När tiden gick från 1800- till 1900-talet upplevde Europa en epok som innehöll många historiska ögonblick i politiskt och socialt hänseende. Den nederländska konstnären Frédéric de Haenen var en av tidens mest produktiva illustratörer och hade förmånen att få vara delaktig i många av dessa speciella ögonblick. Frédéric de Haenen föddes i Utrecht. Man vet inte mycket om hans utbildningstid. De Haenen framträdde för första gången som konstnär 1886. Holländaren deltog i en utställning om vitt och svart och fick bronsmedalj för sin teckning. Två år senare började Frédéric arbeta för den franska tidningen L'Illustration. Denna förening kommer att följa Frédéric under trettio år av hans liv.
Frédéric de Haenens liv kännetecknas av en extraordinär mängd resor. Vid 47 års ålder flyttar han till London och arbetar som illustratör för olika tidskrifter. Frédéric blir Afrikakorrespondent och reser till Centralafrika. Som illustratör berättar han om kolonisationens tid. Han tar ögonblicksbilder och gör detaljerade litografier som är uttrycksfulla och förmedlar stämningar. Frédéric de Haenen arbetar inte med några få drag, han ger inga antydningar. Hans verk är utdrag som en fotograf inte kan fånga på något annat sätt. Konstnären besöker Ryssland och reser genom landet ända till Sibirien. Också här är hans noggrannhet i skildringen uppenbar.
Samtida och kollegor beskrev konstnären som en person som tyckte om att dra sig tillbaka. Hans franska kollega Ernest Clair-Guyot diskuterar sitt samarbete med de Haenen i sina memoarer. Han sägs ha bott utanför Paris centrum. I ett område som på den tiden bara bestod av några få hus, trädgårdar och åkrar. Under långa kvällar på redaktionen var Frédéric tvungen att använda två taxibilar för att ta sig hem, eftersom en chaufför inte körde så långa sträckor. Konstnärens liv beskrivs som äventyrligt. Hans målningar visar att hans resor inte enbart var ett nöje. Han var i Madagaskar som särskilt sändebud och deltog i Kaiser Wilhelm I:s begravning i Berlin. Efter första världskriget återvände Frédéric de Haenen till Frankrike och sökte en lugn plats. Vid över sextio års ålder hade han sett mycket och upplevt mycket. Han köpte en tomt på den bretonska ön Bréhat. Här byggde han ett litet slott och kallade det Krec'h Gwen, vit jord. På ön målade Frédéric de Haenen tavlor med familjemotiv och fiskare som bodde på ön. Redan i unga år ägnade sig konstnären åt vardagliga saker. Ostmarknaden i Alkmaar och målningar om osttillverkning vittnar om hans rötter i Nederländerna. Mellan dessa faser ligger en period som hans litografier har mycket att berätta om.
När tiden gick från 1800- till 1900-talet upplevde Europa en epok som innehöll många historiska ögonblick i politiskt och socialt hänseende. Den nederländska konstnären Frédéric de Haenen var en av tidens mest produktiva illustratörer och hade förmånen att få vara delaktig i många av dessa speciella ögonblick. Frédéric de Haenen föddes i Utrecht. Man vet inte mycket om hans utbildningstid. De Haenen framträdde för första gången som konstnär 1886. Holländaren deltog i en utställning om vitt och svart och fick bronsmedalj för sin teckning. Två år senare började Frédéric arbeta för den franska tidningen L'Illustration. Denna förening kommer att följa Frédéric under trettio år av hans liv.
Frédéric de Haenens liv kännetecknas av en extraordinär mängd resor. Vid 47 års ålder flyttar han till London och arbetar som illustratör för olika tidskrifter. Frédéric blir Afrikakorrespondent och reser till Centralafrika. Som illustratör berättar han om kolonisationens tid. Han tar ögonblicksbilder och gör detaljerade litografier som är uttrycksfulla och förmedlar stämningar. Frédéric de Haenen arbetar inte med några få drag, han ger inga antydningar. Hans verk är utdrag som en fotograf inte kan fånga på något annat sätt. Konstnären besöker Ryssland och reser genom landet ända till Sibirien. Också här är hans noggrannhet i skildringen uppenbar.
Samtida och kollegor beskrev konstnären som en person som tyckte om att dra sig tillbaka. Hans franska kollega Ernest Clair-Guyot diskuterar sitt samarbete med de Haenen i sina memoarer. Han sägs ha bott utanför Paris centrum. I ett område som på den tiden bara bestod av några få hus, trädgårdar och åkrar. Under långa kvällar på redaktionen var Frédéric tvungen att använda två taxibilar för att ta sig hem, eftersom en chaufför inte körde så långa sträckor. Konstnärens liv beskrivs som äventyrligt. Hans målningar visar att hans resor inte enbart var ett nöje. Han var i Madagaskar som särskilt sändebud och deltog i Kaiser Wilhelm I:s begravning i Berlin. Efter första världskriget återvände Frédéric de Haenen till Frankrike och sökte en lugn plats. Vid över sextio års ålder hade han sett mycket och upplevt mycket. Han köpte en tomt på den bretonska ön Bréhat. Här byggde han ett litet slott och kallade det Krec'h Gwen, vit jord. På ön målade Frédéric de Haenen tavlor med familjemotiv och fiskare som bodde på ön. Redan i unga år ägnade sig konstnären åt vardagliga saker. Ostmarknaden i Alkmaar och målningar om osttillverkning vittnar om hans rötter i Nederländerna. Mellan dessa faser ligger en period som hans litografier har mycket att berätta om.
Sida 1 / 4