Konsten är alltid en spegel av sin tid. Emil Rau målningar uppfyllde (och uppfyller fortfarande) ett djupt behov hos många människor: I bakgrunden Alpernas blåaktiga bergskedjor, i förgrunden en fräck flicka med rosiga kinder i dirndl, tre bönder i traditionell kostym som hälsar på varandra och pratar på ett avslappnat sätt, mitt i alpängar, alpbetesmarker eller i rustika (men fläckfria) bondgårdar. Det bayerska kulturlandskapet, livsglädjen, det ursprungliga landsbygdssamhället, rent, rosigt och idylliskt, ofta med patina från överdimensionerade poesialbum eller bilder på dekaler.

Emil Rau var mycket framgångsrik med sitt bayerskt influerade genremåleri. Genremåleri skildrar populära vardagsscener, där man lyfter fram seder, dräkter och traditioner, oftast för vissa grupper av människor och yrken. Genremålningar fanns redan i antiken, till exempel på grekiska vaser och på väggmålningar i Egypten. De mästerliga holländska genremålerierna, till exempel med grova krogscener, är också välkända. I vilken utsträckning dessa scener verkligen var realistiska eller om de inte snarare betonade vissa egenskaper är en öppen fråga. Från slutet av 1700-talet och framåt utvecklades genremåleri för alla tänkbara vardagliga ämnen: teman var till exempel scener från jakt, arbetsdagar i en skomakares verkstad eller hos apotekaren, bröllop på landet, tvättkvinnor vid floden och så vidare. Franz Carl Spitzwegs oljemålningar, där han med sympati, humor och detaljrikedom skildrade scener och porträtt i småborgerlig miljö, är redan berömda. På 1800-talet uppstod en stor publik för genremåleri: en växande medelklass kunde och ville smycka sina hem med målningar, och de populära tidskrifter som publicerade serieromaner, guideböcker och underhållningstexter av alla slag illustrerade också gärna sina artiklar med genremåleri, ofta enkla trägravyrer, men med allt enklare tryckprocesser även färglitografier. Emil Rau målade för denna publik. Hans illustrationer publicerades i ungdomstidningen "Jugendlust", familjetidningen "Gartenlaube" eller i "Fliegende Blätter", en veckotidning med satir, karikatyrer, dikter och berättelser om den tyska borgarklassen (till exempel "Biedermann" är en av dess uppfinningar), till vilken bland annat Wilhelm Busch bidrog med illustrationer. Och Emil Rau's många oljemålningar, nästan uteslutande porträtt och scener från alplandskapet, har fortfarande sin publik - och sitt pris, för ett "original Rau" kan knappast köpas för mindre än 2 000 euro i dag.

Rau föddes 1858 i Dresden. Han tog inte över sin farfars och fars sedan länge etablerade litografiska verkstad (båda var hovlitografer, dvs. arbetade för det sachsiska hovet), utan skrev in sig vid Dresdens konstakademi 1875, bland annat för Leon Pohle och Ferdinand Wilhelm Pauwels. 1879 flyttade han till konsthögskolan i München, där han studerade bland annat för Alexander Wagner och Wilhelm Lindenschmit den yngre. Från 1883 arbetade Rau som frilansande illustratör och målare i München, förutom en tvåårig vistelse i Dresden 1882-1884. I München gifte han sig 1886 med Annamaria Dietzer från den bayerska byn Oberstreu, och paret fick fyra söner. Emil Rau dog 1937.