Illustrationerna i böcker och berättelser är en bildlig representation av författarens fantasi. De följer med läsaren in i en fantasivärld eller understryker händelserna i världen genom sin uttrycksfullhet. Redan på 1700-talet fanns det i det borgerliga samhället en önskan om att illustrera böckerna och tidskrifterna. Denna önskan markerade början på den kulturhistoriska utvecklingen av den litterära illustrationen. En konstform som blev vanlig. En konstform som betraktades mer som hantverk än som konst fram till Arts and Craft-rörelsen i mitten av 1800-talet. Arts and Craft-rörelsen sökte efter tingens naturliga skönhet och hantverkets estetik i en tid av framskridande industrialisering. Målarna William Morris och John Ruskin började skapa en koppling mellan konst, samhälle och produktion. Boken hamnade i centrum och epoken med konstfullt illustrerade förlagsutgåvor började.
Vid William Hatherells födelse leddes det engelska kungadömet av Victoria. En regent som stod för framsteg och gjorde England till industrialismens centrum. Inom konsten vaknade en motsats till detta. En längtan efter magiska varelser och fantastiska världar utvecklades, som kunde förverkligas i de legendariska berättelserna om kung Arthur och i Shakespeares romanhjältar. Konstnären Hatherell förlorade sig i denna magi. Ofta fick hans modeller posera i timmar på hans gård tills han fångade budskapet i sitt verk. Oavsett om Julia väntade på balkongen eller om aktuella händelser skulle förklaras med hjälp av en illustration. Hatherell lät sig inte drivas och fullföljde konsekvent sina ambitioner för konsten. I motsats till vad hans samtida och hans mecenater ansåg, satte konstnären inte produktivitet och vinst före estetik.
Tidens anda och den tekniska utvecklingen tog mycket av den ursprungliga kvaliteten från Hatherells verk. Pappret, bläcket och i slutändan utskriftskvaliteten förvandlade stor konst till en sämre konsumentprodukt. För den läsande publiken förblev de subtila skuggorna och de uttrycksfulla gesterna hos figurerna i Williams verk dolda. Illvilliga tungor ansåg att det borgerliga samhället ändå inte skulle erkänna kvalitet. Grova illustrationer, långt ifrån Hatherells konstnärliga känslighet, var fullt tillräckliga för den konsumerande medelklassen. Hatherell accepterade skillnaden mellan sitt arbete och det tryckta resultatet. Konstnären fortsatte oförtrutet sitt arbete, eftersom han visste att betraktarna aldrig skulle kunna se den verkliga konsten i hans verk. Modern teknik ger Williams illustrationer en ny glans och gör det möjligt för honom att få den konstnärliga ära som en gång förnekades honom. Kanske tänkte Hatherell en gång, under en lång eftermiddag på sin gård, att ingen någonsin skulle märka skillnaden. Bara några generationer senare har tiden kommit och skönheten i de ursprungliga målningarna har återskapats på ett autentiskt sätt.
Illustrationerna i böcker och berättelser är en bildlig representation av författarens fantasi. De följer med läsaren in i en fantasivärld eller understryker händelserna i världen genom sin uttrycksfullhet. Redan på 1700-talet fanns det i det borgerliga samhället en önskan om att illustrera böckerna och tidskrifterna. Denna önskan markerade början på den kulturhistoriska utvecklingen av den litterära illustrationen. En konstform som blev vanlig. En konstform som betraktades mer som hantverk än som konst fram till Arts and Craft-rörelsen i mitten av 1800-talet. Arts and Craft-rörelsen sökte efter tingens naturliga skönhet och hantverkets estetik i en tid av framskridande industrialisering. Målarna William Morris och John Ruskin började skapa en koppling mellan konst, samhälle och produktion. Boken hamnade i centrum och epoken med konstfullt illustrerade förlagsutgåvor började.
Vid William Hatherells födelse leddes det engelska kungadömet av Victoria. En regent som stod för framsteg och gjorde England till industrialismens centrum. Inom konsten vaknade en motsats till detta. En längtan efter magiska varelser och fantastiska världar utvecklades, som kunde förverkligas i de legendariska berättelserna om kung Arthur och i Shakespeares romanhjältar. Konstnären Hatherell förlorade sig i denna magi. Ofta fick hans modeller posera i timmar på hans gård tills han fångade budskapet i sitt verk. Oavsett om Julia väntade på balkongen eller om aktuella händelser skulle förklaras med hjälp av en illustration. Hatherell lät sig inte drivas och fullföljde konsekvent sina ambitioner för konsten. I motsats till vad hans samtida och hans mecenater ansåg, satte konstnären inte produktivitet och vinst före estetik.
Tidens anda och den tekniska utvecklingen tog mycket av den ursprungliga kvaliteten från Hatherells verk. Pappret, bläcket och i slutändan utskriftskvaliteten förvandlade stor konst till en sämre konsumentprodukt. För den läsande publiken förblev de subtila skuggorna och de uttrycksfulla gesterna hos figurerna i Williams verk dolda. Illvilliga tungor ansåg att det borgerliga samhället ändå inte skulle erkänna kvalitet. Grova illustrationer, långt ifrån Hatherells konstnärliga känslighet, var fullt tillräckliga för den konsumerande medelklassen. Hatherell accepterade skillnaden mellan sitt arbete och det tryckta resultatet. Konstnären fortsatte oförtrutet sitt arbete, eftersom han visste att betraktarna aldrig skulle kunna se den verkliga konsten i hans verk. Modern teknik ger Williams illustrationer en ny glans och gör det möjligt för honom att få den konstnärliga ära som en gång förnekades honom. Kanske tänkte Hatherell en gång, under en lång eftermiddag på sin gård, att ingen någonsin skulle märka skillnaden. Bara några generationer senare har tiden kommit och skönheten i de ursprungliga målningarna har återskapats på ett autentiskt sätt.
Sida 1 / 4