kvarteret Over-the-Rhine, där hårt arbete var vardagsmat, var Robert Frederik Blums föräldrar inte glada över att deras son älskade att teckna.
Vid 16 års ålder kunde den begåvade unge Robert inte längre hållas på sin plats och lämnade gymnasiet för att utbilda sig till litograf. Dessutom deltog han i kvällskurser i konst. På en festival där japanska fans såldes sägs han ha blivit medveten om den japanska kulturen för första gången och köpte genast flera exemplar för att studera teckningar. Senare, när han gick på konstskola i Philadelphia, förlorade han slutligen sitt hjärta till det fjärran österns land på en Japanutställning. Men hans törst efter resor och äventyr tog honom först till Europa, där han vidareutvecklade sin impressionistiska målarteknik i olja och akvarell i städer som Madrid och Venedig.
En ny värld öppnade sig för konstnären när han fick tag på pastellkritor. Blum, som redan hade en stor talang för att föra in ljus och stämning inte bara synligt utan nästan påtagligt på duken, fulländade sin teknik med hjälp av detta nya färgmaterial. Pastellkritan gjorde det möjligt för honom att fånga en ännu mer flyktig och svårfångad atmosfär för evigt. Nu kunde han fånga det dämpade ljuset ännu mer fint och poetiskt. När Robert Frederik Blum är 33 år gammal ger han sig ut på en resa som han har drömt om sedan sin ungdom. Han åker till Japan. I Amerika i slutet av 1800-talet har man bara en svag föreställning om hur folk lever i Japan. Samtidigt ökar folkets entusiasm och nyfikenhet på landet. Robert Frederik Blum får i uppdrag av en tidning att fotografera det dagliga livet i Japan. När han väl är där blir han överväldigad av japanernas liv och kultur. Han porträtterar vardagliga scener, ansikten, mödrar med barn och omsorgsfullt dekorerade plagg. Han blir den första amerikanska konstnären som målar bilder av Japan och tar med dem till sitt hemland.
Robert Frederik Blum hade en enastående ställning i sin tids konstvärld. Hans verk hade gjort honom berömd och han räknade några av tidens största konstnärer till sina nära vänner. Han dog i New York vid 64 års ålder efter att ha drabbats av lunginflammation. Hans stora kärlek Flora de Stephano, som Blum hade målat flera gånger, hävdade att hon var hans änka efter hans död. Därefter fick hon en liten summa pengar, några av konstnärens personliga tillhörigheter och tre av hans verk.
Robert Frederik Blum föddes i en turbulent tid. När han såg dagens ljus i Cincinnati rasade inbördeskriget i det som nu är USA. Hans föräldrar var invandrare av tysk härkomst. Blums far hade gjort den äventyrliga resan från Tyskland över Atlanten till New Orleans på ett segelfartyg. På grund av dessa erfarenheter och livet i det tyska kvarteret Over-the-Rhine, där hårt arbete var vardagsmat, var Robert Frederik Blums föräldrar inte glada över att deras son älskade att teckna.
Vid 16 års ålder kunde den begåvade unge Robert inte längre hållas på sin plats och lämnade gymnasiet för att utbilda sig till litograf. Dessutom deltog han i kvällskurser i konst. På en festival där japanska fans såldes sägs han ha blivit medveten om den japanska kulturen för första gången och köpte genast flera exemplar för att studera teckningar. Senare, när han gick på konstskola i Philadelphia, förlorade han slutligen sitt hjärta till det fjärran österns land på en Japanutställning. Men hans törst efter resor och äventyr tog honom först till Europa, där han vidareutvecklade sin impressionistiska målarteknik i olja och akvarell i städer som Madrid och Venedig.
En ny värld öppnade sig för konstnären när han fick tag på pastellkritor. Blum, som redan hade en stor talang för att föra in ljus och stämning inte bara synligt utan nästan påtagligt på duken, fulländade sin teknik med hjälp av detta nya färgmaterial. Pastellkritan gjorde det möjligt för honom att fånga en ännu mer flyktig och svårfångad atmosfär för evigt. Nu kunde han fånga det dämpade ljuset ännu mer fint och poetiskt. När Robert Frederik Blum är 33 år gammal ger han sig ut på en resa som han har drömt om sedan sin ungdom. Han åker till Japan. I Amerika i slutet av 1800-talet har man bara en svag föreställning om hur folk lever i Japan. Samtidigt ökar folkets entusiasm och nyfikenhet på landet. Robert Frederik Blum får i uppdrag av en tidning att fotografera det dagliga livet i Japan. När han väl är där blir han överväldigad av japanernas liv och kultur. Han porträtterar vardagliga scener, ansikten, mödrar med barn och omsorgsfullt dekorerade plagg. Han blir den första amerikanska konstnären som målar bilder av Japan och tar med dem till sitt hemland.
Robert Frederik Blum hade en enastående ställning i sin tids konstvärld. Hans verk hade gjort honom berömd och han räknade några av tidens största konstnärer till sina nära vänner. Han dog i New York vid 64 års ålder efter att ha drabbats av lunginflammation. Hans stora kärlek Flora de Stephano, som Blum hade målat flera gånger, hävdade att hon var hans änka efter hans död. Därefter fick hon en liten summa pengar, några av konstnärens personliga tillhörigheter och tre av hans verk.
Sida 1 / 5