"De sjuka förstod att dessa timmar av vila, en vila som var bedräglig [...] gav dem morfin."
Det skrev den spanske målaren Santiago Rusiñol i den katalanska konstnärs- och litteraturtidskriften Pèl & Ploma. Och han visste vad han talade om. Rusiñol, som var det svarta fåret i en textiltillverkande dynasti, var själv beroende av 1800-talets modeknark. Efter fem års missbruk fick han genomgå en rehabiliteringskur 1899. En av hans mest kända målningar - "la morfina" (Morfinmissbrukaren) - ger en uppfattning om vad konstnären måste ha lidit under denna tid.
Santiago Rusiñol föddes i Barcelona den 25 februari 1861 och dog i Aranjuez den 13 juni 1931. Vid 28 års ålder vände han livet i den övre medelklassen ryggen och lämnade fru och barn för att studera måleri i Paris i fyra år. Där levde han det typiska bohemiska livet i Montmartre-kvarteret. Hans måleri var starkt influerat av impressionisterna och i likhet med dessa utövare odlade han friluftsmåleri.
I början av sin konstnärliga karriär valde Rusiñol att fotografera stads- och människofigurer samt landskap. Efter sin rehabilitering målade han fram till sin död nästan uteslutande öde trädgårdar och parker i kontrasterande ljusa färger.
Förutom måleri var Rusiñol lika framgångsrik inom litteraturen.
"De sjuka förstod att dessa timmar av vila, en vila som var bedräglig [...] gav dem morfin."
Det skrev den spanske målaren Santiago Rusiñol i den katalanska konstnärs- och litteraturtidskriften Pèl & Ploma. Och han visste vad han talade om. Rusiñol, som var det svarta fåret i en textiltillverkande dynasti, var själv beroende av 1800-talets modeknark. Efter fem års missbruk fick han genomgå en rehabiliteringskur 1899. En av hans mest kända målningar - "la morfina" (Morfinmissbrukaren) - ger en uppfattning om vad konstnären måste ha lidit under denna tid.
Santiago Rusiñol föddes i Barcelona den 25 februari 1861 och dog i Aranjuez den 13 juni 1931. Vid 28 års ålder vände han livet i den övre medelklassen ryggen och lämnade fru och barn för att studera måleri i Paris i fyra år. Där levde han det typiska bohemiska livet i Montmartre-kvarteret. Hans måleri var starkt influerat av impressionisterna och i likhet med dessa utövare odlade han friluftsmåleri.
I början av sin konstnärliga karriär valde Rusiñol att fotografera stads- och människofigurer samt landskap. Efter sin rehabilitering målade han fram till sin död nästan uteslutande öde trädgårdar och parker i kontrasterande ljusa färger.
Förutom måleri var Rusiñol lika framgångsrik inom litteraturen.
Sida 1 / 2