I slutet av 1990-talet och början av 2000-talet var det många konstnärer som medvetet prövade olika riktningar. Denna målgrupp har aldrig velat bli placerad i ett fack. Stevie Taylor tillhör också denna målgrupp. Hon skapar bilder som har potential att bli riktiga publikdragare. Den fria själen använder flera måleritekniker och material för att skapa sina verk. Förutom pastell, kol, tusch och akvarell spelar även tusch och blyertspennor en viktig roll. Stevie Taylors verk är en verklig tillgång på konstmarknaden. Hennes bildmotiv speglar ett spänningsfält mellan det välbekanta och det oförklarliga. Även om de målade bildobjekten ger betraktaren intrycket av en bekant miljö, förskjuts vissa intryck medvetet med oväntade sammanhang.rnbr/br/rnStevie Taylor har inte mycket till övers för riktlinjer och regler, eftersom målaren bara känner sig onödigt begränsad i sin kreativa drivkraft. Istället experimenterar hon med nya färg- och formarrangemang. Hennes fint skissade bilddetaljer, som föreställer en hand och ett hjärta, har en hög igenkänningsfaktor. Stevie Taylor har valt ett subtilt färgval för dessa mönster. Den minimalistiska presentationen ger diagrammen en mycket speciell touch. Målaren har använt sig av samma system igen i ett annat mycket symboliskt verk. Nämligen i bilderna med röda band, som på något sätt påminner om "The Red Ribbon", den världsberömda symbolen för solidaritet med människor som är smittade av HIV och AIDS. Stevie Taylor valde medvetet denna imitation för att symbolisera kärlek och hopp.rnbr/br/rnMålaren visar också prov på stor talang i porträttkategorin. Med hjälp av kol och pastell har hon till exempel på ett imponerande sätt fångat Sigmund Freud på papper. Designen "The Dancer" från 1997 går tydligt i riktning mot modernt konstmåleri. Nästan abstrakta drag kan utläsas ur diagrammet. Porträttet "Denial" visar en stilig man som lutar huvudet mot sin hand och ser eftertänksam ut. Som en motvikt till detta framträder ett ansikte som verkar vara plågat av konflikter. Kanske handlar presentationen om en splittrad personlighet Har Stevie Taylor verkligen gömt ett budskap i målningen I vilket fall som helst lämnar detta konstverk mycket utrymme för tolkning när man tittar på det. Det var precis det som var hans avsikt. Denna avsikt uttrycks också uttryckligen i flera andra målningar, t.ex. "Angels", "Splitting", "Man Changes in the Presence of Ghosts" eller "Who Can You Trust". Varje enskilt verk har förmågan att framkalla känslor och väcka intresse. Taylors bildspråk fångar upp betraktaren och sätter oundvikligen igång en mental bio. Målaren har lyckats ge publiken möjlighet att identifiera sig med hennes färgstarka skapelser. Verken är definitivt minnesvärda.
I slutet av 1990-talet och början av 2000-talet var det många konstnärer som medvetet prövade olika riktningar. Denna målgrupp har aldrig velat bli placerad i ett fack. Stevie Taylor tillhör också denna målgrupp. Hon skapar bilder som har potential att bli riktiga publikdragare. Den fria själen använder flera måleritekniker och material för att skapa sina verk. Förutom pastell, kol, tusch och akvarell spelar även tusch och blyertspennor en viktig roll. Stevie Taylors verk är en verklig tillgång på konstmarknaden. Hennes bildmotiv speglar ett spänningsfält mellan det välbekanta och det oförklarliga. Även om de målade bildobjekten ger betraktaren intrycket av en bekant miljö, förskjuts vissa intryck medvetet med oväntade sammanhang.rnbr/br/rnStevie Taylor har inte mycket till övers för riktlinjer och regler, eftersom målaren bara känner sig onödigt begränsad i sin kreativa drivkraft. Istället experimenterar hon med nya färg- och formarrangemang. Hennes fint skissade bilddetaljer, som föreställer en hand och ett hjärta, har en hög igenkänningsfaktor. Stevie Taylor har valt ett subtilt färgval för dessa mönster. Den minimalistiska presentationen ger diagrammen en mycket speciell touch. Målaren har använt sig av samma system igen i ett annat mycket symboliskt verk. Nämligen i bilderna med röda band, som på något sätt påminner om "The Red Ribbon", den världsberömda symbolen för solidaritet med människor som är smittade av HIV och AIDS. Stevie Taylor valde medvetet denna imitation för att symbolisera kärlek och hopp.rnbr/br/rnMålaren visar också prov på stor talang i porträttkategorin. Med hjälp av kol och pastell har hon till exempel på ett imponerande sätt fångat Sigmund Freud på papper. Designen "The Dancer" från 1997 går tydligt i riktning mot modernt konstmåleri. Nästan abstrakta drag kan utläsas ur diagrammet. Porträttet "Denial" visar en stilig man som lutar huvudet mot sin hand och ser eftertänksam ut. Som en motvikt till detta framträder ett ansikte som verkar vara plågat av konflikter. Kanske handlar presentationen om en splittrad personlighet Har Stevie Taylor verkligen gömt ett budskap i målningen I vilket fall som helst lämnar detta konstverk mycket utrymme för tolkning när man tittar på det. Det var precis det som var hans avsikt. Denna avsikt uttrycks också uttryckligen i flera andra målningar, t.ex. "Angels", "Splitting", "Man Changes in the Presence of Ghosts" eller "Who Can You Trust". Varje enskilt verk har förmågan att framkalla känslor och väcka intresse. Taylors bildspråk fångar upp betraktaren och sätter oundvikligen igång en mental bio. Målaren har lyckats ge publiken möjlighet att identifiera sig med hennes färgstarka skapelser. Verken är definitivt minnesvärda.
Sida 1 / 1