På vägen in i 1900-talet utvecklades en mångfacetterad konstscen i Europa. Den ökande rörligheten hade lett till ett livligt utbyte som gav nya impulser till måleriet på kontinenten och som åtföljdes av en avfärd från klassiska representationsformer. Den brittiska konstnärsvärlden var inte imponerad av denna utveckling. Redan under tidigare epoker visade sig brittiska konstnärsgrupper självsäkra och utvecklade sin egen stil. Den avancerade industrialiseringen i England ledde till en återgång till hantverket och gav upphov till Arts and Crafts-rörelsen. Roger Eliot Fry föddes i en konservativ samhällsklass och levde ett privilegierat liv med utbildning i landets bästa skolor. Förutom att måla för nöjes skull fokuserade Fry på de gamla mästarnas konst som konstkritiker. En resa till Frankrike och mötet med impressionisternas konst innebar en vändpunkt i konstnärens liv. Konstnärerna Cézanne, Gauguin, Matisse och van Gogh gjorde Fry intresserad och förändrade hans syn på konst och estetik.
I Frankrike hade impressionisterna förändrat måleriet genom att ge ljushet och livsglädje till dukarna. Särskilt under den sista fasen av eran hade man utvecklat ett ljus- och färgspel som gjorde Fry upphetsad. Fry försökte etablera den nya målarstilen i England. I samband med utställningen Manet och postimpressionisterna fick konstnären mycket kritik från samhället. Verken låg alldeles för långt ifrån den brittiska uppfattningen om konst. Fry organiserade en andra utställning och kombinerade engelsk måleri med verk av Matisse och Picasso, men återigen ville den engelska konstscenen inte gå den moderna målningens väg.
Roger Eliot Fry, å andra sidan, blev helt uppslukad av målningens nya möjligheter. Han koncentrerade sig på sitt eget måleri och blev en pionjär för modernismen i England. Roger Eliot Fry anslöt sig till den liberala Bloomsburygruppen och blev en av dess initiativtagare. Som konstnär har han aldrig förkastat det teoretiska förhållningssättet till måleriet. Som målare lade han stor vikt vid målningens form och innehåll. Komposition och färg skulle uttrycka känslor och idéer, och Fry stödde en utveckling bort från realistisk representation och verkliga perspektiv. Både i konstnärens porträtt och landskap är utvecklingen mot ett expressivt måleri tydlig. Flodlandskapen verkar vara fristående från färg och rum. De renodlade porträttbilderna som visar människor i en illusion är förbi. Det är tack vare hans ihärdighet som den engelska konstscenen ändrade smak och han lämnade ett stort arv till avantgardets konst.
På vägen in i 1900-talet utvecklades en mångfacetterad konstscen i Europa. Den ökande rörligheten hade lett till ett livligt utbyte som gav nya impulser till måleriet på kontinenten och som åtföljdes av en avfärd från klassiska representationsformer. Den brittiska konstnärsvärlden var inte imponerad av denna utveckling. Redan under tidigare epoker visade sig brittiska konstnärsgrupper självsäkra och utvecklade sin egen stil. Den avancerade industrialiseringen i England ledde till en återgång till hantverket och gav upphov till Arts and Crafts-rörelsen. Roger Eliot Fry föddes i en konservativ samhällsklass och levde ett privilegierat liv med utbildning i landets bästa skolor. Förutom att måla för nöjes skull fokuserade Fry på de gamla mästarnas konst som konstkritiker. En resa till Frankrike och mötet med impressionisternas konst innebar en vändpunkt i konstnärens liv. Konstnärerna Cézanne, Gauguin, Matisse och van Gogh gjorde Fry intresserad och förändrade hans syn på konst och estetik.
I Frankrike hade impressionisterna förändrat måleriet genom att ge ljushet och livsglädje till dukarna. Särskilt under den sista fasen av eran hade man utvecklat ett ljus- och färgspel som gjorde Fry upphetsad. Fry försökte etablera den nya målarstilen i England. I samband med utställningen Manet och postimpressionisterna fick konstnären mycket kritik från samhället. Verken låg alldeles för långt ifrån den brittiska uppfattningen om konst. Fry organiserade en andra utställning och kombinerade engelsk måleri med verk av Matisse och Picasso, men återigen ville den engelska konstscenen inte gå den moderna målningens väg.
Roger Eliot Fry, å andra sidan, blev helt uppslukad av målningens nya möjligheter. Han koncentrerade sig på sitt eget måleri och blev en pionjär för modernismen i England. Roger Eliot Fry anslöt sig till den liberala Bloomsburygruppen och blev en av dess initiativtagare. Som konstnär har han aldrig förkastat det teoretiska förhållningssättet till måleriet. Som målare lade han stor vikt vid målningens form och innehåll. Komposition och färg skulle uttrycka känslor och idéer, och Fry stödde en utveckling bort från realistisk representation och verkliga perspektiv. Både i konstnärens porträtt och landskap är utvecklingen mot ett expressivt måleri tydlig. Flodlandskapen verkar vara fristående från färg och rum. De renodlade porträttbilderna som visar människor i en illusion är förbi. Det är tack vare hans ihärdighet som den engelska konstscenen ändrade smak och han lämnade ett stort arv till avantgardets konst.
Sida 1 / 2